Privat mjölkdelning – en ny och inte helt riskfri trend

En internationell trend har nu kommit till Sverige. Kvinnor säljer eller ger bort sin modersmjölk via annonsmarknader, nätforum eller Facebook. Men vad är egentligen säkert? Hälsopersonal anser att det finns orsak till att vara skeptisk.

Ny trend – gammalt fenomen

Att sälja modersmjölk privat är en helt ny trend. Den har inte helt slagit igenom i Skandinavien, men i USA och andra länder har ”mjölkdelning” blivit ett vanligt omtalat begrepp, säger Anne Grövslien, chef vid modersmjölksbanken, Oslo Universitetssjukhus. Hon är också en del av ledningen av EUROPEAN MILK BANK ASSOCIATION (EMBA).

Även om det är en ny trend är det inte ett nytt fenomen. Om vi går många år tillbaks i tiden, innan modersmjölksersättningens intåg var ”ammor” vanligt. Om en kvinna inte kunde eller ville amma sitt barn, eller hon dog vid förlossningen, kunde man skaffa en ”amma” som ammade barnet. Det var mest överklassen som hade råd med detta, men det var inte ovanligt att kvinnor i andra samhällsklasser också hjälpte varandra med att amma barn.

Läs även: 10 råd om bebisens första mat

En stark önskan att hjälpa

Mänsklig modersmjölk är den optimala maten för bebisar. Modersmjölken består av det bebisen behöver och ger skydd mot infektioner. Idag har kvinnor ofta god kunskap om detta och de allra flesta vill amma sitt barn.

-Jag tror motivationen för de flesta kvinnor som vill dela mjölk är en kombination av att ha mycket mjölk och en önskan om att hjälpa andra, säger Anne.

I oktober 2010 utlöste nyheten om att en online hälsoguru hade planer på att marknadsföra en ny sorts modersmjölksersättning ett stort raseri bland kanadensiska mammor. Emma Kwasnica ansåg att kampen var väldigt viktig och lanserade ett globalt facebooknätverk för delning av modersmjölk som svar. Responsen var överväldigande – över 200 kvinnor anmälde sig frivilligt till att starta upp och administrera lokala facebooksidor för mjölkdelning.

Organisationen fick sedan namnet Human Milk 4 Human Babies, även känt med förkortningen HM4HB. Organisationen har idag facebooksidor i 52 länder, 130 facebookgrupper och 20 000 medlemmar. I Juni 2012 dök även en svensk facebookgrupp upp, men denna har hittills bara ett trettiotal medlemmar. -Genom våra facebooksidor får hundratals bebisar modersmjölk varje dag, skriver organisationen.

Mjölkbankerna varnar

-Är det säkert att köpa modersmjölk av privatpersoner, frågar vi Grövslien.

-Det är ju den stora frågan, svarar hon. -Man bör åtminstone be om dokumentation som visar att givaren inte har HIV och hepatit!

Det finns 165 mjölkbanker i Europa som adminsitreras av hälsopersonal på sjukhus. I Sverige är det inte möjligt att köpa mjölk från mjölkbankerna. Mjölken går uteslutande till prematura och sjuka barn.

Den europeiska mjölkbankföreningen uttrycker sin skepsis till privat delning av modersmjölk: Utan screening av givarna och deras mjölk är det inte möjligt att veta vilken risk delning av modersmjölk kan medföra. I de offentliga mjölkbankerna blir donerad mjölk testad för bakteriell förorening, mammor blir testade för infektioner som kan överföras via mjölken, samt läkemedel, alkohol, tobak och andra ämnen som kan skada bebisen. I tillägg blir mjölken i mjölkbankerna värmebehandlad vilket tar till vara på de biologiska fördelarna med modersmjölk. När man får, eller köper, modersmjölk privat har man ingen garanti för att mjölken är utan smitta eller skadliga ämnen. (1)

HM4HB har fått kritik från hälsomyndigheter i Kanada, Frankrike och USA. Hälsomyndigheterna i dessa länder avråder från privat mjölkdelning på grund av smittorisken.

Läs även: Sex vanliga amningsproblem

Fråga hellre någon du känner!

-Finns det andra och tryggare alternativ för att köpa modersmjölk?

-Mjölkbankerna hanterar bara mjölk till sjuka, prematura och nyfödda barn på sjukhus, och förmedlar inte modersmjölk till friska barn. Enda möjligheten är att amma själv. Om du ska be någon annan om modersmjölk är det tryggast att använda en donator du känner, som till exempel en syster eller en väninna. Det är självklart en helt annan sak än privat försäljning och delning från kvinnor du inte känner, menar Anne.

Tjänade 460.000 på modersmjölk

Rekord i omsättning av modersmjölk, är vad Mammasidan känner till, från Danmark i 2008. Sisser Weinreich (53) har fött sju barn, och har alltid varit välsignad med otroligt stor mjölkproduktion, enligt danska BT.

-Det är egentligen lite galet. Av någon orsak har jag alltid haft otroliga mängder modersmjölk. Upp till 10 gånger mer än vad mina barn har haft behov av, säger sjubarnsmamman.

Under 2008 levererade hon 4308 liter till prematuravdelningar i Danmark. Literpriset låt i snitt på 176 kronor litern. Det gav Sisser en fin ”extrainkomst” på 460 000 skattefria danska kronor.

Anser att hälsofördelarna är större än risken

Förespråkare av mjölkdelning anser att den totala hälsovinsten med att flera barn får tillgång till modersmjölk är större än risken det medför. De anser också att risken är starkt överdriven från hälsomyndigheterna.

Den schweiziska författaren och kommentatorn James Akre, talesman för mjölkdelning, poängterar att delning av modersmjölk är trots nyvunnen popularitet en väldigt gammal praxis utan någon kännedom om större skador.

-Mammor som donerar mjölk ammar, eller har nyligen ammat egna barn. Med få undantag har dessa mödrar och barn följts av hälsopersonal med allt det innebär i form av övervakning av hälsostatus. Erfarenhet visar också att kvinnor som delar modersmjölk är väldigt öppna med sin livsstil och visar gärna sina medicinska journaler till de som ska ta emot mjölken. Det finns ingen bombsäker strategi för att utesluta all risk. Men låt oss minnas att här, som alltid i offentliga hälsofrågor, är det aldrig en fråga om absolut fara, utan en fråga om relativ risk och hur man hanterar risken och minimerar potentiell skada, skriver han.

Akre påstår även att modersmjölk och amning är väldigt undervärderat och att de näringsmässiga fördelarna och antagen säkerhet vid modersmjölksersättning är starkt överdriven. Han anser att HM4HB är ett bra alternativ, så länge det inte existerar offentliga mjölkbanker drivna av hälsomyndigheter som kan erbjuda detsamma. (2)

Översättning: Ida Otterholm