Jag är imponerad över att du orkar fortsätta diskutera i amningstrådar. You rock! Ons 7 sep 2011 21:14

Hoppas allt är väl med er!

Här är det finfint! Kaos och ordning omvartannat. Vintern börjat sätta sina spår i form av sjukdomar. Blä. Men vi är fortfarande hemma med liten och troligtvis till jan 2012 så vab är långt bort än i alla fall...

Annars är det EC, för första gången (!), simskola, skridskoåkning, förberedelse för skolan, semesterplaner (tiden rasar fram), treårstrots - nej förlåt - utveckling ( ) och annat smått och gott.

Ha det så bra! Sön 16 jan 2011 00:16

kikar in och säger tjenixen. man har ju stött pa dig pa sa manga ställen nu sa det käns som om det är pa tiden att säga hej du är en slug en! =) Fre 3 dec 2010 19:55

Hejsan Svejsan...ville bara skriva tummen upp för dej!!!! Mån 23 aug 2010 16:01

Jag fick inte ett bra första intryck av dig - men ju mer jag läser, desto vettigare tycker jag att du är. Du har något innanför pannbenet. Och jag tycker att du har blivit betydligt ödmjukare i amningsdiskussionerna. Nåväl, tänkte bara säga att jag gillar dig. Oftast. Lör 14 aug 2010 13:48

Tack, jag måste säga det samma om ditt inlägg

Det är roligt att stöta på någon men liknande erfarnheter av IVF. Man har ju ändå gått igenom en del. Mycket stärkande för mig som person och för vår relation.

Du skriver också mycket fint om amning tycker jag.

Det är nog så att mat och barn är väldigt laddat. Det handlar ju om att kunna föda sitt barn. Grundläggande instinker. Överlevnad. Duglighet. Föräldraförmåga. Oro. Ångest.

Jag tycker att matfrågan är fortsatt laddad när barnetn blir äldre. Vi har en matvägrare i familjen. Vår äldsta. (de blir väl lite konstiga, de som är det första experimentet . När jag berättar om att hon får äta framför tv:n, att vi stödmatar henne osv.kan folk reagerar väldigt negativt och förorättat på det - fast jag berättat det i förbifarten som om det var en semesterplan eller något annat jag bara nämnt. De reagerar som om jag startar en debatt. Herregud, inte startar jag väl en debatt för att jag berättar om hur vi äter hemma? Det är bara något jag berättar för att det fallit sig naturligt i konversationen, inte för att göra ett ställningstagande. Men det kan verkligen trigga folk. Så laddningen följer en. Jag får känna hur dålig förälder jag är som inte lyckas åstadkomma fina familjemiddagar med matglada barn där alla samlas. Att vi myser i hop alla framför bolibompa i soffan och att barnen är med en föräldrer från kl 15 på dagen när vi jobbar tills de somnar och att vi ligger hos dem tills de sover - gälls inte - för vi skulle ha haft en intim, gemytlig familjesamling vid matbordet! Och jag känner av det fast jag vet att vi gör det som blir bäst.

Vår matvägrarn har sin grund i svår förstoppning. Stora flickan hade problem från början. Det har bidragit strakt till mitt intresse för amning då bröstmjölk är väldigt bra mot förstoppning. Vi gav oss också på en allt för tidig matintroduktion av den äldsta. Proppade i gröt och puréer och hon bajsad stenkulor fyra månader gammal. Uppmuntrade av bvc och äldre släktningar för visst är det så roligt när alla kan få mata och nog blir inte en unge mätt om den måste amma en gång i timmen och allt det där. Synd men så var det och det enda jag kan göra är att inte återupprepa misstaget. Sonen fick en annan amning och annan matstart och blev faktiskt bättre (men det kanske han blivit ändå) och lillan får ta det ännu lugnare med maten. Så mat ät så grundläggande och väcker så mycket känslor. Inte så underligt amning och flaskmatning gör det men jag hoppas som du på ökad tolerans. Persoligen har jag en ännu större säkerhet nu och vågar tala om när folk frågar att jag troligtvis kommer amma minst två år! Utan att jag varken skäms eller känner jag vill provocera utan att det bara är något som är naturlgt för oss.

Angående IVF-processen. Man får nog en skjuts in i njutandet. Men det är inte självklart. Men vi fick det nog. Nu kan jag nästan glömma hur nära det var att vi inte hade några barn. Mitt uppe i att vara vanlig förälder 30 + med småbarn! När vi försökt med mellankillen, och gjorde frys, kommer jag ihåg att jag under graviditeten ibland kände mig som en "fuskmamma". Det var så overkligt att kunna framkalla en graviditet med enbart tabletter och jag var så förtvilat rädd för att det inte skulle gå vägen. Fuskmammeidentiteten är dock ett vag minne blott!

