- Du är här:
- Familjeliv.se
- lorina
- Presentation
- Medlemmarna ansvarar för det de skriver i presentationerna
Annat innehåll
Vi rekommenderar
Läsvärt
Missa inte ANNONS
Min historia
Senaste artiklarna
- Kniiip! (Förälder)
- Sköna maj välkommen?!? (Förälder)
- Varför spyr sonen när han ätit? (Förälder)
- Dags för prinsessdop (Förälder)
- 15 tidiga graviditetssymptom (Planerar barn)
- ”Vi är 100 % föräldrar även om vi delar på det” (Förälder)
- Stora kvalitetsskillnader på regnställ (Förälder)
- Måste jag banta under graviditeten? (Väntar barn)
- Volvo återkallar bilbarnstol (Förälder)
- Gör ditt eget födelsedagskort (Förälder)
- Livsfarligt med felvänd bilstol (Förälder)
- Bli blöjfri i sommar (Förälder)
- Rädd för att jag ska lämna honom! (Planerar barn)
- Berätta din historia! (Förälder)
- Vadderade förskolor 2020? (Förälder)
- Få sparar till första barnet (Planerar barn)













Lorina
Presentation
Hej och välkommen in till oss.
Jag är en tjej på 37 höstar som är gift med D som är 39 höstar.
Vi bor tillsammans med "våra" barn: Charlie som är 18 år, Chanie som är 15 år, och våra busfrön Anastacia & Alma som är 7 år & Alicija 3 år.
Tjejerna är födda i vecka 34+5 pga vattenavgång för att Anastacia hade stoppat ut en fot och hjärtljuden på Alma försvann, så det blev akutsnitt.

Det tog Alma 7 minuter innan hon andades efter födseln, vi hamna på neo och efter knappt 1 dygn så hamna Alma i en C-PAP pga omogna lungor. Hon hade den i 1 vecka. Den 5/7 fick vi åka hem och vi hade hemsjukvård tom den 16/7 då vi blev utskrivna. Båda tjejerna fick ljusbehandlingar pga höga bilirubinvärden. Tjejerna är DNA- testade tvåäggstvillingar.
D har skrivit om vår förlossning av tjejerna i dagboken.
Kolla även in på min blogg:
4barn.blogspot.com
Visst är det underbart med barn, alla är olika men alla är lika söta!!
Skulle jag vara in till er fler gånger och inte skriver nått alla gånger så beror de på att jag är lite glömsk el så vill jag kika om ni har några nya blider eller nått hoppas detta inte gör nått!!
Ville dela med mig hur det gick till när vi blev herr och fru!!
Natten till den 17 september 2004 kunde jag inte sova, låg och tänkte på hur många gånger D tjatat att vi ska gifta oss, så jag tänkte att imorgon ska jag ringa och se vad som behövs för att gifta sig och vi ska gifta oss när jag ska ha min 30 års skiva den 25/9 för då kommer släkt och vänner vara där och D ska inget få veta!!
Fredagen den 17/9 så ringde jag till stadshuset och fråga om vigselförättare. Det var gratis endast bensin kostnader, jag bokade in honom till den 25/9 kl 18.00. Hon fråga om jag hade fixat hindersprövning. VA! NEJ!! Det hade jag ju inte så jag fick ringa till skattemyndigheten och fråga. Jo, det tar upp till två veckor innan det är klart. NEJ!! Det ska ske nästa helg så det måste fixas innan, kan det fixas på en vecka? Jo då det ska gå bra, men D måste skriva under hindersprövningen. Hur ska jag fixa det?
Jag funderade på det hela helgen och hur jag ska gömma papperna så att han inte ser dom.
Måndag: Fråga D om han skulle tänka sig att skriva under något som han inte skulle få läsa. Ja det skulle han tänka sig, för om jag ska blåsa honom efter så många år så får jag ju göra det. HA!, han vet inte vilken blåsning som väntar. Lyckas hämta posten innan honom och fixar iordning pappren så det enda han ser är raden han ska skriva under, han skriver och jag postar det. Kläder? Vad ska vi ha på oss? D kostym är för stor.
Tisdag: Försöker hitta något vitt i affärerna men hittar inget, leta inte så värst för jag HATAR att shoppa kläder till mig själv.
Hittar i telefonkatalogen nummer till uthyrningsfirmor åker till jobbet och börjar ringa runt. Får tag på en tjej som kanske kan fixa klänning men jag måste komma och prova. Frågar Ds brorsdotter om hon kan komma tidigare på lördag och fixa mitt och Chanies hår.
