Här är min histoia.

höst 2008, förstår att något inte är som det ska, vi försöker men det blir ingen graviditet. Inleder utredning. Spermaprov ser bra ut, alltså är det fel på mig. Har en son född 02 i tidigare förhållande. Man gör titthålsoperation, hittar en blockerad äggledare, inga ärrbildningar. borde inte vara problemet.

Ytterligare spermaprover, man hittar en mycket ovanlig defekt, avsaknad av akrosom, protein som sitter på spermiens huvud och reagerar m äggets skal och gör så att spermien kan ta sig in i ägget. det blir IVF.

Skrivs in på huddinge hösten 2009. Vi får träffa världens äldsta läkare som envist hävdar att jag ska genomgå den längre behandlingen mot min vilja. Allt går fel, opererar bort en cysta, får fel dos, och vi får endast två befruktade ägg av 9 plockade. Får tillbaka båda, men har nu senare förstått att ingen av dem hade en chans. Båda hade endast en cellkärna. Att man inte avbröt detta förstår jag inte. Börjar blöda mitt i KalleAnka på Julafton.

Väntar på nästa omgång, vi ska får göra den korta behandlingen, allt känns bättre och jag väntar på mens. Mensen kommer inte, vi har blivit spontant gravida! Kan inte tro det, efter så lång tid så händer det äntligen! VUL i v 7 ser dock inte bra ut, men man mäter HCG som siger kraftigt och man antar att graviditeten fortgår. Åker till Japan på jobb och varje dag är en pina. Mår så illa att jag knappt inte klara av en minut. På något sätt lyckas jag ändå ta mig igenom dagarna, moroten är ju att ju mer illa jag mår, desto mer tror jag att graviditeten fortgår. Väl hemma görs nytt VUL, det finns ingen bebis, utan en tumrö. Man konstaterar komplett mola, jag opereras akut.

Mörker.

Under två månader klamrar jag mig fast vid min son, den enda som kan få mig att se mening med livet. Jag får lämna blodprov för att se att HCG värdet sjunker, men det går långsamt. Graviditets förbut ett år, risk för att tumören metastaseras och blir till cancer, risken ökar om jag blir gravid igen.

Höst 2010, en underbar läkare på Huddinge tar tag i min situation, och förkortar mitt gravi förbud till 9 månader. Jag får börja ny IVF omgång i oktober. 14 ägg plockas, 10 mogna. Man slösar 5 fina ägg på IVF som itne blir befruktade, samtliga (4) ICSI ägg blir befruktade.
Okt 2010, ET 2 dagas, minus
Dec 2010, FET m blastocyst, + men sen minus
Feb 2011, FET m 2st 2dagars, minus

Nu väntar vi igen.
Hatar det här.

Mars 2011, stimulerat FET, 1st 2dagards, TD 13/4
PLUS på TD! BF 16/12, en julklapp. Detta bara måste gå vägen nu...

Får dagliga blödningar, men ser ändå ett hjärta picka på VUL i v 7.

Hamnar på akuten efter en störtblödning, alla förbereder oss på missfall, det har kommmit ut en klump stor som ett ägg.... VUL visare dock fortfarande ett litet pickande hjärta. Fattar inte hur något kan vara kvar efter allt som kom ut. Phu!!

KUB i v 13 visar dåligt resultat. Risk för kromosomavvikelser. Det blir moderkaksprov, nu väntar vi på svar.

Moderkaksprovet visar inga kromosomavvikelser. Äntligen kan vi slappna av! Nu ska vi njuta av av detta, och se fram emto att få en bebis i julklapp!