Ja, jag vet också flera barn som heter vart och ett av namnen. Tråkigt, trist och fantasilöst, och jag gillar inte namnen i sig heller.
Engla är väl i så fall det vettigaste - det har funnits länge i Sverige - men det har (och har även i de äldre generationerna haft) en koppling till död som jag tycker är olycklig på ett barn. Det ska ju tvärtom BÖRJA sitt liv!
Henrik31: innan det blev hypat här i Sverige..?
Ja, självklart. En av Oasisbröderna hette ju det. Jag hade också en roman av Dorothy Eden som jag gillade mycket när jag var tonåring, som utspelades på Irland. Där hette slottsherren Liam! Men då hade det en helt annan klang, eftersom det passade in där.
TheSunset: inte Julia i alla fall! Det känns som ett säkert kort - ett klassiskt namn som folk alltid kommer att tycka om.
Problemet med Engla är att det är starkt förknippat med död.
I förra generationen då det användes (1900-1920), så var det vanligt att man gav det till flickor som nöddöptes. Alltså då det var troligt att dom inte skulle få leva. (Vissa överlevde naturligtvis, och då hette dom ju det ändå.)