Hej & välkomna!
Nu har jag blivit tvåbarnsmamma! 12 år efter min senaste graviditet kände jag mig äntligen redo för barn nummer två, och nu är han här. Han kom till oss med akut kejsarsnitt i januari, och vi håller som bäst på att smälta nyheten.
Har en sambo och en fantastisk dotter sedan tidigare, samt två katter. Vi gillar varandra allihop, och det är rätt fantastiskt när man är så många!
---------------------------------------------------------
20/1 2009: Nu är han här! En pyttekille som fick oss på fall på stört när han överraskade oss med att komma ut för tidigt och med akut snitt. Jag är kär igen. Förlossningsberättelse kommer om ett tag, är nyss hemkommen från neonatal och behöver landa lite.
---------------------------------------------------------
5/11 2008: Jag sover, the Baby är vaken
Äntligen får jag sova på nätterna, och det är helt underbart! Tränar ganska mycket, och det verkar göra att både The Baby och jag kan komma till ro på nätterna. har också inrättat ett liv med skilda sovrum, så ingen behöver störas eller bli störd.
Trots detta tycker jag inte det är roligt att vara gravid, och längtar väldigt mycket efter februari då det är meningen att lillungen skall titta ut. Ser mycket fram emot mammaledigheten, och inbillar mig att den kommer vara en ändlös radda av amning, bullätande, gosande och filmtittande. Äntlige får jag gå i ide som jag längtat så efter, och tillsammans med en person som jag också längtat efter!
Lugn, ro och harmoni är väl inte det som präglar mitt sinne just nu, tvärtom. Jag var betydligt coolare med första skrutten, men då hade jag ju ingen koll alls. Nu har jag superkoll och är superstressad.
29/9 2008: Fy fan vad det suger att vara gravid!
Jaha. Har haft veckan från helvetet, varit sjuk ihop med dottern och gått varandra på nerverna samt grälat med sambon konstant. Har en intensiv jobbvecka nu, både sambon och jag, och har därför bestämt oss för att bita ihop, svälja, förtränga och låtsas vara glada, för vi har helt enkelt inte tid att vara osams. Jag börjar mer och mer känna mig som en galen person, fantiserar om att rymma (undrar vart?) och bli rockstjärna. Herregud vad jag är känslig, jag står knappt ut med mig själv.
The Baby mår fina fisken, verkar vara en morgontrötter som sover fram till elva eller tolv. Är som mest aktivt framåt eftermiddagen och natten. Kickar igång min urinblåsa klockan 1, 3 och 5 på natten. Sömnbristen är outhärdlig. Men en sak är rolig: jag kan leka med The Baby. Jag ligger i badet och flyter, och så buffar jag på magen, och The Baby kickar tillbaka! Den verkar vara helt oberörd av mitt konstant dåliga humör.
Snälla barnmorskan skickar psykologen på mig ("tror du jag behöver det" pep jag till stackars utmattade sambon, varpå han sucksvarade "Jaaaa!"). Psykologer är snälla. De hjälper en. Jag ska få hjälp med mitt humör. (Kan man inte få en tablett istället, undrade jag, en tablett som gör att jag sover hela nätterna, och ett paket vuxenblöjor? Jag gör det gärn, sover och kissar i blöja, bara jag får sova!! Men nej. Man får ingen tablett. Man får prata med psykologen istället).
Det blir bättre, jag vet att det blir bättre. Snälla, säg att det blir bättre! Säg helst NÄR det blir bättre också.
---------------------------------------------------------
27/8 2008: På smällen sedan 4 månader. Eller nåt.
Följde min fantastiska plan (man ska alltid ha en plan), och den fungerade på första försöket, så nu sitter jag här och är gravid i vecka ehhh... 15? 16? 17? Nåt sånt iallafall. Illamåendet gick över, och jag känner mig nästan som en vanlig människa.
Fick onda sammandragningar i söndags och måndags, och fick åka in till akuten. Inget farligt, och vi fick se lillkorven på ultraljud. Mkt lättande. Har rutinUL den 10, då får vi veta mer.
