- Du är här:
- Familjeliv.se
- nane
- Presentation
- Medlemmarna ansvarar för det de skriver i presentationerna
Annat innehåll
Vi rekommenderar
Läsvärt
Missa inte ANNONS
Min historia
Senaste artiklarna
- Kniiip! (Förälder)
- Sköna maj välkommen?!? (Förälder)
- Varför spyr sonen när han ätit? (Förälder)
- Dags för prinsessdop (Förälder)
- 15 tidiga graviditetssymptom (Planerar barn)
- ”Vi är 100 % föräldrar även om vi delar på det” (Förälder)
- Stora kvalitetsskillnader på regnställ (Förälder)
- Måste jag banta under graviditeten? (Väntar barn)
- Volvo återkallar bilbarnstol (Förälder)
- Gör ditt eget födelsedagskort (Förälder)
- Livsfarligt med felvänd bilstol (Förälder)
- Bli blöjfri i sommar (Förälder)
- Rädd för att jag ska lämna honom! (Planerar barn)
- Berätta din historia! (Förälder)
- Vadderade förskolor 2020? (Förälder)
- Få sparar till första barnet (Planerar barn)
Nane
Presentation
Nathalie heter jag, nygift tvåbarnsmamma. Måste verkligen uppdatera min profil här vilket jag aldrig riktigt hinner. Ny/mer info kommer "senare"
-------------------------------------------------- -----------------------------
-------------------------------------------------- -----------------------------
090408 föddes vår ljuvliga Theodore, 3920g och 52cm
Tänk vad tiden går fort och vilka framsteg Felicia gör hela tiden
Bokstäver, bokstäver,bokstäver... Hon kämpar med att lära sig hela alfabetet
Allt ska räknas och siffror ser hon överallt
Och blöjfri är hon också min lilla älskling
Det är mycket lek med dockor också. De ska göra allt som Felicia gör; sitta på pottan, matas, pussas på och allmänt tas hand om. Vilket kan vara mycket jobbigt för en liten tjej om man ska tyda hennes suckar då hon håller på..
Annars vill hon gärna hjälpa till med ALLT. Baka eller laga mat, borsta och klippa klor på hundarna, tvätta och allt annat på denna jord.
Felicia är en väldigt glad tjej som alltid är som ett solsken. -Men samtidigt en riktig tuffing. Mycket ska donas med och man kan bara hålla tummarna för att det ska gå vägen. För tålamod är ingenting vår docka har
*Bumpan, mamma älskar dig över allt på denna jord. Du är det finaste som finns*
**************MJÖLKPROTEINALLERGIN*********** ***
070822 Mjölkprovokation på sjukhuset. Allt gick bra. Hon fick utslag i ansiktet men det var antagligen pga att hon spottade ut mjölken som sedan rann i ansiktet på henne. Läkaren berättade att kroppen kan tåla mjölk inifrån men i flera år efter allergin växt bort kan huden reagera om den får mjölk på sig. Konstigt men sant. HON VARKEN SVULLNADE UPP ELLER FICK SVÅRT ATT ANDAS
070901 Allt går jättebra. Hon äter mjölkprodukter men ingen reaktion, inte ens lös i magen
070908 Min värsta dag i mitt liv
Vi blev bjudna på glassen viennetta choklad hos min mamma för att Felicia ÄLSKADE det då hon åt det för några dagar sedan. Efter ett par tuggor vill inte Felicia äta mer utan skjuter det bara i från sig. Vi förstår ingenting. Strax efter ser vi hur munnen svullnar upp. Mamma tvättar av henne runt munnen och då hon kommer tillbaka så väser hennes andning bara. -HON FÅR INTE TILLRÄCKLIGT MED LUFT!!!!!
Jag rusar efter hennes adrenalinspruta som tack och lov var med(efter läkaren sa att hon inte skulle få akuta reaktioner mer så har jag inte tyckt att den har varit nödvändig att ha med) Jag känner att all information om sprutan bara försvinner ur mig. Läser fort på den och slår den mot hennes ben, det klickar till och Felicia blir ledsen. Jag drar ut den och får en chock, kanylen var mycket längre och grövre än vad jag kunnat tro och den har jag kört in i min lilla dotters lilla ben. -Vad har jag gjort? tänker jag. Nu i efterhand förstår jag svaret -Räddat min dotters liv!
