- Du är här:
- Familjeliv.se
- vi vantar pa dig
- Presentation
- Medlemmarna ansvarar för det de skriver i presentationerna
Annat innehåll
Vi rekommenderar
Läsvärt
Missa inte ANNONS
Min historia
Senaste artiklarna
- Kniiip! (Förälder)
- Sköna maj välkommen?!? (Förälder)
- Varför spyr sonen när han ätit? (Förälder)
- Dags för prinsessdop (Förälder)
- 15 tidiga graviditetssymptom (Planerar barn)
- ”Vi är 100 % föräldrar även om vi delar på det” (Förälder)
- Stora kvalitetsskillnader på regnställ (Förälder)
- Måste jag banta under graviditeten? (Väntar barn)
- Volvo återkallar bilbarnstol (Förälder)
- Gör ditt eget födelsedagskort (Förälder)
- Livsfarligt med felvänd bilstol (Förälder)
- Bli blöjfri i sommar (Förälder)
- Rädd för att jag ska lämna honom! (Planerar barn)
- Berätta din historia! (Förälder)
- Vadderade förskolor 2020? (Förälder)
- Få sparar till första barnet (Planerar barn)
vi väntar på dig
Presentation
Men det är svårt när man samtidigt ska hålla koll på dagarna, räkna dagar till ÄL osv....
Söndagen den 28 september 2008 testade jag plus efter vårt första IVF. Lyckan är ofattbar. Stanna nu hos oss fram till juni 2009!! :)
Söndagen den 14 juni 2009 föddes vår underbara dotter
Har precis upptäckt att vi lyckats bli gravida på egen hand! Om allt går vägen så väntar vi ett syskon i november 2011
Den här graviditeten har jag fått mer tidiga symptom än förra gången. Magen svullnade på en gång och jag började må illa redan i vecka 5. Har mått illa tills nu vecka 11 när det börjar bli bättre. Har haft väldigt svårt med många olika smaker, t ex ägg, fläsk, broccoli, curry... Kände av fogarna redan i vecka 5 också, men nu i vecka 11 är det ganska smärtfritt igen. Hoppas att det dröjer innan det kommer tillbaka.
Våra behandlingar innan vi fick vår dotter:
Behandlades med Pergotime i några månader, men fick sluta med tabletterna i januari -08 på grund av att jag hela tiden blir överstimulerad med 3-4 äggblåsor. Blev överstimulerad på en så liten dos som 1/2 tablett varannan dag. Remiss skickades till landstinget för IVF omkring 20 december 2007, och nu har vi fått en kallelse till ett första samtal i slutet av mars. Hoppas hinna med ett försök före sommaren.
Vi missade precis att hinna starta vårt första IVF-försök före semesteruppehållet. Fick löfte att starta vid juli-mensen... och blev ombedd att ringa så fort kliniken öppnade i augusti.
IVF-försök 1 (planerat ÄP och ET vecka 37)
25 juli - mensen kom
14 augusti - start Suprecur nässpray, 2x3 ggr per dag (kl 6.30, 14.30, 22.30)
20 augusti - störtmens...
28 augusti - blodprov och UL. Visade att jag var nedreglerad. Slemhinna ca 4 mm.
Sprutstart med Gonal-F 75 IE. Minska Suprecur till 1x3 per dag.
3 september - återbesök och får träffa en ny läkare.
14 äggblåsor synliga, eventuellt fler "bakom". Slemhinnan ca 11 (?) mm.
Instruktioner att fortsätta med 75 IE fram till återbesök 8/9.
4 september - får kraftiga ägglossningsflytningar vid flera tillfällen under dagen. Tycker även att magen har "sjunkit ihop" och slutat värka. Ner i ett förtvivlat svart hål.
Ringer kliniken men läkaren anser inte att det är befogat med ett nytt UL.
8 september - nytt återbesök och ny läkare... igen.
