Vart opererade ni er i så fall?
Hur går det till?
Vart vänder man sig från första början?
Kan det tillkomma komplikationer?
Funderar även på om det finns nånting man kan göra hemmifrån? Lider av mitt skelande då folk påpekar det ofta!
Tacksam för lite svar!
Jag fårstår inte vad ni skäms över eller varför ni inte vågar operera. Ber om ursäkt om jag låter hård, inte min mening 
Jag fattar bara inte.
Anonym(en till): När jag var mindre tittade jag inte folk i ögonen och berättade inte för nån att jag skelade. Idag är det en sak jag pratar rätt öppet om med dom jag känner men det känns fortfarande genant i yttre kretsarna om du förstår..
Varför vågar du inte göra operationen? Om jag får fråga..?
JohannaF: Va skönt att du kunde rätta till det så bra med lapp! 
evaviola: Det är mycket man inte vet ibland. Var därför jag startade den här tråden! Känns så skönt o veta att folk faktist har upplevt det man själv gjort. Man tror ju jämt att man är ensam om problemen
TS:Jag vet inte varför jag inte vågar operera mig 
Men tror det beror på att jag är rädd för själva proceduren,du vet sövas osv..(för jag vill inte vara vaken isf,trots att jag är rädd för att sövas!)Och att det ska göra ont,se otäckt ut,att det ska ta lång tid innan det läker,att man inte ska kunna vara bland folk på lång tid efteråt,pga att man ser så röd ut i ögat osv Knasiga skäl,jag vet!Men så känner jag
Anonym(en till) Jag hållr helt klart med dig i din tankegång! Precis dom sakerna jag är rädd för. Men man kanske kan försöka tänka om och försöka se alla positiva saker som kommer av en operation..? Iaf försöka
TS:Ja,precis...För jag vet inte om man mår så mycket bättre nu heller precis Skelar du mycket?Jag skelar relativt mycket,men det blir lite bättre med glasögon.Önskar jag kunde våga operera mig!För några år sen fick jag tom tid för operation!Men då backade jag ur!!
Anonym(en till) Jag skela lite halvt eler hur jag nu ska förklara. Skelar ju hela tiden men det är inte mycket fören jg är trött m.m...Eftersom jag inte har nå synfel så har jag ej glasögon el. liknande för att rätta till det...Hur svårt var det att få ögonen opererade? Gick du bara till VC och sa "Hej! Jag skelar, kan ni hjälpa mig?"
Hallå. Här har ni en skelare till. Har skelat sedan jag var nyfödd. Då gick ögat inåt. Vid 10-års åldern var det helt rakt och nu är det utåt. Skumt men iaf. Ska opereras inom kort med lokalbedövning *gah* Har aldrig opererats tidigare så jag är supernervös. Dock är denna operation något jag alltid tänkt på och jag håller tummar och tår att det blir lyckat. Skelar väldigt mycket men som ni nämnt så "ser" inte vänner, familj o sambo det. Skönt men jag vill heller inte se skelningen ;)
Känner igen allt ni skrivit med "vem tittar du på", och folk som kollar åt andra hållet för att "leta" upp den man tittar på. Oerhört otrevligt!
Va skönt att veta att det finns ett gäng här som upplever det på samma sätt som jag, trots att jag i perioder struntat helt i min skelning och utstrålat självförtroende. Dock börjar det bli lite sämre med det då jag tycker att ögat snart sitter i örat så mycket som jag skelar =(. Har stört mig på detta i 27 år nu (vet iof inte om jag brydde mig när jag var liten, men iaf) så det ska bli skönt att få det åtgärdat om det nu går.
Jag gick till läkaren o sa att "jag lider av min skelning, psykiskt, och jag vill få det åtgärdat". Fick remiss till ögonkliniken och på den vägen är det. Kostar som vanliga läkarbesök.