Hej igen....
Här kommer lite info om klåda på hundar osv.
................
Den vanligaste orsaken till att en hund eller katt kliar sig är ohyra av något slag.
Loppor, löss, mjällkvalster och rävskabb är vanligast och bland dessa är loppor absolut vanligast. Mindre vanligt är allergier av olika slag däribland foderallergi som faktiskt är ganska ovanligt.
Loppor
lever sitt liv mestadels i omgivningen där värddjuret lever. Ditt hus/lägenhet är således även loppans hem. Djuret smittas utomhus eller av en smittbärare. Loppans ägg läggs med förkärlek i golvspringor och mattor hemma. När dessa kläcks till en larv måste dessa få mat och den består av loppans avföring som till stor del består av blod. Loppan suger alltså blod från värddjuret och lägger sin avföring i djurets päls. Avföringen trillar sedan ner till larven i mattan. Vid stor loppinfektion kan man se dessa små "korvar" i djurets päls. Klådan kommer av loppans saliv som är starkt klådbildande. Man kan dessutom bli allergisk mot saliven och då blir problemet än större. I mikroskop avgör vi vilken typ av loppa det är. Det finns många olika.
Löss
är mer ovanligt och syns framförallt på katter som är sjuka av en eller annan anledning. Katten slutar då att slicka sig och lössen kan utvecklas i fred. Lössen lever hela sitt liv på värddjuret och är därför inte så smittsamt i omgivningen. Äggen klistras på ett hårstrå och syns i pälsen om man tittar noga. Hundar kan såklart smittas och får då måttlig klåda.
Mjällkvalster
kallas även kaninkvalster. Det är små men synliga kvalster som lever på djuret
och lägger sina ägg på hudens översta lager eller på hårstrån, Vanligtvis ser man en ökad mjällbildning till följd av kvalstrets retning i huden. Denna mjällbildning är vanligast på djurets ländrygg. Både hund och katt drabbas.
Kanin drabbas ofta och här ser man en typisk bild. Tjock, lite fetaktig mjällbildning oftast på ryggen är vanligtvis mjällkvalster på kanin. Diagnos får vi genom att skrapa huden och titta i mikroskop.
Rävskabb
smittas hundar oftast av när dom sniffar eller rör vid stället där räven kliat sig. Katter kan i princip inte drabbas av rävskabb. Denna ohyra lever i huden och gräver gångar där honan lägger sina ägg. Klådan är enorm och hunden kan ofta ej sova, stannar ofta på promenaden och kliar sig. Vanliga ställen är ben, öronsnibbar och ljumskar men kan naturligtvis drabba andra ställen. Räven lider ohyggligt och ser man en skabbangripen räv skall man försöka ordna så att den skjuts, dels för att den skall slippa lidandet men även för att hindra smittspridning. Hundarna kan vi bota på ett enkelt sätt. I princip kan samma medicin ges till en räv om man har en lada eller liknande där den kan stängas in under två veckor. Rävskabb är mycket smittsamt även mellan hundar. Alla hundar i samma hushåll bör behandlas samtidigt. Diagnos ställs genom att skrapa i huden och titta i mikroskop alternativt kan man ta ett blodprov och leta efter antikroppar mot rävskabb. Mer information om rävskabb här.
Allergier
är ganska vanliga hos våra hundar. Hundar och katter är allergiska mot samma saker som vi men får ej rinnande ögon eller nos. Deras "allergiceller" sitter istället i huden och det leder till klåda här. Vanliga ställen där det kliar är ljumske, flank, svansrot och öron. Klådan är måttlig och ibland säsongsbetonad om man är pollenallergiker. Vanligtvis syns det inget i huden men den kliar ändå. ibland blir det infektioner med bakterier till följd av allergin och då kliar det ännu mer. Diagnosen ställer vi genom att utföra ett så kallat intradermaltest "pricktest". Då sprutar man in mycket små mängder av de vanligaste allergenerna (det som utlöser allergin) och ser ifall kroppen reagerar. Sedan kan man med en speciell injektionsbehandling ofta hålla hunden klådfri. Antihistaminer, essentiella fettsyror (fiskolja) och ibland kortison är andra mediciner som används. På bilden till höger ser vi en pricktest. Denna hunden är allergisk mot kvalster. Kroppen har reagerat på de båda kvalsterinjektionerna. Vi använder oss numera
även av ett blodprov för att spåra allergi.
Foderallergi
är en populär diagnos just nu och i varje butik kan man köpa foder som är "icke allergiskt". Foderallergi är mer ovanligt än man kanske tror. Klådan liknar den vid t.ex. pollenallergi men kan vara mer uttalad. För att hitta en foderallergi brukar vi först utesluta allt annat som kan ge klåda och sedan startas en mycket sträng diet med speciella foder. Att bara byta foder i någon vecka är helt overksamt. En elliminationsdiet som det heter måste vara strikt styrd och ingredienserna måste väljas med omsorg. Kontakta din smådjursveterinär. Det talas en del om blodprov som skulle kunna avslöja en foderallergi och vilket protein patienten ej tål. All ledande litteratur på området konstaterar att detta prov ej går att lita på. Vi använder därför inte det.
Några ord om kortison: Kortison är ett bra preparat mot klåda men det kan ge biverkningar och vi använder det med försiktighet. Kortison dämpar i princip all klåda ganska bra oavsett ursprung men bäst är det vid allergiproblem. Ofta kan man dock med antihistaminer, tillsats av essentiella fettsyror och medicinska schampo slippa använda kortison. En del hundar klarar sig dock inte utan kortison men det är ett fåtal.
Ny medicin mot allergi har funnits sedan våren 2006. Atopica kallas den och har de flesta av kortisonets fördelar men saknar nackdelarna. Helt utan biverkan är den ej men är en mycket efterlängtad medicin inom området allegi. En nackdel är kostnaden men ofta kan medicineringen ges var annan/tredje dag och därigenom blir det billigare.
Källa: Internet vet.sidor