Vad har ni i lön???

Jag jobbar också inom vården, privat som sjuksköterska. Har en lön på ca 40000.....

Anonym 15:39,
Det jag ifrågasätter är när någon väljer att läsa till ett dåligt betalt yrke och sedan bara klagar på lönen när de väl kommer ut i yrkeslivet. Är man nöjd så är det jättebra!

Fö så kommer jag själv och de flesta av mina fd kursare och kollegor från hem där minst en förälder har akademisk utbildning.

/Anonym 14:41

Hej, anonym journalist nummer 2 här igen.
I de allra flesta yrkesgrupper är det nog så att man tjänar mer i Stockholm än på landsorten, ni skådespelare är nog ett undantag i så fall. Har även sett på exempelvis ekonomer hur mycket det kan skilja. De ingångslöner som deras fackförbund rekommenderar skulle för många nyutexaminerade vara helt orimligt att begära i mindre och mellanstora städer då inte ens folk med 20 år i yrket tjänar så mycket. Tror rekommendationen är 25 000 kronor i månaden! En ofantlig summa i en småstad, men normalt eller rentav låg lön för en Stockholmsekonom. Åtminstone för mina ekonomkompisar i Stockholm som nog tjänar bortemot 30 000. Så som sagt, jag tycker att det här med skillnaden landsort-storstad är en mycket intressant diskussion.

Journalisten här igen...börjar jag bli tjatig nu?
Vill bara säga att jag är medveten om de högre kostnaderna i Stockholm så det är inte det som jag reagerar på. Jag är inte nöjd med min lön, men klarar mig ändå jättebra på den med tanke på att jag bor i en stad där det är lätt att hitta billiga bostäder mm.

Däremot får man tänka på att mycket annat blir dyrt på mindre orter just därför att konkurrensen inte är stor och därmed kan priserna trissas upp då folk MÅSTE välja de dyra alternativen. Där jag bor är det också väldigt dyrt att gå ut på krogen, både mat och dryck kostar väldigt mycket mer än på orter med ett större utbud. Och när jag gifte mig blev jag förvånad öve r hur dyra olika tjänster var jämfört med i Stockholm. Finns det bara ett företag som erbjuder en viss tjänst så kan de ju också ta betalt!

14:41
Då förstår jag, och kan också hålla med (kan inte säga att jag är direkt nöjd med vår lönenivå men jag visste som sagt om på förhand hur det såg ut).

Generaliseringar är generaliseringar och ingen absolut sanning. De tendenser jag sett kanske inte stämmer på dig, dina kurskamrater eller din utbildning men jag har sett tillräckligt av dessa inställningar i olika sammanhang - i min egen och ingifta släkt inte minst - för att behålla den fördomen. Den handlar dessutom om en av anledningarna för en viss person att välja en viss utbildning eller välja bort den, det kan ju finnas många andra.
14:39

Anonym 14.49 - Jag säger inget om det... bor med en ingenjör med magisterexamen (140p) som inte har hittat jobb så jag klagar inte... Tycker inte att det är någon skillnad på vilket yrke man har så, det var inte det jag reagerade på. Men jag kan reagera på att man inte har bättre betalt än så när man ändå har studerat tre år på universitet... jag hade vänner och bekanta som är utan utbildning men ändå tjänar bättre. Jag är nöjd med min lön så jag klagar inte! (Om jag ska jämföra med de flesta i mitt yrke så ligger jag ändå runt 2000;- bättre)

Var absolut inte ute efter en "vårdlönedebatt" inte.

Hm... menade självklart 160p på magsiterexamen... inte 140 *suckar över sig själv* =)

Ibland jämför man utan att tänka på det äpplen och päron när man tittar på lönerna. När det gäller sjuksköterskelönerna kan man höra argument som NN har jobbat i 20 år och tjänar bara si och så och sjuksköterskeutbildningen är 3 år + vidareutbildning. Men för 25 år sedan var sjuksköterskeutbildningen en tvåårig yrkesskola där man kunde komma in efter bara grund (real-)skola. De som jobbat i många år och de som har den höga utbildningen är alltså inte samma personer. (Vilken typ av utbildning som gav de bästa sjuksköterskorna är en annan diskussion, långt ifrån alla tycker det har blivit bättre kvalitet.) I dagens sjuksköterskekår finns allt ifrån ett fåtal som närmar sig pensionsåldern och kan ha en halvårig(!) grundutbildning till dem som har treårig grundutbildning på högskolan + vidareutbildning på ett par år till.

Jag tycker det är rätt av de sjuksköterskor (och andra) som sätter hårt mot hårt och byter arbetsgivare för att få upp lönen. "Okvinnligt" kanske att tänka på lön i stället för trevliga arbetskamrater men enda sättet att få upp lönerna.

Med tanke på diskussioner om vissa yrkesgruppers stora ansvar såg jag ett intressant TV-program från Ryssland för några år sedan. Där beskrevs hur (de manliga) busschaufförerna hade mycket högre lön än (de mestadels kvinnliga) läkarna. Dessutom fick de läkarkontroll varje morgon! Självklart med löneskillnaden tyckte de intervjuade ryska myndighetspersonerna för busschaufförerna med alla sina passagerare hade ju så mycket större *ansvar* i sitt arbete. Kul att se hur man kan se på saker och ting

Intressant!

Jag jobbar i ett konsultbolag med bla internkommunikation och web. Tjänar 28000/månad och har tagit mig hit utan betydande utbildning.

Självklart är det första prio att jobba med ngt man brinner för, men helt ärligt betyder inkomsten mycket för mig och min man, absolut inget att skämmas för anser jag.

Sen får man inte glömma att de med högre löner ofta jobbar i privata bolag vilka drar in sina "egna" pengar, så det borde inte vara ngt att irritera sig på. Däremot är det otroligt tråkigt att Sveriges regering inte anser att skattepengarna borde omfördelas radikalt för att tex höja löner åt sjukvård, polis och skola för att nämna några.