Hej!
Jag har inte varit inloggad på ett tag, så jag såg ditt svar nu precis i tråden om magsjuka och diabetes. Ville titta in här hos dig och säga hej och tack för svaret!! :) Magsjukan gick över efter 1 dygn, men blodsockret låg på mellan 10-15 i flera dagar till, sedan gick det plötsligt ner till normal nivå igen, och då visste jag ju att infektionen var ute ur kroppen. :) Bra att ha en inbyggd infektionsmätare, haha.. Låter inte kul att behöva åka in med ketoner för att man haft 15 i blodsocker. Min läkare säger jämt att det är ju ingenting som är farligt om bs kommer upp på 15 ibland, bara man inte går runt så en längre tid. När jag fick min diabetesdiagnos hade jag gått runt med symptom i flera år (!!!) såsom törst, trötthet, och så behövde jag kissa flera ggr i timmen, men jag och min man var mitt uppe i en utredning om barnlöshet och köade för ivf, så när jag frågade en läkare om min trötthet och viktminskning sa hon att det bara var stress och depression över barnlösheten. Jag själv ville ju inte få veta att jag hade diabetes, så jag förnekade det för mig själv. När jag slutligen åkte in kunde jag inte andas, inte stå på benen. Vägde dryga 40 kg, och var gravid! Herregud, det var ingen rolig början på graviditeten kan jag lova. En vecka på sjukhus. Nu har jag haft min diagnos i 6 år och har fortfarande inte lärt mig hur jag ska hantera alla situationer som t.ex. magsjuka. :)

Hoppas allt är bra med dig och din familj! Ha en jättefin dag i vårsolen. Kram från Erica Mån 4 apr 2011 17:09

Hallå! Tittar in hos dig. Bor oxå på Värmdö (Torshäll). Är tvåbarnsmamma. Kram!! Sön 24 jan 2010 22:14

Haha det där med att finta med att skratta känner jag igen. Det funkar på Kajsa också. Fast hittills så går ju allt hon testat bra, förutom morot som inte verkar vara nån favorit. men när hon väl har det i munnen så går det ner. men av nån anledning så vill hon gärna inte gapa när morot kommer på skeden :) Men då står pappa bredvid och tokar sig lite så hon gapar.
Flaskmatningsproblem slipper vi iallafall. Kajsa har fått flaska nästan hela tiden. Ja pumpade ju som nån jäkla kossa men när det väl var dax för amning så gick det inte. hon var så trött och orkade inte äta så vi kunde inte kontrollera hur mycket hon fick i sig om vi inte gav henne flaska. Även fast jag vet att det där pumpandet hjälpte både kajsa och många andra barn så kändes det lite surt när jag fick ge upp innan jag knappt hann börja amma. Men det har jag kommit över. Jag har kunnat delat matningen med karln min istället nu så vi kunnat sova ganska bra, och kanske hämtat oss lite snabbare från sjukhustiden istället :)

Usch alla dessa virus. Man lär väl aldrig få slappna av ordentligt. Är det inte RS-virus å är det svininfluensa eller fan och hans moster. Ons 18 nov 2009 21:59

hej..läste på din sida och vad ni fått gå igenom mkt !!hoppas d går bra för er nu !! Tis 17 nov 2009 08:53

hej kul att de gått så bra för er! är inne i denna hemska värd nu, min dotter är född i v 24+4 i dag är hon i 27+5, vägde 770 men nu efter tre veckor 1015 :) lycka till med allt! Tors 12 nov 2009 00:23

Åh va härligt att höra. Jo det sa Kajsas läkare också. Antingen får dom dåligt immunförsvar eller så kan dom få riktigt bra. Han förklarade det med att dom får starta mycket tidigare att bygga upp sitt eget immunförsvar. Så vi hoppas att Kajsa också ska ha ett bra. Än så länge har hon inte vart sjuk nå sen vi kom hem. Lite snorig i ett par nätter men inget mer än så.

Hon är 8 månader gammal nu. 4 månader korr. Vi har haft henne hemma nu sen veckan före hon skulle ha fötts, alltså i lite drygt 4 månader. Och det känns så underbart! Tycker hon hänger med riktigt bra i utvecklingen. Vända sig från mage till rygg har hon kunnat länge, men nu börjar hon lära sig att rulla från rygg till mage också. Nacken har hon full kontroll på nu, så hon sitter gärna med bara lite stöd i ryggen. Ganska imponerande för en tjej som väger lika mycket som vissa gör när dom föds :) Hon väger ju strax under 5 kg så hon är ju inte särskilt stor, jämfört med andra 4 månaders bebisar.

Men doktorn tycker hennes kurva ser bra ut. Den pekar nästan rakt uppåt så hon håller på att komma ikapp. Men han sa att vi inte ska bli helt förvånad om dom om nått eller några år vill sätta in tillväxthormon. Men det är då det. Men fortsätter hon växa som hon gjort de sista veckorna så lär väl inte de behövas.