Onsdag: Åker till tjejen och jag har tvillingarna med mig. Kollar på lite olika klänningar men hittar en tillslut. Det tog ett tag för tvillingarna blev hungriga och lite ledsna. Klänningen är förstor hinner du fixa den? Jo då, kom och hämta den på fredag. Vilka skor ska du ha? HJÄLP, så långt hade jag inte tänkt. Måste iväg och fixa skor. Kom på att vi ska ha festen i garaget så vi bär dit alla utemöbler och lägger ut mattor på golvet, klär väggarna så garage känslan försvinner. När vi är klara så kramar D om mig och säger: Här skulle vi kunna ha vår bröllopsfest!! Jag måste vända mig om så att han inte ser att jag håller på att börja asgarva!! Han ska bara veta!!!
Torsdag: Åker till skoaffärer och hittar mot all förmodan ett par jättesnygga låga vita stövlar. Jättebra de tar vi. Fick hindersprövningen på morgonen men är tvungen in till stadshuset och lämna in dom. Ändrar tiden till 19.00 på lördag för min mamma vet inte när de kommer. D åker till Arlanda på kvällen för att hämta gäster från Malmö.
Fredag: Jaha, då är man 30!! Detta har varit en av de värsta veckorna i mitt liv. Jag har aldrig haft en hemlighet för honom och varit på vippen många gånger att berätta för honom vad som är på gång men jag har lyckats hålla tand för tunga!
Åker iväg och hämtar klänningen, nu passar den perfekt. Hon undrar vad jag ska ha för bukett? NEJ! Det har jag oxå glömt!!
Åker iväg till blomsteraffären och får till en bukett ska hämta den imorgon. Kommer hem och får D att lova att inte gå in i bilen för där hänger ju klänningen. Hinner fixa lite innan de första gästerna anländer från Värmland. Kl 12.00 alla sover och jag smiter ut och hämtar klänningen och hänger in den i Charlies garderob. Försöker sova men det går så där, får några timmar i alla fall.
Lördag: Fixar maten, dukar och donar det sista, åker och hämtar blommorna. Chanie blir fixad i håret och så är det min tur. Nu börjar gästerna komma och jag är inte klar. Har haft lätt panik hela dagen och den blir bara värre och värre!!! Nej, nu får håret och sminkningen vara klar det kommer fler och fler gäster. Ber D att samla alla på altanen kl 18.55. Charlie har tänt en massa värme ljus på altanen och jag hittar en skiva som jag sätter på. Ska gå in och byta om och hittar min mamma i min säng. Varför har du ouppackade blommor i sängkammaren? Bry dig inte om det utan gå ut till de andra. Nej, det är så mycket folk, jag vill ligga en stund till. PANIK!!! GÅ UT NU MAMMA TILL DE ANDRA!!! Ja, ja du behöver ju inte bli arg jag går väl ut då. TACK!!
Smiter in till Charlie och ska hämta klänningen, kollar om kusten är klar,. NEJ! Ds moster står i hallen, äntligen flytta hon sig. In med klänningen och lås dörren. Av med kläderna och på med skor och klänning. Når inte att dra upp blixtlåset hela vägen, äh vad gör det. Sätter mig på sängkanten och pustar en stund. Gör jag verkligen rätt , ska jag inte hämta D och berätta för honom, nej nu måste jag gå ut. Låser upp och börjar gå i korridoren in till köket när jag hör D och en av gästerna prata i köket. NEJ!!!! Ni ska inta vara där, ni ska vara på altanen, stannar till men fortsätter gå.
Gästen får se mig komma och han får en förvånad uppsyn och börjar backa ifrån D och ut mot altanen. D tittar på honom och sen tittar han på mig. TOTAL UNDRAN!!! Han bara tittar på mig uppifrån och ner och tillbaka, jag ser att han tänker så det knakar! Jag går fram till honom och frågar om han vill gifta sig med mig! KARLN ÄR HELT TYST!!!!
Har aldrig fått honom tyst någon gång och jag vill absolut inte att han är det just NU! Tårarna börjar komma, han säger nej, jag är säker på att han ska säga nej. Vad ska jag göra nu? PANIK!!! Han tittar helt oförståeende på mig???? Blicken vandrar upp och ner, stannar i mina och han säger: JA!!!!!!!Det vill jag. Bra säger jag och tar tag i armen på honom och för ut honom på altanen. Blinkar bort tårarna som är på väg, får inte gråta, tänk på sminket.
