Ukrainakriget sammanfattat – en månad av lidande och sorg

24 februari–2 mars:

Krigets första vecka är ett kaotiskt virrvarr av uppgifter, fördömanden, sanktioner och människor som flyr undan invaderande ryska styrkor. Rysslands president Vladimir Putin tillkännager invasionen av Ukraina i ett tv-tal på torsdagsmorgonen, förevändningen är att Ryssland ska "avnazifiera" Ukraina.

Under timmarna och dagarna som följer fördömer en i stort sett enad omvärld den ryska attacken. Ekonomiska sanktioner införs mot ryska makthavare och aktörer, och en lång rad företag pausar sin närvaro i landet eller lämnar det helt.

Läs mer: Ensamkommande barn fångas upp i kön utanför Migrationsverket

I Ukraina rycker ryska styrkor fram mot flera städer, exakta uppgifter om skadade, döda eller hur snabbt invasionen fortskrider är svåra att bekräfta. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj utfärdar order om allmän mobilisering i landet. Efter några dagar väljer EU att stänga sitt luftrum för ryskt flyg, vapen skickas också till Ukraina. Sverige sänder bland annat 5 000 pansarskott.

På såväl det kulturella som det idrottsmässiga området bojkottas ryska artister, idrottare och klubbar.

Den 28 februari träffas Ukraina och Ryssland för första gången sedan invasionen för samtal. Dock utan verklig framgång.

Den 2 mars kränker ryskt stridsflyg svenskt luftrum i samband med en övning, och samma dag blir staden Cherson, i södra Ukraina, den första att falla under rysk kontroll.

Läs mer: Pojken flydde till Spanien – här omfamnas han av sina nya förskolekompisar

3–9 mars:

Flyktingvågen från Ukraina till grannländerna passerar under veckan såväl en som två miljoner människor. I Sverige har över 1 000 ukrainska medborgare sökt asyl den senaste veckan. Betydligt fler väntas anlända.

I Ryssland lämnar flera internationella medier, bland annat BBC och SVT, landet efter en ny medielag där “falska” nyheter numera kan straffas med fängelse.

Samtalen mellan Ukraina och Ryssland mynnar ut i "humanitära korridorer" för att civila ska kunna lämna städer som är under anfall. Men det eldupphör som skulle gälla för att civila ska kunna fly hålls inte och evakueringen av flera städer, däribland Mariupol i söder, avbryts.

Ukrainas president Zelenskyj säger att ryska styrkor närmar sig kärnkraftverket i Juzjnoukrainsk, tolv mil norr om Mykolaiv. Rysk kontroll över det skulle innebära att Ryssland kontrollerar tre av de fem kärnkraftverk som Ukraina har, Tjernobyl inräknat.

Den 8 mars, samma dag som Världsbanken godkänner ett stödpaket på 489 miljoner dollar till Ukraina, uppges staden Mariupol i sydöstra Ukraina ha omringats av ryska trupper.

10–16 mars:

Under krigets tredje vecka beskjuts för första gången städerna Lutsk och Dnipro. Den långa ryska militärkolonnen som ringlat fram mot Kiev skingras och tar ny form. Exakta uppgifter om trupprörelser, strider, avlidna och kontroll över territorium är fortsatt svåra att bekräfta. Flera uppgifter kommer om ryska attacker mot sjukhus, något som väcker internationell ilska. Från flera håll kommer anklagelser om krigsbrott.

Under veckan träffar för första gången Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov sin ukrainske dito Dmytro Kuleba i Turkiet.

Kievs borgmästare Vitalij Klitjko säger den 10 mars att över hälften av invånarna i den ukrainska huvudstaden, nära två miljoner människor, har lämnat staden. Den 15 mars inför Kiev utegångsförbud i ett och ett halvt dygn efter ryska bombningar av bland annat bostadshus.

Den ryskockuperade ukrainska staden Melitopol påtvingas en rysktillsatt ledare, sedan den egentliga borgmästaren kidnappats av ryssarna några dagar tidigare. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj varnar för att Ryssland försöker skapa fler marionettrepubliker.

Den 16 mars bombar rysk militär en teater i utsatta Mariupol, där hundratals civila uppges ha sökt skydd. Samma dag meddelar FN att antalet som flytt Ukraina nu överstiger 3 miljoner, 1,4 miljoner av dem är barn.

17–23 mars:

Två dagar efter bombningen av teatern i Mariupol kommer uppgifter om att minst 130 personer har räddats ur ruinerna. Samma dag, den 18 mars, håller Rysslands president Vladimir Putin tal inför tiotusentals människor för att fira årsdagen av Krims annektering.

Två dagar senare bombas en konstskola i Mariupol som används som skyddsrum, enligt lokala myndigheter. 400 personer uppges ha tagit skydd i skolan. Dagen efter kräver Ryssland att Ukraina lämnar över Mariupol, annars kommer ansvariga politiker att ställas inför militärdomstol. Ukraina avvisar kraven.

Rysslands anfall mot Mariupol utgör en enorm krigsförbrytelse, säger EU:s utrikeschef Josep Borrell vid ett möte i Bryssel.

Antalet ukrainare som flytt kriget, såväl till andra länder som till andra delar inom Ukraina, passerar 10 miljoner. Nära en fjärdedel av hela befolkningen, 44 miljoner.

Den 21 mars säger Ukrainas president Zelenskyj att han är redo att diskutera status för Krim såväl som synen på Natomedlemskap i utbyte mot eldupphör och tillbakadragandet av ryska trupper. Dagen efter uppger amerikanska Pentagon att ukrainska styrkor trycker tillbaka ryska styrkor i olika delar av landet, bland annat ska en strategiskt viktigt förort till Kiev ha återtagits.

Den 23 mars, dagen före kriget pågått i en månad, meddelar Zelenskyj att omkring 100 000 människor är kvar i den av Ryssland omringade staden Mariupol.