Ägguttag på fredag!

Alltså, det är på riktigt sjukt hur fort allting går nu! Jag var ju på mitt första ultraljud igår för att se hur äggblåsorna har växt till sig för att veta om jag behöver sänka eller höja min dos med Gonal F. Läkaren mätte upp cirka 10 äggblåsor tror jag. Jag glömde räkna!! Jag var fullt fokuserad på att anteckna åt läkaren storleken på alla äggblåsorna. Några av dem (3 tror jag) var väldigt bra storlek. Mellan 16 och 20 mm redan! Men sen fanns det många mindre också, några under 10 mm. Ultraljudet gick i alla fall fort och jag fick information om att läkaren faxar över resultatet till kliniken i Göteborg, så ringer kliniken där upp mig med mer information under dagen. Efter ett par timmar fick jag ett samtal från kliniken som meddelar att det inte alls blir äggplock på måndag som planerat. Det blir redan på fredag!! Jag har alltså reagerat så pass bra på behandlingen, så äggblåsorna bör vara klara att sugas ut redan på fredag morgon! Så idag, tisdag, tar jag min sista Gonal F och min sista Fyremadel. Samma dos som i helgen - 150 IE (Gonal F). Och imorgon tar jag min Ovitrelle kl. 20.00. Sen tar jag ingenting på torsdag och på fredag kl. 7.45 ska vi vara redo för äggplock. Så overkligt! Det går så fort nu så jag hinner inte riktigt med i mina tankar. Jag menar, ska de eventuellt sätta in ett befruktat ägg i mig nästa vecka redan?! Så sjukt!Jag tänker att ni som kanske läser här är intresserade av hur allt har gått med sprutor osv., så jag måste berätta om vilken panik jag fick igår. Jag har som sagt tagit Gonal F (sjunde dagen idag) med 175 IE i tre dagar och sen 150 IE resten. Enligt mina beräkningar skulle alltså min första spruta med 900 IE tagit slut igår, så att jag behövde ta lite på den nya sprutan. Men när jag ställde in dosen på 150 IE och sprutade mig så gick räknaren ner på 0. Alltså som att jag hade fått i mig hela dosen på 150 IE. Jag fick inte alls ihop det i min hjärna, eftersom 175 IE i tre dagar och sen 150 IE i tre dagar blir ju 975 IE. Alltså skulle jag behövt ta 75 IE i en ny spruta. Jag fick panik och tänkte att nu har jag förstört allt. Jag har gjort något fel, räknat fel, kollat fel. Något har blivit fel! Jag ringde jourläkaren för att få råd och var jätteledsen. Jag visste inte vad jag skulle göra eller hur läkaren skulle kunna hjälpa mig när jag säkert gjort något konstigt fel som ingen annan någonsin har gjort tidigare. Det tog lite tid för mig att förklara för läkaren vad jag menade. Jag var nog väldigt otydlig för jag var så panikslagen. Min man försökte trösta mig, men jag blev bara arg. Till slut förstod läkaren vad jag menade och sa helt enkelt att jag inte har förstört något eller gjort något fel, utan att det ofta är lite extra i sprutorna så jag hade troligtvis fått i mig hela dosen ändå. Efter lite resonemang i mitt eget huvud så lugnade jag mig lite. Så nu försöker jag förhålla mig till den sanningen och hoppas på det bästa. Men blir det inget på första försöket så har jag ju en specifik händelse att skylla på. Suck, jag blir så trött på mig själv för att jag inte kollade mer noggrant på sprutan innan jag tog den igår. Men men, så är det och läkaren fick ju mig på bättre tankar. Nu ser jag fram emot fredag i alla fall, eller ja både och egentligen. Det kommer ju inte bli en trevlig upplevelse, men skönt när det är gjort för då är vi ett steg närmare vårt mål. /Wishfulthinking