- Du är här:
- Familjeliv.se
- katta
- Presentation
- Medlemmarna ansvarar för det de skriver i presentationerna
Annat innehåll
Vi rekommenderar
Läsvärt
Missa inte ANNONS
Min historia
Senaste artiklarna
- Kniiip! (Förälder)
- Sköna maj välkommen?!? (Förälder)
- Varför spyr sonen när han ätit? (Förälder)
- Dags för prinsessdop (Förälder)
- 15 tidiga graviditetssymptom (Planerar barn)
- ”Vi är 100 % föräldrar även om vi delar på det” (Förälder)
- Stora kvalitetsskillnader på regnställ (Förälder)
- Måste jag banta under graviditeten? (Väntar barn)
- Volvo återkallar bilbarnstol (Förälder)
- Gör ditt eget födelsedagskort (Förälder)
- Livsfarligt med felvänd bilstol (Förälder)
- Bli blöjfri i sommar (Förälder)
- Rädd för att jag ska lämna honom! (Planerar barn)
- Berätta din historia! (Förälder)
- Vadderade förskolor 2020? (Förälder)
- Få sparar till första barnet (Planerar barn)
Katta
Presentation
Vi har gjort 3 inseminationer och 2 isci och inget har hänt. Det är bara att hoppas på ett till mirakel på den naturliga vägen.
Jag är uppvuxen med en änglasyster och en utveckligsstörd bror, därför är det så himla viktigt för mig att dottern ska ha syskon. Att hon ska ha en vän, nån att bråka och snacka skit om sina föräldrar med, dela glädje o sorg med.
Jag får panik när jag tänker ifall det skulle hända mig o sambon nått så hon blir ensam kvar....
Mitt uppe i allt detta elände så ska man kämpa för att brorsan ska få det bra på sitt boende...
Livet är en kamp på ett eller annat sätt hela tiden....
Har haft tre missfall på två år. Nu är det utredning... men tror inte de hittar något nytt.
Som ungdomarna säjer nu för tiden... OOORKA!!
Kram på er!
************************************************** ***************
KLICKA IN PÅ MINA LÄNKAR OCH LÄS MER OM INSEMINATION; IVF MM.
Finns även mer att läsa längre ner i presentationen.
************************************************** ***************
~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ 2009 ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~
GOTT NYTT ÅR!! Hoppas på ett bättre år nu
April: Missfall
Tredje missfallet och jag har begärt utredning...
Aug- Alla prover visade ok! Så nu gör de inge mer... "återkom om du blir gravid igen"
~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ 2008 ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~
Detta är vad som hänt oss, ofosterlig graviditet
Nov
The End- som förra året: Skrapning.
Sept +
7 april-9 juni:
helt sjukskriven för diskbråck.
Jobbar 50% i sommar.
~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ 2007 ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~
5 april - Skärtorsdag
Skrapning :´-(
2 april
Ultran visade
27 mars
Nytt ultra igen.....
15 mars
Ringde till Gyn o sköterskan sa att hCG visade över 15 000... Det måste ju vara bra..? Väntar på att läkaren ska ringa o bekräfta svaret. Och läkaren sa att det var jättebra att hormonerna höjts, normalt vill säja.
14 mars
Ultraljud. Jaha, då var det ju nått nytt igen. Det som var 2 mm förra gången var säcken, inte fostret som jag trodde. Nu var säcken 8,5 mm och de såg inget där i, kan vara för litet ännu... v 5+2 visade ultrat. Däremot såg hon nått ovanligt brevid säcken. En säck till med nått konstigt i. Kan ha varit en ägg som inte fortsatt växa, eller en blödning...
Fick lämna ett nytt hCG prov och imorgon ringer hon om svaret. Bokade en ny tid för ultra igen.
Det ska vara spännande hela tiden.... *stöön*
Måste ha tagit grav-testet precis i början av graviditeten!
1 mars
Läkaren sa att jag var +
Första hCG blodprovet visade 600 och det andra 1152.
26 feb
Läkaren sa att detta embrio är inte i vecka 8 (som vi trodde) för den är bara 2 mm stor. Troligen är det:
1) ett Utomkvedshavandeskap
eller
2) att det är en jättetidig graviditet.
Jaha.. det var bara att ge blodprov och ett på onsdag för att se om HCG hormonerna fördubblats på dessa dagar. Provsvar på torsdag.
