Skippa bråken – dela matkostnaden rättvist

Hushållens rörliga kostnader stiger i takt med att maten, elen och bensinen blir allt dyrare. Experterna tipsar om hur ni kan dela bördan rättvist.

Vi slänger över 88 kilo mat per person och år. Arkivbild.
Vi slänger över 88 kilo mat per person och år. Arkivbild.

För att undvika bråk om pengar när allt blir dyrare kan det vara bra att prata om den gemensamma ekonomin och hur kostnader ska delas upp i hushållet.

Vad är gemensamt?

När kostnaderna ska fördelas föredrar vissa hushåll att dela allt på hälften, andra att dela efter inkomst. Inget är egentligen fel, säger experterna.

Utröna först vilka kostnader som faktiskt är gemensamma, som ni tycker är rimliga att dela, säger Shoka Åhrman, sparekonom på SPP.

- Om den ena tränar och inte den andre, där har vi direkt en sådan kostnad (som man kan fundera över).

Att dela på kostnader utifrån kategori går inte alltid jämnt ut i slutet av månaden, säger Ica-bankens vardagsekonom Magnus Hjelmér.

- När man sätter sig ner och räknar visar det sig kanske att det kostar mer att handla än att tanka bilen.

Som sambor är det viktigt att ha ett eget sparande, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández.

- Ha också egna konton med ett eget sparande för att öka den ekonomiska friheten.

Döp era konton

För att få koll på ekonomin är det bra att strukturera upp sina konton och kort, säger Hjelmér. Ett alternativ är att lägga den gemensamma kassan på ett konto.

- Sedan tycker jag att det är viktigt att båda parter i ett förhållande betalar räkningar löpande. Det är jätte-, jättevanligt att bara en betalar räkningar och då kan den andra få lite svårt att relatera till vad saker och ting kostar.

Man kan också skapa flera gemensamma konton och döpa dem efter kategori.

- Då blir det tydligt när ni går in på mobilen och ser "matkonto", "gemensamt sparande", "resa" och ser hur mycket som behövs där. Sen sätt er ner en kort stund i slutet av månaden utvärdera och justera, säger Fernández.

- Hur banalt det än må låta så tar det bort en del av konflikterna, säger Åhrman.

Involvera barnen i prioriteringar

Hur barnens kostnader delas upp är väldigt olika, säger experterna. Har man gemensamma barn delas det ofta på hälften.

Har man särkullbarn påverkar en mängd olika faktorer upplägget. Det viktigaste är att alla är överens.

- När det kommer till vardagskostnader tycker jag att man delar på det, säger Hjelmér.

Många hushåll kan komma att behöva prioritera bort aktiviteter, strömningstjänster eller annat då mycket blir dyrare. Det kan då vara bra att vara transparent med barnen, säger Fernández.

- Var ärlig och säg: "vi har de här inkomsterna, saker blir dyrare, vad tycker ni att vi ska prioritera?", sedan får ju självklart föräldrarna styra i slutänden.

Om man generaliserar tenderar kvinnor betala för en större del av vardagskonsumtionen, som mat och kläder till barnen, säger Åhrman.

- Männen gör inköp som har ett större värde, och kanske har ett andrahandsvärde.

Det kan vara viktigt att fundera över, säger hon.

Kasta inte pengar i soptunnan

För att dra ner på kostnaderna kan man se över sitt matsvinn, säger experterna.

- Matkostnaderna har dragit iväg ordentligt och där tycker jag framförallt att man ska fokusera på att få ner matsvinnet, vi matsvinnar över 88 kilo per person och år, säger Hjelmér.

- Allt som du slänger är faktiskt pengar rakt ner i soporna, säger Åhrman.

I grunden är det viktigaste att budgetera och att hålla sig till budget, fortsätter hon.

- Det pratar vi alltid om men det gör faktiskt skillnad på riktigt.

Den som vill gå steget längre kan testa en konsumtionsfri månad, säger Fernández.

- Att bara testa att ta en månad där vi håller oss till precis det vi behöver för att få hushållet att gå runt, det kan vara en hälsosam metod för att få en bild av hur mycket pengar som kan gå åt till småsaker.

Martina Karpmyr/TT

Ekonomi i parförhållanden

Ica-banken lät förra våren Kantar Sifo fråga 1 000 svenskar i en slumpmässigt rekryterad webbpanel om deras syn på ekonomi i parrelationer.

78 procent av de som var i en relation hade en gemensam ekonomi med sin partner. 71 procent av de tillfrågade upplevde sin ekonomi som jämställd.

Det vanligaste upplägget för den gemensamma ekonomin, enligt undersökningen, var att lägga inkomsterna i en gemensam pott som utgifterna dras från. 29 procent av de tillfrågade gjorde så.

27 procent av de tillfrågade delade på alla utgifter lika. 18 procent av de tillfrågade gjorde en procentuell uppdelning baserad på inkomst. 9 procent av de tillfrågade slog ihop sina inkomster i en gemensam pott, men efter att fasta utgifter dragits delades den kvarvarande potten upp lika.

Källa: Ica-banken