Hur länge kan någon leva utan förmåga att uppta näring?

Tack! Det känns så svårt att bara stå bredvid och inte kunna göra något - åt något håll så att säga utan bara vänta. Sedan känns det lite ledsamt att vi aldrig hann berätta för mormor att hon skulle bli gammelmormor i vår, men hon får nog veta det på något sätt ändå.

NeA 84 skrev 2007-08-11 23:19:11 följande:

Usch vad jobbigt. Så var det för mormor ett tag innan och då fick hon någon slags proteindrinkar för att få i sig så mycket näring och energi som möjligt. Hon var på sjukhem då.

Mormor fick Morfin då hon låg på IVA, men har nu blivit flyttad till en medicinavdelning och de ger alvedon istället. Jag vill inte säga att de gör fel, men jag är så orolig för att hon ska ha ont. På IVA fick hon dessutom syrgas för att hon inte skulle känna andnöd - även detta har de tagit bort på nya avdelningen. Som sagt var vill jag inte ifrågasätta deras val, men har hon ont eller lider blir jag förbannad.

God kväll och tack för era inlägg! Jag tänkte att jag skulle uppdatera lite och berätta om läget med mormor för tillfället. Först lite vad som hänt fram till idag.

I lördags var min mamma och hennes syster och hälsade på mormor. Det var efter detta jag skev tråden. De hade då konstaterat att mormor inte kunda tillgodogöra sig någon näring och tog därför bort droppet. Även morfinet togs bort och byttes mot alvedon. De förneredde oss alla på att det nu inte var långt kvar och då jag också varit hos mormor måste jag hålla med - hon såg verkligen döende ut!

I söndags ringde mamma och frågade om mormor skulle flyttas på till den avdelning hon skulle vara på från början som hon då inte kunde vara på eftersom den var stängd över sommaren. De svarade att hon skulle flyttas på tisdag, men att hon nog inte skulle leva så länge.

I måndags ringde så den ansvarige sköterskan på avdelningen och berättade att mormor svarat ja då de frågat henne saker på rutin. Mamma trodde att de måste hört fel för en människa som inte är vid medvetande och som väntar på att dö ska inte kunna prata.

Sedan igår ringde de igen och berättade då att mormor på något sätt piggnat till lite. Idag åkte vi dit, jag mamma och en av hennes systrar och då ligger mormor i sängen och pratar med oss. Hon hade även ätit - och det mycket för att vara mormor. Bland annat hade hon ätit en halv portion fisk och potatis, druckit flera deciliter nyponsoppa med mera.

Vi var så glada över att kunna prata med mormor. Hon var lite förvirrad men kände igen oss, skämtade (Hon sa att hon fått så god mat men att hon saknade en sup till maten.) och vi pratade lite med henne. Tyvärr pratade hon otydligt och verkade ha fått väldigt svårt att se, men å andra sidan hade hon varken löständer eller glasögon...

Som vi sa så burukar läkare inte räkna bort människor utan snarare försöka hålla hoppet uppe. I detta fall verkar det dock som något hänt som de inte räknade med för den som inte skulle ha överlevt till igår ligger nu och äter och skämtar. Medtagen och svag, men levande. Inte ens ett "hon kan vakna upp, men det är inte troligt" fick vi utan som sagt var handlade det om dagar.

Hur länge mormor får vara kvar vet vi naturligtvis inte, men jag undrar om hon inte är lite av en katt så många gånger hon återvänder.