Hejsan! Jag är en tjej född 1977 som bor med min underbara make i hus Göteborg.
Efter 3 extremt tuffa missfall har vi nu äntligen blivit föräldrar till en underbar liten dotter. Hon är född i juni 2008. Vi älskar henne så mycket och är lyckliga att just hon ville komma till oss!
3 april 2010 blev vi lyckligt föräldrar till ytterligare en dotter. Även denna graviditet var väldigt tuff med bla hyperemisis i 9 månader. Detta tar på hela familjen. Nu sätter vi punkt på "barnproduktionen". Nu ska vi njuta av våra två tjejer!
VÅR TUFFA BARNRESA:
***********************************************
15/9 2005 gjorde grav-test som var posetivt :D. Både jag och min man blev oerhört glada eftersom vi har försökt i 9 månader utan resultat! Jag (men inte min man!) hade tappat lusten på att försöka mer och så kommer detta. Jag mår hur bra som helst!
Tyvärr så fick jag missfall i v.10. Fosret kom inte ut av sig själv så 13/10 gjordes en skrapning. Jag mådde konstat illa och kräktes massor från v.5. Så OM vi bestämmer oss för att försöka bli gravida igen vet vi vilket helvete det kommer vara.
--------------------------------------------------
--------------------------------------- 28/3 2006 Vi är gravida igen :) BF 1/12 2006. Nu "ser jag fram emot" att gå och må illa igen om ett par veckor :(
Nästan exakt på det datum som vår förra graviditet var planerad så fick vi missfall. 29/5 ville pyret ut. Jag var i v.13 och det gjorde hiskeligt ont och kom skrämmande massor med blod.
Livet känns oerhört tungt efter detta!
................................................. 11/1 2007 + igen :)! BF 18/9 2007
Jag tror att jag kommer bli väldens mest nojjiga gravida. Visst är det kul att vara gravid men jag vill ha BEBIS! Inga fler missfall nu det orkar jag inte!!!!!
7/3 2007 Det är bara att orka! Missfall igen i v12+3. Efter att det hade börjat mola (precis som förra gången) så åkte vi in akut. Fostret var mindre än vad det var på VUL för 1 månad sedan. Vad ska jag säga? Det känns som att livet är slut, jag tror inte jag orkar gå igenom fler graviditeter mer! ..................................................
.........
18/3 2007 Svårt att bli gravida, extremt jobbiga graviditeter och som extra krydda missfall. Det är NÅGON som jobbar emot oss och inte tyckte att vi ska få bio-barn. Jag orkar inte gå igenom det här igen. Jag vill verkligen inte bli gravid igen utan betalade idag in till adoptions-byrån så vi hamnade i deras kö. Jag vill ha barn och bryr mig inte alls i vilken magen barnet legat!
..................................................
......... 15/6 2007 Började med missfallsutredning på Sahlgrenska. Dr E. kunde inte få fram något bra resultat så det måste göras om under narkos till hösten. Kromosomtestet tar 3 månader att få resultatet. Så nu händer inte mycket mer på den fronten innan sommaren.
Adoptionssvängen: Vi har blivit kallade till föräldrarutbildning till hösten. Jag hade nog blivit tokig om vi inte hade kört på parrallellt med adoptionen. ##################################################
##
8/8 2007 På något sätt ska jag bli mamma. Som det känns idag vill jag helst bli mammma via adoption. Jag känner inte alls för att vara gravid! Vi har lagt barna-görande på hyllan hela sommaren och både jag och min man har mått oförkämt bra på grund av det. Så här bra psykiskt har vi inte mått på närmare 3 år.
Solen skiner och livet är gott!
*********************************************
16/1 2008 Är nu gravid i v16, kanske kan det bli en bebis den här gången????
Spyr mest hela tiden och orkar inte vara social med någon. Undrar om jag ska kunna få njuta och se fram emot den här bebisen eller om illamåendet ska ta all min energi hela graviditeten?
Truls06
Presentation
Jag är en tjej född 1977 som bor med min underbara make i hus Göteborg.
