Stigande matpriser pressar skolköken

Inflationen och de höga matpriserna drabbar kommunerna hårt. I Melleruds kommun har matpriserna stigit med närmare 10 procent och nya höjningar väntas i höst. Vi kommer att få justera matsedlarna, säger Martin Zetterström, enhetschef på Melleruds kommun.

Priset på mejeriprodukter såsom matfett och crème fraiche har ökat cirka 25 procent i år samt på kyckling och fågel som stigit nästan lika mycket.
Priset på mejeriprodukter såsom matfett och crème fraiche har ökat cirka 25 procent i år samt på kyckling och fågel som stigit nästan lika mycket.

I Mellerud i Dalsland höjdes priserna från kommunens matleverantör med 9,7 procent i maj. För en liten kommun som Mellerud innebär det 700 000 kronor i extra kostnader. Och i september kommer priserna att höjas ytterligare.

- Vår leverantör har redan flaggat för att det kommer att bli en stor ökning då också, säger enhetschef Martin Zetterström.

På kommunen tittar man nu på hur man kan skriva om matsedlarna för att hålla nere kostnaderna. Vissa livsmedel, som kyckling, mejeriprodukter, matfett, kött och kaffe, har blivit mycket dyrare.

- Vi kommer att få justera recepten. Om vi har ett dyrt livsmedel kanske vi inte använder lika mycket av det utan istället fyller ut med grönsaker i en gryta till exempel.

Överskottet borta

- I Perstorps kommun i Skåne betonar enhetschefen Veronica Danielsson att man inte kommer att kompromissa på kvaliteten på maten som serveras, trots de kraftigt ökade kostnaderna.

Perstorp är en socioekonomiskt utsatt kommun, och skol- och förskolematen och äldreomsorgsmaten är väldigt viktig. Då går det inte att kompromissa, säger Veronica Danielsson.

Perstorps kommun hade ett bättre utgångsläge än vissa andra kommuner med ett överskott i årets budgetprognos.

- Men det överskottet har vi inte längre, det äts ju upp av prishöjningarna, säger hon.

Många miljoner mer

På Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) är man väl medveten om att kommunernas förutsättningar snabbt har förändrats. Enligt Annika Wallenskog, chefsekonom vid SKR, lägger kommunerna normalt omkring 7,5 miljarder kronor på livsmedel årligen. Med de senaste månadernas kraftiga prisuppgång blir det åtskilliga miljoner mer i kostnader för kommunerna.

Men den ökade kostnaden för livsmedel är långt ifrån den enda kostnadsökningen som kommunerna brottas med. I maj beräknade SKR att pensionskostnaderna skulle öka med 17 miljarder kronor i kommunerna från 2022 till 2023. Nu ser ökningen istället ut att bli 21 miljarder kronor.

- Den jättehöga inflationen påverkar bland annat pensionskostnaderna betydligt mycket mer än vad kommunerna och regionerna har koll på ännu, säger Annika Wallenskog.

Byggen kan skjutas upp

På motsvarande sätt rusar också byggkostnaderna i höjden – byggkostnadsindex för maj pekade på 14 procents ökning jämfört med samma månad i fjol.

- Många kommuner behöver investera och bygga mycket och investeringsplanerna behöver säkert skrivas ned. Ska kommunerna bygga så mycket som de planerat blir det mycket dyrare både på grund av byggkostnadspriserna och att räntan också ökar mycket.

Följden? Att planer på nya skolor, förskolor, äldreboenden och idrottshallar får ses över.

- Förmodligen får en del skjutas på framtiden i hopp om att byggkostnaderna så småningom går ned, säger Annika Wallenskog.

Ont om personal

Ytterligare ett orosmoln är en hotande personalbrist på många områden. Konkurrensen om arbetskraft kan driva upp lönerna.

- Kommunerna får alltså högre lönekostnader och det är bekymmersamt, säger Annika Wallenskog.

Sammantaget blir det en rejäl utmaning för många kommuner att lägga budget för 2023, konstaterar hon. Men förutsättningarna varierar.

- En hel del kommuner har haft väldigt goda resultat, och har utrymme att ta av. Andra kommuner, som hade svaga resultat 2021, får det riktigt, riktigt tufft.

Och vallöften i kommunerna om skattesänkningar lär lysa med sin frånvaro.

- 28 kommuner, de flesta i Stockholms län, sänkte skatten inför 2022. Men inför en ny mandatperiod är det nog inte många som funderar på skattesänkningar – det skulle bli tufft, säger Annika Wallenskog.

Anna Lena Wallström/TT

Agneta Liljeqvist/TT

Fakta: Kommunernas resultatTT

Det stora flertalet (284) kommuner gjorde plusresultat 2021 och det sammanlagda resultatet uppgick till 47 miljarder kronor. Resultatet förklaras bland annat av statliga bidrag, betydligt högre skatteintäkter än väntat och att finansiella placeringar på börsen växte rekordartat.

Även för 2022 spås plusresultat för kommunerna, på 27 miljarder kronor, medan resultatet för 2023 bedöms bli 4 miljarder kronor.

Källa: SKR:s Ekonomirapport, maj 2022