- Du är här:
- Familjeliv.se
- zmilla
- Presentation
- Medlemmarna ansvarar för det de skriver i presentationerna
Annat innehåll
Vi rekommenderar
Läsvärt
Missa inte ANNONS
Min historia
Senaste artiklarna
- Kniiip! (Förälder)
- Sköna maj välkommen?!? (Förälder)
- Varför spyr sonen när han ätit? (Förälder)
- Dags för prinsessdop (Förälder)
- 15 tidiga graviditetssymptom (Planerar barn)
- ”Vi är 100 % föräldrar även om vi delar på det” (Förälder)
- Stora kvalitetsskillnader på regnställ (Förälder)
- Måste jag banta under graviditeten? (Väntar barn)
- Volvo återkallar bilbarnstol (Förälder)
- Gör ditt eget födelsedagskort (Förälder)
- Livsfarligt med felvänd bilstol (Förälder)
- Bli blöjfri i sommar (Förälder)
- Rädd för att jag ska lämna honom! (Planerar barn)
- Berätta din historia! (Förälder)
- Vadderade förskolor 2020? (Förälder)
- Få sparar till första barnet (Planerar barn)













Zmilla
Presentation
Nu är hon här - Stella - lite större än Smilla men ändå så pytteliten. Same same but different
Den här gången gjorde vi ett planerat kejsarsnitt så allt var lungt och under kontroll och jag hängde med mentalt under hela förloppet. Skönt att få avrunda med en bra förlossningsupplevelse efter att ha upplevt ett akut snitt föra gången.
---Ny tvåa!!
Vecka 28+0. Hoppsan vad fort det gick! I veckan funderade jag på om det är jag eller MVC som hojtar till när det är dags att ses... Ringde och de svarade att jag borde ha ringt efter ultraljudet i juni... oops. Nå vi ses på torsdag
---Ny tvåa?
---Ingen tvåa :-/
Vid ett rutinultraljud idag fick jag veta att tvåan inte hängt med utan loggat ur redan i v.9 :-/ Eftersom den inte kommit ut av sig själv blir det ett kirurgiskt ingrepp imorgon bitti. Det känns lite snopet nu när man trodde att värsta faran är över?
---Tvåan
Nu har Smilla hängt med oss i 18 månader och livet som mamma är helt underbart! Jag kände direkt att oj det här vill jag uppleva igen men det tog väldigt lång tid innan mensen kom tillbaka och jag antar att min kropp helt enkelt inte var redo för ett syskon till - förrän nu! I söndags fick jag ett litet blått kors och det känns helt underbart att få uppleva allt det där igen; graviditeten, den första tiden och det första året - och nu när man har något att jämföra med känns det inte alls så läskigt som förra gången
---Ettan
Vi är ett par som ganska sent kom på att vi nog skulle ta och testa att bli på smällen. Den blivande pappan har två grabbar (numera tonåringar) sedan tidigare och vi hade inte direkt bråttom att sätta fler barn till världen innan vi visste att livet skulle te sig ok för de som redan finns. Ju äldre jag blev desto mer funderade jag på att jag nog ändå inte ville bli den där sura tanten på sextio bast som aktivt valt bort barn för att göra karriär. Jag har träffat alldeles för många sura bitchar från den förra generationen som avundsjukt ser på oss idag som både gör karriär och blir superbra morsor. Sån vill jag inte bli. Så kom den där dagen då vi tog ur spiralen och med stor förväntan hoppade i säng för att porra ”på riktigt”. One shot one kill trodde vi Men det hände inget. Det kändes ok ändå – jag längtade inte sådär superintensivt ännu och var inte beredd på att köra hela registret med provrörsbefruktningar och tester. Det kändes bra att åtminstone ha provat. Men plötsligt hände det – som de säger i Triss-reklamen - jag blev på smällen! I juni 2007 fick vi det blåa plusset och nu väntar vi med spänning på vår lilla Smilla. Min graviditet har varit en dans på rosor, och här är vi nu - nja vi har passerat BF (28/2) - mätaren räcker inte till
Profil