24 feb
Två graviditetstester visar +!! Är i chock!! Vet inte om jag ska tro på det!! Ifall det är så så är det spontant, alltså på naturlig väg.. eller som jag brukar kalla säja "stenålderviset"
24/2
Har vunnit högsta priset. ++++++ Är GRAVID +++++.
~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ 2006 ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~
Inte en dag passerar utan att jag tänker på bäbis... Måtte jag vinna på lotto så vi har råd med en ICSI till.
~ Midsommar - Längtar så förbanskat mycket efter en bäbis... Undra hur länge det tar innan man accepterar tillvaron.
~ 12 april - Ringde Falun och de beklagade.... Då är det bara för mig att börja acceptera att vi är en liten familj. Det är såååå tungt!!! Livet suuuger just nu....
~ 11 april - På ruvardag 8 börjar det småblöda.... vilket blev mer o mer under kvällen.
~ 3 april - ET... 2 ägg!!!!!!!!!!!!
~ 31 mars - ÄP... ont igen
~ 27 mars - Nytt VUL o blodprov... fortfarande små blåsor. Väntar på att Falun ska analyserat blodprovet och höra av sig imorgon.
~ 22 mars - VUL och blodprov ... för små blåsor
~ 21 mars - 375 IE och spray 1ggr/morgon o kväll.
~ 20 mars - Blodprov
~ 18 mars - 225 IE och spray 1ggr/morgon o kväll.
~ 15 mars - 300 IE och spray 1ggr/morgon o kväll.
~ 13 mars - blodprov
~ 21 feb - SprayStart... igen.
~ Ostim FET v. 7 - Äggen klarade inte upptiningen
~ 8 feb - börjat med ägglossningsstickor
~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ 2005 ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~
~ 23 okt blödning.... där rök den chansen Negativt. (På dotterns 6 årsdag!)
~ 13 okt ET!!!!
~ 10 okt ÄP!!!! i Falun ((Läs i dagboken 14 okt)) Ont det gjorde ont!!
~ 28 sept SPRUTstart!!
~ 31 aug- SRAYstart!!
~ 24 aug- ringde själv till kliniken... de ska ringa upp imorgon!!
~ 16 aug... väntar fortfarande på på samtalet!
~ 8 aug Lämnad blodprover för IVF
~ juni - läkaren skickat "remiss" till Falun... väntar på att de ska ringa.
~ 24 juni (midsommarafton) - mens
~ 13 juni - insemination nr 3
~ 5 juni - Pergotime.. igen
~ 31 maj - fick mensen....
~ 17 maj - insemination (nr 2)
~ 9 maj - tredje kuren Pergotime
~ 7 april - andra kuren Pergotime. Ingen insemination.
Mensen fick jag 5 maj
~ 30 mars tjuvtest och den visade negativt.
Mensen fick jag 3 april
~ 21 mars 1:a INSEMINATIONEN!!!!!!
~ 13 mars Perotime start. Ska äta i 5 dagar.
~ 23 feb fick jag tid hos gyn för att prata om IVF. Det är så länge tills dess!!!
Gyn föreslog att vi ska prova insemination! Fattar inte varför hon inte nämnt det tidigare..??
~ 17/1-05 Då har man fått en förklaring. Det visade att lite mer än hälften av spermierna inte var som de skulle. Så nu är det till att försöka hitta nått ställe för IVF.
~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ 2004 ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~
~ 30/12 Provsvaret kom. Men förstod inte om det var bra eller dåligt. Läkaren ska ringa på måndag (17 jan) och förklara. Så det är bara att vänta......
~ 14/12 Sambon lämnar prov nummer två.
~ 10/11 Kontraströntgen. Läkaren sa att det var OK
~ 1/11 Yes! Prolaktinvärdet är normalt. Vilken lättnad!!
~ 23/10 Gumman fyller 5 år och vi hämtade vovven idag! Spännande med en ny liten varelse i huset.
~ 14/10 Mitt blodprov visade lätt förhöjd prolaktinvärde, så jag måste på en ny provtagning. Vad det nu innebär? Känns inte som om turen är på våran sida just nu
~ v.41 Sambons provsvar fick vi snabbt. Det var inte bra så han måste göra om det Nu väntar vi på att veckorna ska gå så han får lämna ett nytt och hoppas på att det var en tillfällighet att spermierna var dåliga.
~ Sept -04 Nu har utredningen börjat, eftersom jag inte lyckats bli gravid igen.... Spermieprov ska lämnas och jag ska ska ta blodprov på min 2:a eller 3:e mensdag. Har väl nått med hormonvärdena att göra. Sen är det bara att vänta på provsvaren.
