Publicerad 11 March 2019

Fotograf:

Från forumet: ”Säga till andras barn?”

Frågan om man får säga till andras barn om de gör något man anser olämpligt diskuteras då och då. Just nu finns det en tråd på ämnet i vårt forum med rubriken "Säga till andras barn". 




Trådskaparen, TS, till tråden "Säga till andras barn" hade under en idrottslektion sagt åt ett barn som inte var hennes eget, eftersom barnets egen förälder inte gjorde det. Efteråt undrade hon om hon verkligen gjorde rätt som ingrep. Såhär skrev hon:

Mitt barn idrottar med andra barn i åldern 3–5. Mitt barn är 4. På idrotten skulle barnen krypa på golvet under en madrass som låg över två bänkar. Alla barnen gjorde detta. Ett barn började att hoppa på madrassen när andra barn var under. Detta pågick under lång tid och min irritation växte och tillslut gick jag fram till en av de 4 instruktörerna och sa till dem om pojken som hoppade på alla barnen. Hon sa att hon skulle hålla koll. Det gjorde hon inte. Pojken fortsatte hoppa och klättra på madrassen när barn var under. När mitt barn är där under så hoppar pojken en gång till så mitt barns huvud trycks ner mot golvet! Det gjorde mig arg och jag gick upp från min plats till den här pojken och sa till honom att nu får han sluta hoppa på madrassen och att detta är inte okej alls! Jag hade ett högre tonfall och var bestämd på rösten. Pojkens mamma sitter och ser allt detta. Hur hennes pojke beter sig men hon sitter och skrattar och säger inte alls till pojken! När hon ser att jag säger till pojken så bara stirrar hon på mig utan att säga nånting. Pojken är 5. Gjorde jag rätt eller fel?”.

Efter bara någon minut hade TS fått medhåll från flera medlemmar. ”Sextiotalist” skrev såhär:

Du gjorde rätt. Barnet utsatte andra för fara och ledarna gjorde inget åt detta”.

Och en annan anonym medlem fortsatte:

Du gjorde verkligen rätt, om dina barn kan ta skada av de andra barnets beteende och föräldrarna inte gör något åt saken så är det bra att du tog saken i egna händer. Att bara titta på när ens barn kan bli skadat hade varit fel.

En del av medlemmarna tyckte att TS inte borde ha nöjt sig med att säga åt barnet, utan att hon även borde sagt till föräldern till barnet och idrottsledarna, och kanske även idrottsföreningen.

Du gjorde absolut helt rätt, men egentligen borde ledarna styrt upp situationen. Eftersom ledarna ignorerade en olycksrisk så skulle jag inte bara släppt de o gått vidare utan kontaktat föreningen och bett dom prata med ansvariga ledare. Kanske är dom för få ledare för antalet barn o behöver stöttning av ombytta föräldrar? Jag har själv erfarenheten av att ha gymnastikgrupper för barn i den åldern och kan man inte upprätthålla säkerheten så måste situationen förändras innan olyckan är framme.”

Jag skulle gått på mamman också. Jävla ägg! Hur kan man bara se på utan att agera!?

Det var dock en medlem med namnet GuckGoogleAskMe som inte tyckte TS gjorde rätt - eftersom hon sa till barnet alldeles för sent.

Du gjorde fel, du skulle sagt till pojken på en gång (med vänlig ton). Fast bättre sent än aldrig.

I skrivande stund är det ingen som svarat att TS gjorde fel som sa till barnet. Vad tycker du, är det okej att säga till andras barn? Diskutera gärna vidare i tråden på vårt forum här!




Textstorlek 1 2 3
Svara i tråden: Från forumet: ”Säga till andras barn?”
Logga in
Bli medlem
Visa kommentarer...

Innehåll

Innehåll