Publicerad 16 January 2017

Håkan Eliasson är barnkardiolog på Astrid Lindgrens Barnsjukhus och medicinsk talesperson på Hjärt-Lungfonden.

Fotograf:

Välkommen till framtiden

De senaste 50 åren har forskningen inom barnkardiologin gjort otroliga framsteg – framsteg som innebär att hjärtsjuka barn som tidigare inte haft en chans att överleva i dag kan leva ett fullgott liv. 




”Det är inte förenligt med liv – opererar vi inte så dör barnet”

Ta en titt på överlevnadsstatistiken för barn med hjärtproblem på 1960-talet respektive 2010-talet så kommer du troligtvis att slås av den dramatiska utveckling som skett.
– På 1960-talet låg dödligheten för barn med komplexa hjärtfel på mellan 50 och 60 procent. I dag räknar vi med att 90 procent av dessa barn kommer att uppnå vuxen ålder, och när det gäller enkla hjärtfel är dödligheten nära noll, så det har skett enorma framsteg, säger Håkan Eliasson, barnkardiolog på Astrid Lindgrens Barnsjukhus och medicinsk talesperson på Hjärt-Lungfonden.

Från 0 till 75 procent
Den tydligaste förändringen ser vi för hypoplastiskt vänsterkammarsyndrom, ett hjärtfel som innebär att man helt och hållet saknar en fungerande vänster hjärtkammare. 1960 överlevde inga barn med detta medfödda hjärtfel; i dag överlever drygt 75 procent sin 20-årsdag.
– Hypoplastiskt vänsterkammarsyndrom är inte är förenligt med liv – opererar vi inte så dör barnet. Det var först på 70-talet man lyckades ta fram en teknik för att lösa problemet. I dag opereras barnet tre gånger mellan en veckas och två års ålder, och efter det har man en närmast normal syresättning.

Forskningens framsteg
Håkan Eliasson har arbetat med barns hjärt- och lunghälsa i sjutton år och har sett forskningen ta flera kliv framåt. Men den riktigt stora landvinningen gjordes långt innan hans karriär startade.
– Hjärt-lungmaskinen, som utvecklades på 50-talet, har haft en otrolig inverkan på överlevnaden för hjärtsjuka. Maskinen gör det möjligt att tömma hjärtat på blod under en operation eftersom den tar över hjärtats funktion och ser till att kroppen syresätts. Innan den fanns kunde vi helt enkelt inte operera de svåraste hjärtfelen.
Andra betydelsefulla faktorer i kardiologins utveckling anser Håkan vara intensivvårdens utveckling och förmågan att ställa rätt diagnos redan under fosterlivet.
– Det har hänt mycket inom fosterkardiografin de senaste åren, inte minst på grund av förbättringar av ultraljudsmaskinerna. I dag kan man upptäcka de flesta allvarliga hjärtfel redan när fostret är 16-18 veckor gammalt.

Nya utmaningar
Den positiva utvecklingen är dock inte skäl nog att slappna av helt, menar Håkan – det finns fortfarande gott om plats för förbättring inom barnkardiologin.
– Utöver den rent medicinska forskningen, som fortfarande huvudsakligen görs efter arbetstid, behöver vi bli bättre på det psykosociala. En del hjärtsjuka barn växer upp med kognitiva och neuropsykiska störningar som vi vill förstå bättre. Det handlar inte bara om att barnen ska överleva, utan om att ge dem ett riktigt bra liv.
__________

För att stödja Familjelivs insamling med 100, 300 eller 500 kronor,
smsa GE 100 FAMILJELIV , GE 300 FAMILJELIV eller GE 500 FAMILJELIV till telefonnummer 72 672. Du kan också betala din gåva med ditt bankkort på Familjelivs insamlingssida HÄR -->

För att ytterligare sätta fokus
på det viktiga ämnet har vi samlat en rad artiklar om barnhjärtan. Läs dem via de klickbara länkarna nedan:

Hjälp oss att rädda ett barnhjärta 

Lilla Hugo opererades 36 timmar gammal

Så upptäcks hjärtfelen – i magen, på BB, under de första månaderna

Fakta: Barnhjärtan




Textstorlek 1 2 3

Innehåll