Slemhinna 14 mm. Idag syns dock bara 5 blåsor på ultraljudet och de är av varierande storlek (37 mm, 18 mm, 10 mm och 2 som är 7 mm)
Får dock besked att ÄP sker på fredag! Känns sådär hoppfullt, men det krävs ju bara ett ägg.... :)
10 september - sista puffen på sprayen kl 20.00 och Pregnyl kl 21.00.
11 september - vilodag
12 september - ÄP. Äggplocket gick bra tycker jag. Inte alltför jobbigt och väldigt skönt att ha sambon med.
Fem blåsor fanns kvar och de innehöll fyra ägg. GLAD!
13-14 september - natten till den 14/9 vaknade jag av kraftiga smärtor i äggstockarna och övriga magen. Svimmade två ggr och blev inskjutsad akut till sjukhus. Efter UL konstaterades att förmodligen hade den största äggblåsan fyllts på med vätska och därefter spruckit. Det fanns vätska i buken, vilket orsakat den hemska smärtan. Fick stanna kvar för observation och provtagning under efternatten. Alla prover var normala.
15 september - Dagen för ET. Av våra fyra ägg hade endast två blivit befruktade. Det ena embryot var av för dålig kvalitet för att använda - men det andra var å andra sidan ett åtta-celligt embryo av toppkvalitet! :)Hoppas du vill stanna hos oss lilla du! Känner mig glad för första gången på länge.
20 september - uppdatering av hur jag mår, för att komma ihåg...
- lätt illamående av och till
- sover dåligt, vaknat de senaste nätterna och är kissnödig
- molande som mensvärk, mest på efternatten och på morgonen
- kaffet lockar inte alls
- lakrits lockar inte alls
- lättrörd
- något förhöjd temp
- varma och lite svullna bröst
Förmodligen proggisarna som spökar.....
24 september - uppdatering om symptom
- illamåendet är borta - bra eller dåligt??
- sover fortfarande urdåligt, vaknar ofta vid 4-5 tiden och ligger vaken tills klockan ringer (dags för ny proggis...)
- molande mensvärk av och till
- vägrar kaffe och allt som är sött
- känslosam (inte så konstigt! Den här väntan tar ju knäcken på en)
- osäker om temp, tror jag mätt vid för olika tidpunkter
- varma, ömma och svullna bröst
- konstig, metallaktig smak i munnen sen fyra-fem dagar
Kommer vara ett nervvrak när detta är över...
28 september - gick upp kl 5 och testade ett fett plus!! LYCKA! :) Nu måste den lille/lilla stanna hos oss.
29 september - klinikens testdag
17 oktober - fick en liten brun flytning på jobbet, tillräckligt för att skrämma livet ur mig. Ringde RMC och den gulliga sköterskan gav mig en tidigare tid för UL. Skulle egentligen gått 28 oktober.
21 oktober - UL. Jag och sambon fick se ett litet flimrande ljust hjärta :))) LYCKA :)
21 november - inplanerat UL (v.12+0) Vilken underbar dag! Vi fick se vår lilla bebis ligga och vila. Den verkade ha det riktigt bra där inne :) När barnmorskan puffade på magen lite så blev det fart! Armar och ben sträcktes :)
Allt såg bra ut - skönt!! Nu börjar det känns mer verkligt tycker vi.
Vi blev framflyttade två dagar så BF är nu 2 juni. Är alltså idag på 12+2.
Tröttheten och illamåendet har börjat att ge med sig också. Orkar vara uppe längre på kvällarna nu. Ser fram emot att snart börja shoppa lite fina mammakläder :)
(Allt illamående och den jobbiga tröttheten släppte i vecka 15)
20 december - några dagar kvar till julafton och det är verkligen en härlig tid att vara gravid! Myser vid tanken på bebben i magen. Nu är vi i vecka 17 (16+3)
Snart är det också dags för nästa ultraljud!
25 december - första gången jag verkligen tror att jag kände rörelser i magen! :) Hade lagt mig för att sova. Det kittlade och kändes jättemärkligt, sen försvann känslan igen lika snabbt som den kom. Vill ha mera!! :)
8 januari -09 - UL! (19+1) En lugn och fin bebis som helst stod på huvudet under undersökningen :) Precis lagom stor för sin ålder. Allt såg bra ut - skönt!! Barnmorskan var rena drömmen, visade bebben länge och väl och tog sig god tid för våra frågor. Moderkakan ligger i framåtläge, vilket förmodligen dämpar bebbens rörelser i magen.
