mrsbygg skrev 2007-04-09 19:32:41 följande:
sådär hemma från mor och hon blev super glad över mitt lilla blomsterarrangemang jag gjort till henne...men hela dagen höll på sluta VÄLDIGT illa...när vi var på plantagen, Jag, Saga och min far så betala jag och vi gick till bilen. Saga var busig som vanligt och skulle springa iväg. vi kom till bilen och jag packar in grejjer och rätt som det är smiter saga ifrån min pappa..jag ser bara hur hon svichar förbi mig. jag vänder mig om och ser en backande bil rakt emot henne. Jag skriker för full hals att hon ska stanna men hon vägrar å jag börjar löpa..benen viker sig och jag skriker efter saga och jag landar pladask på magen å skrapar upp både händer å knän..saga stannar då hon hör mig skrika å gråter ögonen ur mig..hon var 20 cm ifrån att bli påbackad...och där ligger jag och pappa kommer springandes så gott han kan (han har KOL).. tar tag i saga, och där ligger jag å stört tjurar..så himmla läskigt..massa folk kom å hjälpte mig upp å fråga om allt gick bra osv..joda fräste jag som var arg, tårögd och chokad till tusen...men allt gick bra tillslut. Saga blev livrädd när hon såg att jag låg å grinade på backen så hon börja stor böla..Sluta me ett par rejält trasiga brallor och ordentligt uppskrapade knän och handflator för min del. men jävligt fint arrangemang blev det (fler bilder i galleriet)
Men lille vännen. Fy vilken hemsk upplevelse. Det värsta som skulle kunna hända våra barn.. fy, tur att du klarade dig undan med upp rejält trasiga brallor och ordentligt uppskrapade knän och handflator och att lilla Saga klarade sig.
Jag vet hur jobbigt det är när dom börjar närma sig fara och man ber dom att stanna, men istället så fortsätter dom.. precis som om dom ville trotsa en. När man kommer emot dom så springer dom. Jobbig upplevelse. Hoppas knäna är bättre idag så du slipper uppsöka läkare och ta hand om magen..