Hål i tänderna

Historiskt sett, 1950-talet fram till i dag, har tandhälsan i Sverige gått från sjuk till frisk och majoriteten av befolkningen har bara måttlig risk att få besvär av kariesbakterier. Dock finns det fortfarande en högriskgrupp, omkring en femtedel av befolkningen, som inte svarar på traditionell behandling för att förebygga karies (ex. kostrådgivning, flourlackning, med mera). I studien påvisas att dessa personer ofta kan ha livskraftiga virusstammar, med kraftigare gripklor, som kan blockera försvarsreaktioner i saliven, vilket kan bero på genetiskt överföring från ens föräldrar.

I studien hittades bakteriestammar som kan ta sig ut i blodet via tänderna och tandköttet hos en procent av barnen som deltog. Risken med detta är att de kan fastna på hjärtat och kärlväggarna, vilket kan försämra sårläkning och öka risken för till exempel hjärnblödning. 

– Kronisk infektion som börjar i mjölktänder finns kvar sedan. Det kan sedan påverka en hjärnblödning i femtioårsåldern. Man har ju då haft en kronisk infektion i 40-50 års tid, säger Nicklas Strömberg, en av studiens medförfattare, till Göteborgs-Posten. 

Nu är förhoppningen att ytterligare forskning kring karies ska göra det lättare att tidigt diagnosticera barn som kan lida av förhöjd risk för karies. I framtiden hoppas man på att kunna ta salivprov hos nyfödda barn för att på så sätt kunna utgöra huruvida de är högriskindivider eller inte. 

Källa: Göteborgs-Posten

Läs även – Så blir ditt barn vän med tandborsten