Psykologen: Därför är syskonbråk något bra

Psykologen Hanna Fischer ger några handfasta tips till föräldrar för att stärka bandet mellan syskonen.

Syskonbråk kan vara ett sätt för barnen att lära sig hantera konflikter.

"Syskonbråk hela tiden – jag blir galen!"

Bråk, konstanta konflikter och en förälder som står mitt i slagfältet. Vad tusan kan man göra åt syskonrivaliteten som inte verkar kunna leda till något gott? Familjeliv kontaktade Hanna Fischer, leg. psykolog, som ville nyansera det här med syskonbråk.

Låt barnen hantera konflikterna sinsemellan

Som förälder är det lätt att känna sig orolig inför ens barns relationer: är det kanske till och med så att det ständiga syskonbråket är ett resultat av dåligt föräldraskap? Hanna Fischer är legitimerad psykolog, och vill vända på förhållningssättet.

– Många föräldrar känner sig oroliga, besvikna och kanske skuldmedvetna över att deras barn bråkar. En utbredd uppfattning är att bråk och rivalitet mellan syskon är ett resultat av dåliga relationer. Denna tolkning, som är en möjlig hypotes bland flera, ökar oron och ofta därmed frustration och ilska som ytterligare kan spä på barnens konflikter.

Hon fortsätter.

– Därför vill jag erbjuda ett annat förhållningssätt som förhoppningsvis kan ta bort en del av oron: bråk mellan syskon är en naturlig och viktig del av uppväxten. Genom att vara oeniga med varandra lär sig barnen hur de ska hålla på sina rättigheter, försvara sig och uttrycka sina känslor. Att som förälder alltför snabbt medla i dispyter kan innebära att man, utan att mena det, fråntar barnen tillfällen att öva kommunikation och konfliktlösning. Självklart måste man gå emellan om grälen blir destruktiva eller går till överdrift. Våld är såklart inte OK, vare sig det handlar om psykiskt, verbalt eller fysiskt övervåld.

Fundera på orsaken till syskonrivaliteten

– Det finns otaliga anledningar till varför rivalitet kan uppstå och jag vill nämna några saker man kan vara uppmärksam på om konkurrens förekommer betydligt oftare eller starkare än vad man kan förvänta sig. Kan orsaken vara ojämn uppmärksamhetsfördelning eller uppfattad favorisering? Säger Hanna Fischer och fortsätter:

– Barn strävar efter att få uppmärksamhet från andra, i synnerhet föräldrarna, antingen denna uppmärksamhet är positiv beröm eller negativ kritik. Om det råder brist på uppmärksamhet kan barn göra ansträngningar för att få detta på ett negativt sätt eftersom det är bättre än ingen uppmärksamhet alls. Härmar barnen konflikter mellan er föräldrar eller försöker barnen förleda uppmärksamheten till sig själva i försök att föra föräldrarna närmare? Tänker de att föräldrarna ska bli mer eniga om de istället fokuserar på barnens bråk?

Vad kan man göra som förälder för att förhindra syskonbråk?

Hanna Fischer har några tips man som förälder kan ta med sig.

1. Välj strider

– Välj dina strider och ignorera småbråk. Låt barnen reda ut det själva om barnen är någorlunda jämnstarka.

2. Undvik egna känslor

– Om något av barnen är mer krävande, försök att vara uppmärksam på egna känslor och undvik att uttrycka känslor av besvikelse eller ilska eftersom det kan förstärka rivalitet.

3. Se upp för skvaller

– Försök inte ta reda på vem som började, utan fokusera på hur situationen och framtida sådana kan lösas. Ofta har strider mellan syskon långa och trassliga rötter. Förstärk heller inte den som skvallrar utan förmedla att du är säker på att barnen kan reda ut detta själva.

4. Involvera dem i problemlösning

– Lär ut färdigheter i att lösa problem, men vänta tills barnen lugnat ned sig. Involvera dem i kompromisser, Vi har bara ett playstation och ni båda vill använda det. Har ni någon idé om hur vi ska göra? Ta emot alla förslag, kartlägg för- och nackdelar och skatta därefter den bästa lösningen.

5. Behov före rättvisa

– Låt behov snarare än rättvisa styra. Barn är olika och har olika behov. Rättvisa är inte att behandla alla lika. Inrikta dig istället på varje barn specifika sidor. Genom att uppskatta barnets unika och olika egenskaper och talanger får du dem lättare att känna sig speciella och minskar avundsjuka och konkurrens.

6. Störst först – när det behövs

– Att få ett nytt syskon innebär oftast större krav och mindre uppmärksamhet för det större barnet. Det kan vara bra att då ge särskilda privilegier anpassade till ålder, det här får/kan du bara göra eftersom bäbisen inte klarar det.

7. Uppmuntra till skilda intressen

– Att ge barn egen tid och uppmuntra skilda intresseområden, uppmuntra dem att göra olika saker och ha olika vänkretsar kan minska konkurrens. Att tvinga äldre syskon att vara med det yngre kan i värsta fall förstärka rivalitet trots att syftet ofta är att gynna närhet mellan syskonen, säger Hanna Fischer.

Om problemen fortsätter trots att ni försökt med allt som nämnts ovan kan man söka professionell hjälp och få hjälp att göra en samspelsanalys för att kunna se utlösande och vidmakthållande faktorer för att lättare kunna se och bryta destruktiva mönster.