Knaper höst väntar för studenterna

Redan innan inflationen började rusa behövde studenter vända på varje krona. Studentbudgeten väntas bli ännu tajtare till hösten eftersom studiemedlet höjs först nästa år.

De studenter som TT har pratat med kommer att se över sin budget till hösten. Arkivbild.

Det var på kvittot från mataffären som juriststudenten Douglas Westring märkte att priserna hade börjat stiga.

- I början märkte man inte på särskilda varor utan man gick och plockade en vanlig korg och när man väl kom till kassan så märkte man att det hade blivit dyrare.

Även för Cathrine Wessel, som också studerar på juristprogrammet vid Umeå universitet, kom inflationen smygande.

- För ett år sedan hade man alltid lite mer pengar kvar. Nu märker man att kostnaderna drar i väg mycket snabbare, bara genom matutgifterna.

Med tiden blev prishöjningen på vissa enskilda produkter mer påtaglig, som på till exempel tomater men även för en klassisk studentfavorit: ölflaket, berättar Douglas Westring.

- Studenter har inte världens bästa utgångspunkt från början och man måste ju ständigt planera, även om det inte är hög inflation, säger han.

Påverkar fritiden

Båda studenterna som TT har pratat med tar fullt studiemedel, alltså både bidrag och lån, vilket landar på drygt 11 000 kronor i månaden. När hyran ligger på runt 5 000 kronor blir det inte mycket kvar för andra utgifter, som räkningar, studentlitteratur, busskort, gymkort, mat och fritidsaktiviteter.

Studiemedlet kommer däremot att höjas vid årsskiftet när prisbasbeloppet för 2023 har räknats upp extra mycket på grund av inflationen. Studiemedlen höjs med knappt 1 000 kronor per fyraveckorsperiod, jämfört med hösten 2022.

Studenterna har redan börjat dra in på sina utgifter, och det är det sociala livet som har fått lida.

- Det som jag har dragit in mest på är sådant som inte är nödvändigt, som kläder och smink. Jag vill prioritera mat och andra nödvändiga utgifter före att umgås med kompisar, säger Cathrine Wessel.

Douglas Westring håller med.

- Det är basgrejerna, som livsmedel och elräkningen som man får ta först. Det är främst mot fritiden som det slår.

Går jämnt ut

Någon inflationstopp är heller knappast nådd. Priserna väntas fortsätta stiga ännu mer framåt hösten, vilket oroar studenterna. Höjningen av studiemedlet, som kommer att göras nästa år, kommer då heller inte att vara till någon hjälp.

Både Douglas Westring och Cathrine Wessel kommer att arbeta extra utöver sina studier för att dryga ut kassan.

- Det kommer nog att gå ihop tack vare att jag har ett extrajobb, så jag kommer att klara mig. Men nu med inflationen har det nästan blivit så att man måste jobba för att kunna ha ett drägligt liv. Man går plus minus noll, säger Cathrine Wessel.

- Jag är orolig på det sättet att man inte vet vilka varor som kommer att bli dyrare och hur mycket dyrare de kommer att bli, säger Douglas Westring.

Höjningen inte nog

Hösten kommer att bli tuff för studenterna, det håller Anton Sánchez Sulejmani, ordförande för Uppsala studentkår, med om. Höjningen av studiemedlet med knappt 1 000 kronor som kommer att göras vid årsskiftet räcker inte, anser han.

I Uppsala är genomsnittshyran för en studentetta mellan 4 000 till 6 000 kronor, men flera hyresbolag har redan nu börjat varsla om hyreshöjningar i takt med inflationen, berättar Anton Sánchez Sulejmani.

Ett rimligare belopp hade varit åtminstone 2 000 till 3 000 kronor i månaden, enligt honom.

- Det är positivt att CSN-medlen höjs men det är för lite i de här tiderna. Det kommer antagligen inte kännas som att man har fått 1 000 kronor mer i plånboken som student när elen och maten bara blir dyrare.

Studentkårens uppfattning är att studenter måste jobba extra utöver sina studier för att kunna klara sig ekonomiskt i dag.

- Och det blir ännu mer så i takt med att inflationen ökar. CSN ska inte vara så lågt att man känner att man måste jobba för att ha råd med baskonsumtion.

Beata Wallsten/TT

Fakta: Prisbasbeloppet höjs – och med det studiemedlet

Prisbasbeloppet är ett belopp som fastställs i juli inför nästa år utifrån hur penningvärdet utvecklas, konsumentprisindex styr. Beloppet höjs med 4 200 kronor till 52 500 kronor 2023, den högsta procentuella höjningen på nästan 40 år till följd av den höga inflationen.

Prisbasbeloppet styr bland annat garantipension, studiemedel, sjuk- och föräldrapenning samt vissa skatter och avdrag.

Vid årsskiftet kommer studiemedlen att höjas med knappt 1 000 kronor per fyraveckorsperiod jämfört med hösten 2022.