När vi kommer ut på altanen så blir det helt tyst! D bara upprepar: Jag vet inget, jag vet inget!! Förklarar för alla ca 40 gäster att D inte visste något om detta och att det nu mer inte är en 30 års skiva utan ett bröllop och att vigselförättaren kommer om ett par minuter upp för altantrappen. Det var långa minutrar, han kom och vi ställde upp oss i ena änden av altanen, tände en stor ljusstake och fick till att ett par vänner till oss hämta kameran och börja fotografera. D säger hela tiden att jag inte är klok.
Vigselförättaren prata en stund och vid rätt tillfälle svara vi: JA.
Så nu blev vi äntligen vigda!!
Efter vigseln så skulle han ha papper som jag glömt i sängkammaren så jag sprang och hämta dom och får se att jag glömt buketten. Tar med mig den oxå. Vi skriver under pappren medans frågorna haglar över oss. Alla vill veta vad som just har hänt och varför inte D visste något. Min mamma sa att nu förstod hon varför jag vart så arg när hon inte ville gå ut från vårt rum och att det var första gången hon varit på bröllop i jeans.
Detta var min berättelse om mitt bröllop, det var något av det värsta jag gjort med det är värt ALLT!!! Kan tillägga att på vår bröllopsnatt så sov våra tjejer för första gången hela natten så vi fick SOVA!!!!!
Ville bara dela med mig av min och makens 1:a bröllopsdag!!
Eftersom tjejerna bara var 3 månader och jag ammade när vi gifte oss så sköt vi på vår bröllopsnatt 1 år och 1 vecka och igår var det så dax!!!
Vi hade bokat stora bröllopssviten på stadshotellet dit vi fick skjuts av min "plast"mamma. Incheckning kl 14 men vi var lite tidigare men det gick bra ändå!!
Får nycklarna och går upp på sviten, kliver in i ett "vardagsrum" med soffgrupp, Tv, stereio, till höger finns en hall med garderob och innanför där så ett jättebadrum med bubbelbad!!!
Vi lägger ifrån oss våra grejer och går ut på stan, ränner runt i lite afffärer och hittar ett par jättesnygga byxor och en tröjskjorta till mig och en skjorta till maken, och 3 par strumpbyxor till tjejerna. Vi passar på att ta en latte på ett cafe med lite gott till sen vänder vi tillbaka till rummet!
Där väntar en bricka med moserande vin, frukter, choklad, 3 röda rosor och en present!
När vi kollar på tv:n så står det att vi har ett meddelande, och där står: Personalen på restaurang ....... har ett bord reserverat för er och hälsar er varmt välkommna!! :shock:
Promenad till hotellet där vi stupa i säng, låg och slötitta på TV sen somna vi!!! :shock: 15 månaders vakennätter tog ut sin rätt men inte sov jag speciellt mycket för de, vakna jag vet inte hur många gånger hela natten. Frustrerande men ändå skönt, vi fick sitta 2 timmar och käka utan att mata, bli ner sölade av mat, ha griniga ungar vid bordet mm mm
I morse så knacka det på dörren vid 9.30 och där var frukosten!!
Sen hem till våra underbara barn!!!
Ta inte illa upp om jag är inne hos er och inte skriver nått i gästboken är lite tankspridd ibland!!!!
Fiskarna19 feb - 20 mars
Du som får en Fiskbaby kan inte alls förstå varför dom säger att det är jobbigt att bli förälder. Han är otroligt tillmötesgående och du känner dig riktigt bortskämd. Det är inga problem för er att hitta rutiner ni båda trivs med och ibland är din baby så lätt att ha att göra med att du nästan blir orolig. Han är också mycket känslig och känner precis av hur du mår och delar dina känslor.
Fiskbarn;
Den känsliga fisken behöver bli fostrad, inte bortskämd.
Fiskbarn blir gärna låtsassjuka för att dra till sig uppmärksamhet. Raseriutbrott används i samma syfte.
Den stora sårbarheten gör fisken öppen för stämningar och känslor.
Mammor kan även upptäcka en otrolig intuition och tankeläsningsförmåga.
Uppmuntra kreativiteten tidigt.
Ämnen som musik, målning och läsning uppskattas i skolan, däremot inte siffror och idrott.
Fisken tillhör vattentecknet.
De är drömmare.
De är fantasifulla och känsliga barn, även om de inte själva har så lätt att uttrycka känslor.
De kanske inte kan tala om varför de inte vill gå till dagis, och faktum är att det inte behöver finnas ett skäl, det känns bara inte rätt.
De utvecklar gärna en artistisk sida
Polisen har även en adress dit du kan anmäla övergrepp på barn:
DENNA TEXT BORDE ALLA PÅ FAMILJELIV LÄGGA IN PÅ SIN PRESENTATION! KOPIERA OCH LÄGG IN DEN NU!!!childabuse@rkp.police."
Profil
Tvillingförälder Ung förälder