Efter 3 extremt tuffa missfall har vi nu äntligen blivit föräldrar till en underbar liten dotter. Hon är född i juni 2008.
Vi älskar henne så mycket och är lyckliga att just hon ville komma till oss!
3 april 2010 blev vi lyckligt föräldrar till ytterligare en dotter. Även denna graviditet var väldigt tuff med bla hyperemisis i 9 månader. Detta tar på hela familjen. Nu sätter vi punkt på "barnproduktionen". Nu ska vi njuta av våra två tjejer!
VÅR TUFFA BARNRESA:
***********************************************
15/9 2005 gjorde grav-test som var posetivt :D. Både jag och min man blev oerhört glada eftersom vi har försökt i 9 månader utan resultat! Jag (men inte min man!) hade tappat lusten på att försöka mer och så kommer detta. Jag mår hur bra som helst!
Tyvärr så fick jag missfall i v.10. Fosret kom inte ut av sig själv så 13/10 gjordes en skrapning. Jag mådde konstat illa och kräktes massor från v.5. Så OM vi bestämmer oss för att försöka bli gravida igen vet vi vilket helvete det kommer vara.
-------------------------------------------------- ---------------------------------------
28/3 2006 Vi är gravida igen :) BF 1/12 2006.
Nu "ser jag fram emot" att gå och må illa igen om ett par veckor :(
Nästan exakt på det datum som vår förra graviditet var planerad så fick vi missfall.
29/5 ville pyret ut. Jag var i v.13 och det gjorde hiskeligt ont och kom skrämmande massor med blod.
Livet känns oerhört tungt efter detta!
.................................................
11/1 2007 + igen :)! BF 18/9 2007
Jag tror att jag kommer bli väldens mest nojjiga gravida. Visst är det kul att vara gravid men jag vill ha BEBIS! Inga fler missfall nu det orkar jag inte!!!!!
7/3 2007
Det är bara att orka! Missfall igen i v12+3. Efter att det hade börjat mola (precis som förra gången) så åkte vi in akut. Fostret var mindre än vad det var på VUL för 1 månad sedan. Vad ska jag säga? Det känns som att livet är slut, jag tror inte jag orkar gå igenom fler graviditeter mer!
.................................................. .........
18/3 2007
Svårt att bli gravida, extremt jobbiga graviditeter och som extra krydda missfall. Det är NÅGON som jobbar emot oss och inte tyckte att vi ska få bio-barn.
Jag orkar inte gå igenom det här igen. Jag vill verkligen inte bli gravid igen utan betalade idag in till adoptions-byrån så vi hamnade i deras kö. Jag vill ha barn och bryr mig inte alls i vilken magen barnet legat!
.................................................. .........
15/6 2007
Började med missfallsutredning på Sahlgrenska. Dr E. kunde inte få fram något bra resultat så det måste göras om under narkos till hösten. Kromosomtestet tar 3 månader att få resultatet. Så nu händer inte mycket mer på den fronten innan sommaren.
Adoptionssvängen: Vi har blivit kallade till föräldrarutbildning till hösten. Jag hade nog blivit tokig om vi inte hade kört på parrallellt med adoptionen.
################################################## ##
8/8 2007
På något sätt ska jag bli mamma. Som det känns idag vill jag helst bli mammma via adoption. Jag känner inte alls för att vara gravid!
Vi har lagt barna-görande på hyllan hela sommaren och både jag och min man har mått oförkämt bra på grund av det. Så här bra psykiskt har vi inte mått på närmare 3 år.
Solen skiner och livet är gott!
*********************************************
16/1 2008
Är nu gravid i v16, kanske kan det bli en bebis den här gången????
Spyr mest hela tiden och orkar inte vara social med någon. Undrar om jag ska kunna få njuta och se fram emot den här bebisen eller om illamåendet ska ta all min energi hela graviditeten?
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
Lyssna gärna på: www.youtube.com/watch?v=shzJY3msrnA
Profil