Inlägg från: Anonym (dödligt) |Visa alla inlägg
  • Anonym (dödligt)

    Min mamma super ihjäl sig`!?

    Min mammas beroende har eskalerat på senaste tiden och hon når ständigt nya bottnar.
    Hon har gått från den här ensamma tvättstugesupande alkoholisten till en "parkbänksalkoholist". Dvs att hon hittat kompisar som gör att supandet känns rätt för henne och lockat fram henne ur hennes vrår.

    Hon är i riktigt riktigt dåligt skick. Förut var hennes problem en "familjehemlighet", men nu vet alla om det, och många har sagt åt henne att söka hjälp. Men hon lyssnar med döva öron och säger dessutom att hon inte har några problem och att hon ska "tänka på saken".

    Hon har lämnat sin man hon haft sen många år och ligger runt med olika män lite här och var. Jag har ingen direkt koll längre.
    Hur länge kan en kropp klara av det här!? Hon har supit i över 10 år, i princip varje kväll!
    Och nu mer än nånsinn!

    Nån dag kanske nån hittar henne död nånstans?

  • Svar på tråden Min mamma super ihjäl sig`!?
  • Anonym (dödligt)

    Förr har jag mest saknat att ha en normal mamma. Nu är jag mest rädd bara att jag ska få telefonsamtal om att hon är skadad och ligger på sjukhus eller ännu värre. Att ha en relation med henne har jag gett upp...

  • Anonym (dödligt)
    Maj 2005 skrev 2007-04-12 00:11:19 följande:
    Men gud va jobbigt för dig. Har du några syskon att prata med, eller annan familj. Det bästa är väl ändå att familjen försöker gadda sig ihop först och se ifall man kan hjälpa. Vet du orsaken till hennes drickande??Jag hade en moster som drack och hamnade på parkbänken ( i Helsingfors) När det var som värst ägde hon bara en vinterkappa och kläderna hon hade på sig. Kappan hade hon som täcke och madrass. Hon lyckades träffa en annan alkis! och tillsammans gav dom sig attan på att dom skulle ordna upp sina liv. Dom lyckades hanka sig tillbaka igen och lever numera som en "lite fattigare Svensson" i en lägehet i Helsingfors. Hon var ändå 55 år när hon började supa och hon säger att hon började för hon var deprimerad för hennes första make dog. Vi fick inte reda på att hon var utan hem innan hon hade nytt hem igen (hon bodde på gatan ca 6 månader)Så gör någonting kvickt! Det är otroligt så snabbt det kan gå nerför ifall det börjar.
    Jag har försökt göra något, hela min energi gick åt till det när jag gick gymnasiet så skolan gick åt skogen. jag är inte så gammal nu heller.
    vi pratar i familjen men allt rinner av henne som vatten på en gås. och jag tyckte allt blev för jobbigt strax efter att jag hoppat av skolan  så jag flyttade långt bort därifrån, och här bor jag fortfarande kvar. Så jag bor inte nära.

    Jag vet inte vad man ska kunna göra illa kvickt. Min syrra har handgripligen varit och hämtat henne hos en alkoholist och det var inte populärt. Min syrra var helt förstörd.
  • Anonym (dödligt)

    Pyris
    Tack för det du skriver...


    det var nog ganska nyligen som jag accepterade hennes alkoholism. Nu har det ju blivit en ny situation.


    fast jag tycker ändå på något sätt att det är skönt att det "kommit ut".. jag vet inte hur jag ska förklara det. Det känns bättre att alla fattar hur det är ställt än att det är hemligt.


    Samtidigt vet man ju inte hur länge hon kommer orka... hon kanske aldrig hinner ändra sig!

    Jag har läst nånstans att alkoholism har samma dödlighet som cancer.

Svar på tråden Min mamma super ihjäl sig`!?