Vad var det som gick bäst och lite mindre bra för er de första året? Var det nåt som gick lite "sämre" eller har det bara flytit på? Nånting verkar det ju oftast vara som strular lite. Hur gick det med övergång till vanlig mat? Det intresserar mig lite extra att höra lite olika om eftersom det är där vi befinner oss just nu. :) Kajsa har precis börjat provsmaka potatis och det går kanon. Så nu hoppas vi bara det fortsätter så :) Tis 3 nov 2009 22:46

Hej hej. Jo det går kanon. Va på ultraljud på Kajsas hjärta nu i veckan. Hon har ju haft ett hål mellan kammrarna, men det har vuxit bort :) Dock är duktus fortfarande öppet. Men så lite att hon inte påverkas av det. Så operation är inte behövligt. Blir en ny koll när hon fyller ett istället.
Hon är en så otroligt snäll tjej. Alltid glad och pratar mycket. Så jag kan tänka mig hur det kommer bli när orden börjar komma :)
Hon har en sne fot, vet inte om jag sagt det tidigare, Men den väntar vi på gipsning av. Hela benet, upp till höften ska gipsas då. Men doktorn ville att fötterna skulle växa lite till först. Hon har ju ärvt mina minifötter :)

Annars så är vi mest ute och går eller sitter hemma. Livrädd för svininfluensan. Kajsa är för liten för att vaccineras så vi får isolera oss lite från omvärlden istället. Julklappsköpen får nog bli över internet i år :)

Hur går allt själv? Tors 22 okt 2009 08:30

Hejsan. NEJ det blev INTE operation :)
Det känns så skönt. Ductus hade stängt sig nästan helt igen. Den kommer säkert öppnas igen, det vet man ju aldrig. Men det känns otroligt skönt att hon inte behöver opereras just nu iallafall. Vore skönt om det inte behöver bli nån operation innan hon blivit iallafall dubbelt så stor. Nu har hon fullt sjå med allt tubkrångel så nu vill vi inte tänka på operationer :)

I flera dagar nu så har tuben krånglat så hon fått byta till ny. Så fort hon vänds eller nästan bara rör sig lite så hamnar den fel så hon får dåliga kurvor och ibland nästan inge syre alls. Det är väldigt jobbigt. Jag blir så orolig varje gång. Läskigt när hon blir helt blå i ansiktet. Men det ser oftast mycket värre ut än det är. Så jag blir väl van med det också antar jag. Hon har dragit iväg som sjutton i vikt nu. på ett dygn gick hon upp över 50g. det är ju lite för mycket...hon hade väl kissat dåligt då antar jag. så då när hon vägde 611g igår stämde väl kanske inte helt sen när hon kissade jättemycket. men jag skulle tro att hon iallafall väger runt 570g idag :) Mån 23 mar 2009 18:37

Hejsan. oj 45 liter. det lät mycket. Men det hinner kanske jag komma upp i innan jag kommer hem också :)
Infektionen är borta nu iallafall, men nu börjar det luta åt att det blir en ductusoperation snart. Hon har jobbigt med andningen. Speciellt att andas ut koldioxiden. Så hon kräver ganska högt tryck på respiratorn. Dom misstänker att det beror på att ductus öppnats igen som lungorna inte riktigt orkar så imorgon får vi nog reda på om det blir operation eller inte. Men vi har fått bra information om det så jag är inte så jätteorolig för operationen. Det verkar inte va så farligt som ja trodde innan, så de går nog bra.
Så nu går vi mest och väntar på att få reda på om och när det blir.

Jo nu börjar man känna sig som en liten doktor själv, börjar förstå det mesta nu.
Ett jätteframsteg hon gjort iallafall: Hon behöver inte dropp längre för hon får 7ml mat varannan timme. så nu slipper hon nål i armen...det är otroligt skönt :) Tors 19 mar 2009 15:15

Hej. Jo det går bra. Kajsa vägde 459g igår.och hon har blivit en halv cm längre. Öppnat ögonen har hon också gjort. Hon har en infektion nu så hon är inte lika pigg som hon var förra veckan men den har iallafall börjat vända så man märker att hon mår bättre för varje dag som går.
Jo pumprummet har jag bekantat mig med, ganska jobbigt att hålla på å pumpa, men vad gör man inte för sitt barn :) Jag har så fruktansvärt mycket mjölk också så jag fyller ju upp hela mjölkköket själv nästan :P
Nej fr.o.m. i Måndags så bor vi på ett lägenhetshotell en liten bit ifrån sjukhuset så vi åker taxi hit. Första natten var jobbig att vara borta från Kajsa men nu går det bättre. Speciellt nu när hon börjar bli pigg igen.
Jo mina och min sambos föräldrar dyker upp lite titt som tätt med matlådor åt oss. Utan dom vet jag inte hur vi skulle orka. Mat är ju inte dirket det första man orkar tänka på. Men nu ser allt ganska bra ut iallafall. Så jag hoppas att det håller i sig så. Kajsa har börjat fått 4 ml mat 12 gånger per dygn nu så nu kommer hon nog växa ordentligt :) Fre 13 mar 2009 08:38