Relationen är värsta bergochdalbanan, den ena krisen avlöser den andra. Visste ni att något av det mest stressande i livet är att bli förälder? Stressnivåerna är konstant höga under en lång period, och vid en jämförelse med nivåerna hos krigsoffer, ligger blivande och nyblivna föräldrar inte långt efter.
Blivande pappor drabbas av grymmehormonsvängningarna de med, fast det är en massa testosteron som svischar runt hos dem. TROTS detta är vi sansade emellanåt, och kommer på bra saker: att inte separera, även om det känns som om vi vill det. Att ha alla utbrotten och kriserna, inte tränga undan dem. Att prata prata prata med varandra.
Så!
---------------------------------------------------------
28/4 2008:
Nu vill jag att vi försöker skaffa barn igen. Sambon vill vänta. I väntan på sambon, letar jag info om hur man snabbast blir gravid och hittade den här planen:
Dag 8 i menscykeln: Börja ha sex varannan dag.
Dag 10: börja testa för ägglossning.
När ägglossningstest positivt: sex varje dag i tre dagar, uppehåll dag 4, sex dag 5.
15 dagar efter positivt ägglossningstest, ta ett gravtest.
Mellan positivt ägglossningstest och Dag 8 i menscykeln: sex minst en gång. ALDRIG mer än 10 dagar mellan sex.
*smider ränker o hemliga planer*
-------------------------
Nu (november 07) är vi på det igen, blivande sambon vill att jag förvarnar om nästa ÄL (har inte gjort det hittills). Man får se vad som händer, men jag vill så gärna ha ett barn i juli! Skulle vara så skönt att vara mammaledig när det är sommar.
-------------------------
Fick MF 25/8-07. Lägger ner att försöka få barn några månader, jag blir så hysterisk av det.
Nu har jag blivit tvåbarnsmamma! 12 år efter min senaste graviditet kände jag mig äntligen redo för barn nummer två, och nu är han här. Han kom till oss med akut kejsarsnitt i januari, och vi håller som bäst på att smälta nyheten.
Har en sambo och en fantastisk dotter sedan tidigare, samt två katter. Vi gillar varandra allihop, och det är rätt fantastiskt när man är så många!
---------------------------------------------------------
20/1 2009: Nu är han här! En pyttekille som fick oss på fall på stört när han överraskade oss med att komma ut för tidigt och med akut snitt. Jag är kär igen. Förlossningsberättelse kommer om ett tag, är nyss hemkommen från neonatal och behöver landa lite.
---------------------------------------------------------
5/11 2008: Jag sover, the Baby är vaken
Äntligen får jag sova på nätterna, och det är helt underbart! Tränar ganska mycket, och det verkar göra att både The Baby och jag kan komma till ro på nätterna. har också inrättat ett liv med skilda sovrum, så ingen behöver störas eller bli störd.
Trots detta tycker jag inte det är roligt att vara gravid, och längtar väldigt mycket efter februari då det är meningen att lillungen skall titta ut. Ser mycket fram emot mammaledigheten, och inbillar mig att den kommer vara en ändlös radda av amning, bullätande, gosande och filmtittande. Äntlige får jag gå i ide som jag längtat så efter, och tillsammans med en person som jag också längtat efter!
Lugn, ro och harmoni är väl inte det som präglar mitt sinne just nu, tvärtom. Jag var betydligt coolare med första skrutten, men då hade jag ju ingen koll alls. Nu har jag superkoll och är superstressad.
29/9 2008: Fy fan vad det suger att vara gravid!
Jaha. Har haft veckan från helvetet, varit sjuk ihop med dottern och gått varandra på nerverna samt grälat med sambon konstant. Har en intensiv jobbvecka nu, både sambon och jag, och har därför bestämt oss för att bita ihop, svälja, förtränga och låtsas vara glada, för vi har helt enkelt inte tid att vara osams. Jag börjar mer och mer känna mig som en galen person, fantiserar om att rymma (undrar vart?) och bli rockstjärna. Herregud vad jag är känslig, jag står knappt ut med mig själv.