Det var roligt att lära känna dig lite! Ska bli kul att följa dina inlägg i forumet då och då!

Hur gammal är förresten er lille?

Våra är 5,5 år, 3 år och 7 mån. Tis 27 jul 2010 22:32

Jag hoppas ni har fortsatt lycka med barnanskaffande! Det kommer säkert gå vägen. Ni verkar ha en inställning som hjälper er en bra bit på vägen. Det Har hjälpt oss i alla fall.

Jag känner igen det du skriver helt och hållet.

Förrsten kan jag lägga till att själva processen ändå är något av det mest fantastiska jag varit med om och definitivt det mest romantiska att på u-ljud se den lilla prick föras och sista gången på storbildstv!

Vi har 15 års relation och tioås bebisverkstad totalt sett och god skörd må jag säga:D! Inget onaturligt över det inte! Har inte mött någon av den åsikten heller. Har du? Jag var lite försiktig ibörjan att prata med okända om det men nu känner jag mig så glad och stolt? fel känslobeskrivning kanske så jag gärna berättar när folk säger "wow, tre småbarn inte illa". De flesta blir bara intresserade. Hade jag mött annan åsikt hade jag nog bara fnyt och skrattat. Kanske skrivit dem på näsan att ivf-barn bidrar extra produktivt til samghällsekonomin enligt forskning!

MEen som jag skrev i amningstråden upplever jag tyvärr amning otroligt laddat. Både jag och min syster är helt flaskuppfödda med en kort havererad 70-talist amning i bakgrunden och faktiskt med en skeptisk syn på amning i bagaget. Jag har sett praktiska fördelar av flaskmatning, som delat matande av spädbarn, tidigare anknytning till pappan, jag har sett havererad amning, bröstbölder, förlossningsdepression.Jga har talatom för nära anhörig att jag velat att hon slutar ammar (vilket jag fått höra vägde väldigt tungt, kanske också för att det kom från en så amningsglad person). Så jag vet det mest om svår och icke-fungerande amning. Jag skulle aldrig propagera. Jag lyfter sällan frågan bland okända. Ändå tycks det väcka så starka känslor när jag ammar mitt barn öppet och glatt. För öppen och glad måste jag vara. Det är mitt naturliga förhållningssätt. Jag har lärt mig älska amning genom tre amningar. Jag gillade nog det från början men fick väldigt lite stöd för känslan. Hade inga positiva referensramar. Nu ser jag vad positiv inställning och kommentarer kan göra .

Jag tycker det är så synd om alla som inte kan känna sig tillfreds med flaskmatning. Men visst, kanske känner en del som jag hade känt, att jag hade velat amma om det inte funkat och varit ledsen men som person är jag den som går vidare och bestämmer mig för att det som blir, blir bra. Men kanske är det mycket omgivnings krav som leder till ett defensivt förhållningsätt. Jag har mött det så ofta. I de sammanhangen kan jag blir stressad över att amma. Som om jag kunde skona personen ifråga om jag lät bli. Man möter det ofta också bland den äldre generation. Efter så många år känns det som om det fortfarande är ett obearbetat trauma för många att amningen inte fungerade.

jga har en nära vän som inte ammar och hon har samma naturliga och glada förhållningssätt till matning av sina barn som jag och tycker min amning är super mysig för mig och mina barn. Det är härligt! Precis som jag tycker deras flasmatning är det mysigaste för dem.

Amning är väldigt intressant tycker jag. Jag jag har lärt mig så mycker sedan mitt första barn. Denna gången blir det en lååång och sista amning . 10 mån, 15 mån och kanske över två år, vi får se Lillan kanske blir stökig på nätterna och jag kanske vill släppas fri från enda tröstalternativet. Det vet man inte men jag tror inte det är schyst med tre barn som nattansvar för maken ! Han har tagit sååå mycket vak. Jag har bara tagit första året... Lör 24 jul 2010 14:04

Fint inlägg i amningstråden . Känner igen mig. Två ivf:are och en liten spontanis. Så blev livet oväntat här!

Ser dig ofta i amningstrådarna. Ett ämne som intresserar mig! Tors 22 jul 2010 22:36

Hej, kloka inlägg i trådar om amning och fördelning av hushållsarbete. Hoppas du fortsätter att skriva massor! :) Fre 25 jun 2010 19:59

Hej och varmt välkommen till Familjeliv, jag hoppas du ska trivas här.

Jag är en av de Guider som finns här på Familjeliv och svarar mer än gärna på frågor kring sajten, du kan även hitta övriga Guider här www.familjeliv.se/Forum/guider.php .
Undrar du över något så tveka inte att kontakta mig eller någon av de andra guiderna.
Vi har även en tråd som är öppen för frågor www.familjeliv.se/Forum-5-298/m50210317.html

Med vänliga hälsningar Angelzezzan - FL Guide Mån 15 mar 2010 20:14