Vi ska få en ny familjemedlem som ska flytta in till oss v. 43 (2004), bara 8 veckor gammal. Hon har fyra ben och en svans Det kommer att bli sååå spännande och roligt + att då får jag verkligen annat o tänka på.
**************** Skaffa barn på alternativ väg ****************
– här är metoderna
INSEMINATION
När: Om spermierna har dålig kvalitet, kvinnan har rubbad hormonbalans, underlivsinfektioner eller cystor på äggstockarna.
Hur: Överföring av spermier görs när kvinnan är fruktsam med mannens spermier om han har en bra spermiekvalitet eller med en donators spermier. Sädesvätskan förs in i slidans övre del. Om mannens spermier inte kan ta sig igenom sekretet i kanalen upp till kvinnans livmoder görs inseminationen direkt i livmodern.
Var: Sjukhus eller privatklinik.
Pris: Patientavgift eller privat cirka 1500 kronor.
Provrörsbefruktning, IVF (In vitro-fertilisering)
När: När ägg och spermie inte kan befruktas på naturlig väg.
Hur: Ett eller flera ägg, efter hormonbehandling av kvinnan, hämtas från hennes äggstockar och befruktas i laboratorium med mannens spermier. Sedan förs ett, i undantagsfall två ägg, tillbaka i livmodern. Det måste alltid vara parets egna ägg och spermier. Paret måste dessutom vara mantalsskrivna på samma adress.
Var: På sjukhus eller på privatkliniker.
Pris: Patientavgift eller privat cirka 15?000–21000 kronor.
Ägg- eller spermieDONATION
När: När kvinnan inte bildar egna ägg eller om mannens spermier inte fungerar som de ska.
Hur: Kvinnan får ägg från en annan kvinna, en donator. Äggen befruktas med sperma från kvinnans partner. Det sker i en skål. När ägget utvecklats till ett embryo sätts det in i kvinnans livmoder. Vid spermiedonation går det till på samma sätt fast med en annan mans spermier som befruktar kvinnans ägg.
Var: Universitetssjukhusen i Uppsala, Linköping, Umeå och Göteborg samt vid Huddinge sjukhus i Stockholm.
Pris: Patientavgift.
Donera ägg eller spermier? Ring 08-58581432.
ASSISTED HATCHING
När: När tidigare ivf-försök har misslyckats på grund av att embryot inte lyckats fästa sig
vid livmoderväggen. Görs oftast på kvinnor över 40.
Hur: Det är en ny metod, som innebär att man gör en öppning i det skal som omger embryot.Ett avgörande skede i provrörsbefruktningen är då embryot ska fästa sig vid livmoderväggen (implantera). Genom att på så sätt hjälpa embryot ut ur skalet kan man underlätta för det att fästa sig.
Var: Ivf-klinik på sjukhus.
Pris: Patientavgift.
TESA/PESA (Testikel- eller bitestikelbiopsi)
När: Om sädesvätskan saknar spermier. På grund av till exempel tilltäppta sädesledare.
Hur: Man suger ut spermier direkt från testikeln eller bitestikeln. Görs med lokalbedövning. Hittas inga spermier i bitestikeln tas en bit vävnad från själva testikeln. Där kan man hitta spermier, som kan räcka för en så kallad mikroinjektion, icsi. Spermierna från testikelvävnad kan även frysas till eventuella kommande behandlingar.
Var: På utvalda sjukhus eller privat.
Pris: Patientavgift eller privat 30000 kronor.
ADOPTION
När: När inga behandlingar fungerar eller när paret väljer att adoptera.
Hur: Första steget är att vända sig till sin kommun. Handläggningstiden är cirka 7-8 månader, från det att man har skickat in ansökan till adoptionsorganisatioen till det att man hämtar barnet. Plus den tiden som utredningen tar hos kommunen.
Var: Auktoriserade adoptionsorganisationer.
Pris: Från 90 300 kronor till 182 000 kronor.
I beräkningen ingår också familjens utgifter för resa och uppehälle. Familjen får ett bidrag från staten på 40 000 kronor när allt är klart.
ICSI (Uttalas "ixi")
När: När mannen har få och "slöa" spermier som inte orkar ta sig fram till ägget.
Hur: Med hjälp av en så kallad mikroinjektion förs en spermie direkt in i ägget med en tunn, ihålig nål. Metoden kan kombineras med tesa/pesa (se ovan). Det befruktade ägget återförs sedan
i kvinnan som vid vanlig ivf.