The Baby mår fina fisken, verkar vara en morgontrötter som sover fram till elva eller tolv. Är som mest aktivt framåt eftermiddagen och natten. Kickar igång min urinblåsa klockan 1, 3 och 5 på natten. Sömnbristen är outhärdlig. Men en sak är rolig: jag kan leka med The Baby. Jag ligger i badet och flyter, och så buffar jag på magen, och The Baby kickar tillbaka! Den verkar vara helt oberörd av mitt konstant dåliga humör.
Snälla barnmorskan skickar psykologen på mig ("tror du jag behöver det" pep jag till stackars utmattade sambon, varpå han sucksvarade "Jaaaa!"). Psykologer är snälla. De hjälper en. Jag ska få hjälp med mitt humör. (Kan man inte få en tablett istället, undrade jag, en tablett som gör att jag sover hela nätterna, och ett paket vuxenblöjor? Jag gör det gärn, sover och kissar i blöja, bara jag får sova!! Men nej. Man får ingen tablett. Man får prata med psykologen istället).
Det blir bättre, jag vet att det blir bättre. Snälla, säg att det blir bättre! Säg helst NÄR det blir bättre också.
---------------------------------------------------------
27/8 2008: På smällen sedan 4 månader. Eller nåt.
Följde min fantastiska plan (man ska alltid ha en plan), och den fungerade på första försöket, så nu sitter jag här och är gravid i vecka ehhh... 15? 16? 17? Nåt sånt iallafall. Illamåendet gick över, och jag känner mig nästan som en vanlig människa.
Fick onda sammandragningar i söndags och måndags, och fick åka in till akuten. Inget farligt, och vi fick se lillkorven på ultraljud. Mkt lättande. Har rutinUL den 10, då får vi veta mer.
Relationen är värsta bergochdalbanan, den ena krisen avlöser den andra. Visste ni att något av det mest stressande i livet är att bli förälder? Stressnivåerna är konstant höga under en lång period, och vid en jämförelse med nivåerna hos krigsoffer, ligger blivande och nyblivna föräldrar inte långt efter.
Blivande pappor drabbas av grymmehormonsvängningarna de med, fast det är en massa testosteron som svischar runt hos dem. TROTS detta är vi sansade emellanåt, och kommer på bra saker: att inte separera, även om det känns som om vi vill det. Att ha alla utbrotten och kriserna, inte tränga undan dem. Att prata prata prata med varandra.
Så!
---------------------------------------------------------
28/4 2008:
Nu vill jag att vi försöker skaffa barn igen. Sambon vill vänta. I väntan på sambon, letar jag info om hur man snabbast blir gravid och hittade den här planen:
Dag 8 i menscykeln: Börja ha sex varannan dag.
Dag 10: börja testa för ägglossning.
När ägglossningstest positivt: sex varje dag i tre dagar, uppehåll dag 4, sex dag 5.
15 dagar efter positivt ägglossningstest, ta ett gravtest.
Mellan positivt ägglossningstest och Dag 8 i menscykeln: sex minst en gång. ALDRIG mer än 10 dagar mellan sex.
*smider ränker o hemliga planer*
-------------------------
Nu (november 07) är vi på det igen, blivande sambon vill att jag förvarnar om nästa ÄL (har inte gjort det hittills). Man får se vad som händer, men jag vill så gärna ha ett barn i juli! Skulle vara så skönt att vara mammaledig när det är sommar.
-------------------------
Fick MF 25/8-07. Lägger ner att försöka få barn några månader, jag blir så hysterisk av det.
Ålder
48 år
Barn
27 år
15 år
Civilstatus
Sambo
Föräldratyp
AW
Cool förälder
Good Enough
Heltidsförälder
Ung förälder
Personlighet
Fåfäng
Glad
Kontrollfreak
Neurotisk
Nyfiken
Pedantisk
Intressen
Politik
Vetenskap
Uteliv
Träning
Musik
Indie
Schlager
Husdjur
Katt