Ni som är adopterade...

Hej!

Jag är adopterad från Vietnam då jag var ca 3 månader. Är idag 13 år, rätt ung med andra ord men. Har upplevt adoptionen väldigt positivt! Mina "adoptivföräldrar" har jag alltid känt som mina biologiska, här är jag uppväxt och här bor jag. Tänker nästan aldrig på vem mina biologiska föräldrar är eller ser ut eller vad som skulle hända om jag inte var adopterad nu och inte bodde i Sverige, mina vänner gör det absolut mer. De frågar sådana frågor jag aldrig tänker på. Här känner jag mig hemma och som en 3-månaders "gammal" bebis vet man inte så mycket eller tänker. Jag har upplevt adoptionen som vädligt positiv! Som sagt mina "adoptivföräldrar" är som mina biologiska, riktiga föräldrar! Jag känner nog att jag inte har andra föräldrar, här jag uppväxt och jag kommer jag bon resten av mitt liv. Har en lillebror på 10 år som är adopterad från Sydkorea och jag är fullstädigt säker på att han känner likadant som mig. Han säger aldrig något om att han är adopterad. Vi är så positiva till våra adoptioner!