Så fungerar IVF – steg för steg

Så fungerar IVF – steg för steg. Foto: Seventyfourimages/Envato Elements

IVF står för "in vitro fertilisering" – även kallat provrörsbefruktning. Det kan ske med parets egna ägg och spermier eller donerade. Läs allt om hur det går till här!

IVF är ett alternativ för dig som av olika orsaker inte kan bli gravid på egen hand. Antingen efter flera års försök eller om du lever i en samkönad relation och inte blivit gravid med hjälp av insemination. Det kan också vara för dig som ämnar att bilda familj på egen hand.

IVF: Hit vänder du dig


När man utan resultat försökt få barn i ett år, kan man få hjälp av vården. Kontakta en gynekologisk mottagning, en kvinnoklinik eller en infertilitetsklinik. Det går också bra att vända sig till närmaste vårdcentral för att bli remitterad till en lämplig mottagning. Om kvinnan som ska bära barnet har fyllt 38 år ska man inte vänta ett år – sök hjälp direkt.

Privat klinik eller landstingsfinansierad IVF?


Antalet försök som bekostas av vården är olika beroende på landsting, det vanliga är två till tre försök. Väntetiderna varierar kraftigt beroende på var i landet man bor. I landsting där IVF-behandlingar ingår i vårdgarantin är väntetiden tre månader, medan man i Stockholm kan få vänta uppemot två år eftersom efterfrågan är så pass stor.
Privata kliniker har sällan några väntetider. En provrörsbefruktning brukar då kosta omkring 30 000 kronor. Går man till en offentlig vårdgivare gäller högkostnadsskyddet. Det innebär att man under en tolvmånadersperiod högst betalar 1100 kronor i patientavgifter.

När är man för gammal för IVF?


Inom de flesta landsting får kvinnan som ska bära barnet inte vara äldre än 38 när en IVF-behandling påbörjas. På de privata klinikerna i Sverige ligger åldersgränsen istället runt 42 år. Partnern bör inte vara äldre än 55.

En fertilitetsutredning görs alltid först


Oavsett om man vänder sig till en privat eller offentlig klinik görs alltid en grundlig utredning som tar mellan två och tre månader. Mannen får lämna ett spermaprov så att läkaren kan bedöma spermiernas kvalitet genom att undersöka hur många de är och hur snabbt de simmar. Undersökningen av kvinnan som ska bära barnet är mer omfattande. Syftet är att få reda på om äggstockarna, ägglossningen, äggledarna och livmodern fungerar som de ska. Testerna görs vid flera tillfällen och innefattar ultraljud, blodprov och ibland röntgen eller titthålsundersökning.

När utredningen är klar diskuterar man vilken behandling som passar bäst. Alternativa behandlingar till provrörsbefruktning är stimulerad ägglossning eller insemination med spermier från partnern eller en donator. Även lesbiska par och ensamstående kvinnor som önskar barn har möjlighet att få spermier från en donator. Utredningen fungerar precis på samma sätt som för heterosexuella par.

Så går IVF-behandlingen till


Om utredningen kommer fram till att provrörsbefruktning är mest lämpligt, brukar man inleda med ett besök där en läkare berättar närmare om processen. Efter det första besöket tar det ofta ett par, tre månader innan behandlingen kan börja. Det är viktigt att den startar vid rätt tidpunkt i menscykeln.

1. Nedreglering
Inför en provrörsbefruktning reglerar man ner vissa av kvinnans hormoner. Oftast får man läkemedel i form av en nässpray som gör att östrogennivåerna sjunker. Det kan leda till att man får klimakterieliknande symptom som huvudvärk, svettningar och humörsvängningar. Symptomen är ofarliga, men kan kännas obehagliga. Sprayen tar man i minst två veckor.

2. Hormonstimulering
När nedregleringen är klar, påbörjas hormonstimuleringen som ska leda till att äggblåsor i äggstockarna utvecklas. Det sker genom att man tar en spruta om dagen i cirka två veckor. När äggblåsorna växer kan man känna sig svullen på samma sätt som inför en ägglossning.

3. Ägguttag
Inför besöket när äggen ska tas ut, tar man en injektion som gör att äggen mognar. En läkare plockar ut äggen med hjälp av ultraljud och en nål. För att det inte ska göra ont får man smärtstillande och lokalbedövning i slidan. När äggen är hämtade förs de till ett laboratorium. Heterosexuella par får lämna ett spermaprov samma dag som ägguttaget.

4. Befruktning
Äggen och spermierna placeras i en odlingsskål med näringslösning som förvaras i laboratoriet. Spermierna får själva befrukta äggen. Om spermierna brister i kvalitet kan en spermie injiceras i ett av äggen.

5. Återförande av embryo
Det befruktade ägget, embryot, sätts in i livmodern efter ett par dagar. Återinförandet går på några minuter och brukar inte vara smärtsamt. Om flera ägg har befruktats kan man frysa dem för att använda senare om försöket skulle misslyckas.

Graviditetstest efter två veckor


Ett par veckor efter att embryot satts in i livmodern kan man göra ett graviditetstest. Det kan kännas tungt om behandlingen inte har lyckats, då kan man få hjälp att komma i kontakt med en kurator eller psykolog.

Så stor är chansen att bli gravid med IVF


Det är närmare 30 procents chans att bli gravid efter en provrörsbefruktning. Gör man tre behandlingar är chansen ungefär 65 procent. Men hur stor sannolikheten är varierar från person till person, bland annat beroende på kvinnans ålder.

Källor: 1177 Vårdguiden, KI, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Socialstyrelsen
Faktagranskat av Anastasia Nyman, forskare i medicinsk epidemiologi vid Karolinska Institutet.