- Du är här:
- Familjeliv.se
- mua76
- Presentation
- Medlemmarna ansvarar för det de skriver i presentationerna
Annat innehåll
Vi rekommenderar
Läsvärt
Missa inte ANNONS
Min historia
Senaste artiklarna
- Kniiip! (Förälder)
- Sköna maj välkommen?!? (Förälder)
- Varför spyr sonen när han ätit? (Förälder)
- Dags för prinsessdop (Förälder)
- 15 tidiga graviditetssymptom (Planerar barn)
- ”Vi är 100 % föräldrar även om vi delar på det” (Förälder)
- Stora kvalitetsskillnader på regnställ (Förälder)
- Måste jag banta under graviditeten? (Väntar barn)
- Volvo återkallar bilbarnstol (Förälder)
- Gör ditt eget födelsedagskort (Förälder)
- Livsfarligt med felvänd bilstol (Förälder)
- Bli blöjfri i sommar (Förälder)
- Rädd för att jag ska lämna honom! (Planerar barn)
- Berätta din historia! (Förälder)
- Vadderade förskolor 2020? (Förälder)
- Få sparar till första barnet (Planerar barn)
mua76
Presentation
Ålder: I 30-årsåldern
Status: gift
Yrke: lärare
Tycker om att: resa, träna olika sorters träning, fixa hemma.
2007
Vi försöker sedan två år skaffa barn. Under förra året hade vi två missfall, v6 och v13, med ett halvårs mellanrum, det sista 30 juni -06, alltsedan dess har det varit stiltje trots idoga försök varje ägglossning. Vi gjorde en utredning under våren som inte visade några fel men vi har tagit beslut att göra IVF privat under hösten.
Uppdatering; 20071218
IVF-försöket tog sig, tyvärr slutade det i ännu ett missfall, v. 15. Läget är utan framtidstro och ingen tillförsikt till att livet ska bli ljusare. Nu väntar missfallsutredning och vi måste ta ställnig till om vi vill gå vidare med nytt försök med FET, eller ska vi adoptera.
Uppdatering; 20081105
Våren 2008 gjorde vi en missfallsutredning som inte visade några fel. Obduktion av den lilla visade inget fel, däremot visade moderkakan och fosterhinnorna på en akut Chorioamnionit. Vi gick positiva in i ett nytt IVF-försök, blivit lovade tät uppföljning och regelbundna odlingar. Vi gjorde ett FET-försök som också tog sig och allt flöt på väl med kontroller och annat under de 13 första veckorna sedan började strulet och jag testade positivt för GBS och fick penicillin mot detta två gånger med bara 10 dagars mellanrum, tyvärr slutade även denna mycket efterlängtade graviditet i ett missfall i slutet av vecka 18 i september.
Det kom som ett jätteslag och även om vi vetat att det kunde gå så här så var vi helt oförberedda, risken att få fyra missfall på rad är inte så stor men vi måste någonstans acceptera att vi är ett av dessa par i marginalstatistiken, en mycket konstig och förtvivlad känsla. Nu väntar åter en del läkarbesök för uppföljning på bla Danderyd, men vi har även bokat tid på en privat klinik för att göra ytterligare en utredning. Det känns smått hysteriskt med alla läkarkontakter men både jag och min man vill inte sedan ångra oss och tänka `varför gjorde vi inte mer´.
Vi har även ställt oss i kö för adoption och går just nu på en föräldrautbildning för att sedan innan jul påbörja hemutredningen. Denna process känns mycket omtumlande och oviss och jag pendlar upp och ned i hur jag ställer mig till att vi nu kanske blir en efterlängtad familj på detta sätt.
20100407
Vi fick den overkliga förmånen att bli föräldrar till ett litet knyte genom nationell adoption. Livet vändes upp och ned på tre dagar och två veckor senare blev vi en liten familj. Nu fem månader senare känner vi tacksamhet varje dag för den fantastiska lilla glada, bestämda och temperamentsfyllda femmånadersindividen som finns hos oss. Ofta, ofta säger vi när vi ser andra barnfamiljer att vi nu faktiskt också är föräldrar och vi bara ler. Det känns fortfarande overkligt ibland efter så lång väntan. Trots att det ibland känns overkligt så är det så självklart att det är så här det ska vara och ofta önskar jag att vi kunde bromsa tiden lite så att vi verkligen kan insupa alla fina, mysiga ögonblick och stunder som vi nu upplever.
Profil