Bebisens rörelser blir allt tydligare där inne, känns mer och mer som små knuffar.
16 januari - (20+2) första gången min sambo kunde känna en liten buff med handen på min mage :))
18 januari - det knakade till i bäckenet på vänster sida på morgonen när jag vände mig i sängen. Jag verkar ha åkt på foglossning... Dum som jag var gick jag på mammagympa dagen efter, vilket gjorde det sju resor värre. Fått tid till sjukgymnast 3 februari. Men, men, vad genomlider man väl inte för det där lilla knyttet i magen?
29 mars - länge sedan jag skrev något här nu :) Foglossningen som startade i mitten av januari lugnade sig efter någon månad och nu är den ganska dräglig. Kanske beror på att jag tar det väldigt lugnt. Undviker långa promenader och blir skjutsad till och från pendeltåget av min underbara sambo. Undviker också trappor så långt det går, reser mig försiktigt osv.
Andra småkrämpor är att jag börjar få mer och mer sura uppstötningar och känner mig ibland lite småillamående. Har druckit kaffe sen i julas ungefär, men nu börjar kaffet återigen smaka lite illa...
Bebisen lever rullan i magen nu för jämnan och särskilt på nätterna :) Brukar väcka mig omkring 4-tiden och sparka runt hejvilt. Väldigt svårt att somna om då...brukar lägga handen på magen och bara ligga och mysa en stund innan jag dåsar bort igen :) Sen springer jag förstås på toa ett par gånger varje natt också, och då vaknar bebben också oftast.
Men, oavsett sömnbrist, onda fogar osv så är jag så lycklig över att vi får uppleva detta. Det hade jag inte trott i mina mörkaste stunder. Snart är det två månader kvar till BF och jag längtar allt mer efter att få träffa min inneboende för första gången. Älskar dig redan.
Lördag 2 maj - exakt en månad kvar till BF 2 juni
Besöket hos barnmorskan 28 april visade att bebisen är något så när fixerad redan, hon tror inte att den kan vända sig längre. Känns bra. Jag hade misstänkt det eftersom det ilat ner i låren sen några dagar.
Undrar om bebisen kommer vänta till vecka 40...? Har en känsla av att den kan anlända lite tidigare
Söndag 17 maj - dagen efter att Norge tagit hem Eurovisionsfestivalen (med "Fairytale") packade jag den berömda väskan
Eller väskorna, skötväskan är nu full med bebisens första gosedjur, lite kläder, några extra blöjor...
Måndagnatt 18 maj startade lite "mensmolvärk" som har suttit i nu även tisdag och onsdag natt. Det liksom kör neråt ibland också. Undrar om det är tecken på något..?
31 maj - mors dag och rejäla sammandragningar som startade vid kl 16 och höll i sig till sent. Hade även en ny typ av molvärk i korsryggen på vänster sida. Men kvällen och natten passerade utan bebis...
1 juni - känns som "vanligt" igen, men är sjukt öm i hela magen. Förmodligen för att magmusklerna är så uttöjda? Nu börjar det kännas lite utdraget att vänta... Kan det inte bli bebis till BF-dagen i morgon?!
10 juni - uppdatering om läget... fortfarande bebis i magen. Om det kändes utdraget 1 juni så är det ingenting mot hur det känns nu...suck. Har varje kväll rejäla lite onda sammandragningar, men somnar visst alltid ifrån dem. Magen har sjunkit en del. BM-besöket igår 9 juni visade att bebisen i alla fall äntligen har fixerat sig. De känningar jag har kan enligt BM bero på att livmodertappen börjat mjukna...vilket ju vore positivt!! 8 dagar är tydligen genomsnittet för dem som går över - hoppas det gäller även mig
Natten till söndagen den 14 juni födde jag en underbar dotter
Profil