Mamma vill tillkalla ambulans men jag anser att vi inte hinner det. Jag säger att vi måste omgående åka in själva. Hon envisas att ändå slå numret och jag skriker åt henne att vi måste åka NU, det tar för lång tid för ambulansen att komma. Jag ser nu på sprutan att det finns läkemedel kvar i den och undrar om hon fått i sig tillräckligt. Felicia gråter väsande hest fortfarande. Vi springer ut i regnet till mammas bil, Felicia bli tyst då hn känner regnet hot hennes huvud. Hon har bara tröja och böja och jag försöker skydda henne med min jacka runt henne.
Bilstolen är bortkopplad för de har övningskört tidigare på dagen så Felicia får helt enkelt sitta i mitt knä, det finns inga alternativ. På vägen försöker jag få tag på numret til Akuten och då jag äntligen får tag i det så kan inte min hjärna registera numret. Tillslut med hjälp av mamma kan jag slå numret.
Jag berättar att jag är på väg in med en 2 åring som är mjölkproteinallergiker som har fått en allergisk reaktion. Jag har inte pratat färdigt men hon ber mig vänta en sekund.
- Ni får åka till Åsidan (primärvården).
- Va? Okej??? får jag ur mig.
-Ja om det inte är akut förstås, svarar hon.
-Jo, hon kan inte andas och jag har gett henne en adrenalinspruta.
- Kom hit på en gång!
Jag klarar inte att hålla tillbaka tårarna och börjar gråta men mamma ger mig en tröstande klapp på benet och säger att jag ska kämpa emot för Felicias skull så att hon inte blir rädd.
Väl framme vid Akuten springer jag in med henne i famnen. De i väntsalen ser chockade ut. Personalen släpper in oss och för oss till ett akutrum. De talar lugnt till mig och håller om mig.
Dr Faruk söks. Jag blir så glad att det är han för det var han som räddade livet på henne första gången. I love him! Felicia undersöks och de mäter olika värden. Adrenalinet har hjälp så hon andas bättre.
Det konstiga är att hon hela tiden är SÅ lugn. Tack och lov för det!
Doktorn kommer inte och den ena i personalen frågar den andra om det behövs att han söks igen. -JAAA!
De söker Dr Faruk igen. Jag inser att jag inte kan andas ut helt ännu.
Dr Faruk kommer ganska direkt efter och han sätter in mer mediciner till henne.
Vi får stanna ett tag för att se att hon inte hamnar i chock. Vilket hon inte gör så vi får åka hem med massor med mediciner. Vi har nu fått allt som ges på sjukhuset utskrivet så att det inte behöver vara så akut in till sjukhus utan att hon kan få all hjälp hemma först. Det känns skönt!
På måndag ska hennes allergiläkare kontakta mig så får han veta ingredienserna. För det lutar åt att det är någonting annat som hon är allergisk mot. För det "ska inte" gå att få en sådan här reaktion på mjölk efter testerna visat att det är okej. Han har nu jobbet att kunna bena ut VAD det är hon inte tål. Jag vågar knappt ge henne någonting att äta, det kan ju vara något ämne i glassen som hon inte tål som även används i andra produkter, vad vet jag. Jag hoppas att det går fort för honom att komma på det.
När ska jag få andas ut?
************************************************** ********
Den 19 augusti 2005 kom vår lilla solstråle Felicia till världen.
Hon var planerad till den 7 augusti men hon ville stanna lite längre trots mina tappra försök med att gå i skogen över stock och sten för att det skulle komma igång. Jag började tro att hon skulle stanna för evigt.
Planerna var att jag ev. skulle bli igångsatt den 19/8 och det hjälpte med det "hotet" för kl.18.00 den 18/8 så gick vattnet. Jag började skratta för jag visste inte säkert om det var vattnet eller om jag hade kissat på mig...
Förlossningen gick riktigt bra och det gjorde inte lika ont som jag hade väntat mig, EFTER epiduralen- GIVETVIS!!!
Profil