Var: På alla sjukhus eller privat.
Pris: Patientavgift eller privat cirka 28 500 kronor.
Stimulering av äggstockarna
När: När kvinnan inte har regelbunden ägglossning eller för att öka effektiviteten vid en insemination av spermier eller vid provrörsbefruktning.
Hur: Hormoner stimulerar tillväxten av äggblåsor
i äggstocken.
Var: På sjukhus eller hos gynekologer
i öppenvård.
Pris: Patientavgift.
FRYSTRANSFER
När: När tidigare ivf-behandlingar har misslyckats, eller när paret vill ge sitt barn ett syskon.
Hur: Vid en ivf-behandling gör hormonstimuleringen att många ägg kan mogna hos kvinnan. Men max två ägg får återföras. Resten av de befruktade kan frysas och användas vid senare försök. Fördelen är att kvinnan då slipper både ny hormonstimulering och "äggplocket". Frysta embryon får förvaras i högst fem år.
Var: På alla ivf-kliniker (sjukhus och privat).
Pris: Patientavgift eller privat cirka 10 000 kronor.
~~~~~~~~~~~ LÅNGTIDSODLING – blastocystodling i FALUN ~~~~~~~~~~~~
Vi har under flera år gjort ett omfattande utvecklingsarbete kring långtidsodling. Det har nu resulterat i så goda resultat att vi kan säga att det ger en väsentligt bättre graviditetschans. Och allra mest glädjande – detta gäller till och med i de fall vi återför endast ett ägg. Vi har dessutom lyckats lösa den största svårigheten, nämligen att med framgång kunna frysa efter långtidsodling.
IVF Falun är ensamma i Sverige om att kunna långtidsodla som rutinmetod. Genom att vi deltar i ett internationellt utvecklingsprojekt, är vi också ensamma om den framgångsrika frysmetoden.
Bakgrunden till fördelarna med långtidsodling är följande:
En allt bättre chans att bli gravid vid en IVF-behandling är avhängig av flera faktorer. En av de viktigaste är möjligheten till optimalt omhändertagande av de befruktade äggen (som kallas embryon) och inte minst att kunna välja ut det bästa ägget för återföring.
Det som avgör om kvinnan blir gravid är äggets förmåga att bilda en graviditet. Det kan jämföras med förmågan hos ett frö att gro. Om ett frö ska gro beror i huvudsak på dess inneboende förmåga att kunna göra det.
Långtifrån alla befruktade ägg kan bilda en graviditet. Man räknar med att i genomsnitt vart femte embryo har den förmågan. Det skiljer sig mellan olika par. Några par får tillsammans en stor andel embryon som kan bilda graviditet, medan andra får en mindre andel. Det beror förstås lika mycket på spermierna som på äggen (fast man oftast bara säger äggen).
Vid IVF gäller det alltså dels att få fram befruktade ägg som kan bilda graviditet och dels att återföra det embryo som har störst möjlighet till det.
Förbättringar av näringslösningar och utveckling av laboratoriets optimala omhändertagande av äggen har lagt grunden för att kunna odla de befruktade äggen längre. Därigenom kan vi idag bättre välja ut det/de ägg som har optimal graviditetschans. I Falun började vi med detta redan 1994, men då var näringslösningarna för dåliga för att klara det. När vi nu fått bättre näringslösningar har vi lagt ner ett idogt arbete på att utveckla de optimala förhållandena för långtidsodling och skaffat oss stor erfarenhet av hur man bäst ska hantera det. Det har gällt både metodutveckling och en rent personbunden erfarenhet i bedömningen.
Vid långtidsodling låter man embryona tillväxa fem-sex dagar innan de återförs, i stället för den hittills vanliga odlingstiden två-tre dagar. Fördelen är att man då mer exakt kan välja ut det ägg som har störst chans att bilda en graviditet. Det fungerar enkelt beskrivet såhär:
Om man får ut exempelvis 10 ägg, brukar ca. 6-7 av dessa bli befruktade. Eftersom vart femte befruktat ägg kan bilda en graviditet, är det sålunda normalt inte mer än 1-2 av dessa ägg som har den egenskapen. Om man odlar i två dagar, har man ofta 2-4 ägg som ser tämligen lika ut. Om man däremot fortsätter odlingen i sammanlagt fem dagar, kommer de 1-2 embryona som kan bilda en graviditet att skilja ut sig från de andra genom att de fortsätter att tillväxa (till så kallade blastocyster). De övriga – som alltså ändå inte har förmågan att bilda en graviditet – stannar upp och slutar dela sig.
