- Du är här:
- Familjeliv.se
- gintonic77
- Presentation
- Medlemmarna ansvarar för det de skriver i presentationerna
Annat innehåll
Vi rekommenderar
Läsvärt
Missa inte ANNONS
Min historia
Senaste artiklarna
- Kniiip! (Förälder)
- Sköna maj välkommen?!? (Förälder)
- Varför spyr sonen när han ätit? (Förälder)
- Dags för prinsessdop (Förälder)
- 15 tidiga graviditetssymptom (Planerar barn)
- ”Vi är 100 % föräldrar även om vi delar på det” (Förälder)
- Stora kvalitetsskillnader på regnställ (Förälder)
- Måste jag banta under graviditeten? (Väntar barn)
- Volvo återkallar bilbarnstol (Förälder)
- Gör ditt eget födelsedagskort (Förälder)
- Livsfarligt med felvänd bilstol (Förälder)
- Bli blöjfri i sommar (Förälder)
- Rädd för att jag ska lämna honom! (Planerar barn)
- Berätta din historia! (Förälder)
- Vadderade förskolor 2020? (Förälder)
- Få sparar till första barnet (Planerar barn)













gintonic77
Presentation
Det här med att presentera sig är väl för mig precis som för så många andra ett gissel. Vad skriver man om sig själv? Jaja jag kan väl börja med att berätta att jag är 34 år. Bor i en lägenhet i Örebro tillsammans med min sambo och mina två barn Tova och Tage. Varannan vecka är de hos mig och varannan vecka hos sin pappa. Jag tror att jag presenterar barnen i stället=) För det är INTE svårt=)
Tova är 9 år gammal och hon är en riktig liten solstråle. Hon har en kromosomavvikelse som gör att hon är försenad i det mesta. Hennes framtid är inget vi siar om eftersom ingen har en aning om vad det är för syndrom det rör sig om. Vi tar en dag i taget och är glada för varje litet framsteg vi får vara med om.Tova går i tredje klass i särskola och trivs som fisken i vattnet med det.
Tage är 7 år gammal och en riktig liten tänkare. Han talar oavbrutet och det ska frågas om allt=). Han läser och räknar mycket och älskar att sitta vid datorn och spela spel. Han är nyfiken på allt och vill veta och lära sig hela tiden. Han går i första klass vilket går jättebra då han är en riktigt social liten kille som älskar att leka och umgås med både barn och vuxna.
Den 16 februari är det tänkt att vi ska få en sladdis i familjen. Det är mitt och sambons kärleksbarn och dessutom hans första biologiska så det är extra spännande.
Skriv gärna om det är något mer ni vill veta.
Vill du prova nya produkter? Bli medlem här!
************************************************** ******************
"Välkommen till Holland"
Jag blir ofta ombedd att beskriva hur det känns att leva med ett barn med funktionshinder - att försöka hjälpa människor som inte har gjort denna unika erfarenhet att förstå, att föreställa sig hur det skulle kännas. Det är så här...
När du väntar barn är det som att planera en fantastisk semesterresa
- till Italien.
Du köper en bunt guideböcker och lägger upp en underbar rutt: Colosseum. Michelangelos David. Gondolerna i Venedig.
Du kanske lär dig några användbara fraser på italienska. Allt är väldigt spännande.
Efter månader av ivrig förväntan kommer äntligen den stora dagen. Du packar väskorna och ger dig iväg. Flera timmar senare landar planet.
Flygvärdinnan kommer in och säger: "Välkommen till Holland." "Holland?!?" säger du.
"Vad menar du med Holland?? Jag bokade en resa till Italien! Jag skulle vara i Italien. Hela mitt liv har jag drömt om att åka till Italien.
" Men flygrutten har ändrats. De har landat i Holland och där måste du stanna.
Det väsentliga här är följande:
De har inte tagit dig till en förfärlig, vidrig, snuskig plats, full av farsoter, hungersnöd och sjukdomar.
Det är bara en annorlunda plats.
Så du måste bege dig ut och köpa nya guideböcker.
Och du måste lära dig ett helt nytt språk.
Och du kommer att möta en helt ny folkgrupp som du egentligen aldrig skulle ha mött.
Det är bara en annorlunda plats. Det är lägre tempo än i Italien, mindre tjusigt än i Italien. Men efter att du varit där ett tag tar du ett djupt andetag, ser dig omkring...
och upptäcker att Holland har väderkvarnar...
och Holland har tulpaner.
Holland har till och med verk av Rembrandt.
Men alla du känner är upptagna med att resa till och från Italien...
och alla skryter de om vilken härlig tid de hade där.
Och i resten av ditt liv kommer du att säga
"Ja, det var dit jag skulle åkt. Det var vad jag hade planerat".
Och den smärtan kommer aldrig, aldrig, aldrig någonsin att försvinna... därför att förlusten av den drömmen är en mycket, mycket betydande förlust.
Men...om du ägnar ditt liv åt att sörja över att du aldrig kom till Italien, kommer du aldrig att kunna glädjas åt det mycket speciella, det väldigt härliga... med Holland.
© Emily Perl Kingsley, 1987.
Profil
Snäll Social
Musik Sex/samlevnad Träning
Pop Rock