När man återför äggen efter två dagar, bedömer man vilka som ser bäst ut då. Vi har en långvarig erfarenhet av att det fungerar tämligen bra. Men det blir ännu bättre om äggen själva får tillväxa längre och visa vilka som är bäst att återföra. Skillnaden mellan långtidsodling och vanlig tvådagarsodling ligger sålunda i det mer exakta urvalet av det/de ägg som kan bilda en graviditet.
IVF Falun har sålunda sedan snart två år långtidsodlat som rutin med mycket uppmuntrande resultat. Under senaste året (2003) hade vi en graviditetsfrekvens på 50% efter långtidsodling. Det allra bästa är ändå att vi efter återförande av ett enda ägg fortfarande har en graviditetsfrekvens på 48%!
Enligt vår uppfattning är således långtidsodling vägen mot en förbättrad graviditetsfrekvens och den eftersträvade möjligheten att återföra ett ägg med bibehållen chans till graviditet.
Även långtidsodling har sina begränsningar. Den lämpar sig bäst för de som har minst 4-5 ägg befruktade, eftersom fördelarna med det exaktare urvalet är mindre om det är färre ägg. För de kvinnor, vars äggstockar har svårt att producera många ägg, är därför långtidsodling inte någon lösning. Metodens fördelar gäller i huvudsak kvinnor under 40 år med förmåga att bilda mer än 5-6 ägg vid stimulering.
Sammanfattningsvis – med långtidsodling har vi under senaste året ökat graviditetschansen, samtidigt som vi minskat andelen tvillinggraviditeter och lyckats få goda resultat även efter frysning.
************** RISKER MED INFERTILITETSBEHANDLINGAR**************
Tidigare beskrivna befruktningsmetoder ger ett lyckat resultat i 10-40 % per behandlingscykel. Undersökningar visar att upprepade behandlingar ökar sannolikheten för att en graviditet börjar och att ett barn kommer till världen. Därmed blir fruktsamheten i det närmaste normal, ibland till och med bättre.
Det vanligaste problemet som direkt hänger samman med dessa behandlingsmetoder är flerbördsgraviditet. Denna flerbörd ökar även risken för missfall, för tidigt födda barn och låg födelsevikt. Efterhand som metoderna blivit bättre och behandlingarna blivit mera exakta har dessa risker minskat.
Den komplikation som är svårast att förutse är otvivelaktigt det ovariella hyperstimulationssyndromet, ibland förkortat OHSS, som följd av hormonbehandlingen. Detta betyder att utvecklingen av äggblåsorna som framkallats av hormonterapin fortsätter ännu efter ägglossningen. Syndromet kan orsakas av samtliga läkemedel som används för ovulationsinduktion. Subjektiva symtom på ovariellt hyperstimulationssyndrom är buksmärtor, svullnad, illamående, kräkningar och ibland andningssvårigheter. I svåra fall samlas vätska i kroppen, framför allt i bukhålan.
Lindrig ovariell överstimulering är ganska vanlig, men svåra fall är lyckligtvis ganska sällsynta (i under 1 % av behandlingscyklerna). Det är svårt att förutspå vem som råkar ut för ovariellt hyperstimulationssyndrom, därför att det inte korrelerar med tillförd läkemedelsdos eller behandlingens längd. Risken för OHSS har minskat tack vare systematisk ultraljudsuppföljning. Som behandling av OHSS räcker det i lindriga fall med vila, i svåra fall behövs vård på sjukhus. Om graviditet börjar som följd av behandlingen, kan detta få OHSS att bryta ut, förvärras eller förlängas. Om risken för OHSS bedöms som stor, avstår man från embryotransfer och fryser ned alla embryon för att användas senare.
Även risken för utomkvedshavandeskap ökar något vid infertilitetsbehandling. När ett embryo överförs i livmodern och kvinnans äggledare är intakta finns risken att embryot förflyttar sig från livmodern till äggledaren. Med ultraljud kan detta diagnostiseras relativt tidigt i graviditeten. Smärtor i bukens nedre del samt blödningar är de viktigaste symtomen.
Tack för att ni tog er tid och läsa allt detta
Kram
@-->--@-->--@-->--@-->--@-->--@--&g t;--@-->--@-->--@-->--@-->--
Profil