Snälla... när tar gråten slut???

Gråten tar slut när man är färdiggråten helt enkelt.

Kanske skulle du strunta i möten i morgon vara hemma o ta hand om dig själv?

Nej, du ska inte behöva gå på några möten!
Tänk på dig själv nu istället.
Jobbet klarar sig utan dig!

Stanna hemma och gråt alla tårar som finns... En dag så är gråten slut och man känner att man mår ganska bra. Även fast man inte tror att den dagen någonsin ska komma så gör den det när man minst anar.
Ta hand om dej ordentligt och vill du prata så finns inte bara jag här.

Kram

Gråten tar slut när man har bestämt sig för att detta kan jag inte göra något åt och enda vägen är framåt.

Det är inget konstigt med att få ett MA första gången och avstannad tillväxt i v 7-8 betyder att något gått fel med anläggningen av viktiga inre organ och att det barnet aldrig skulle ha kunnat leva-det är ren barmhärtighet av naturen att vi inte tvingas gå tiden ut då och föda en varelse som bara skulle lida och dö.

Du vet nu att du kan bli gravid, det är inte högre risk för missfall efter ett första MA och vägen till det du vill ha är att
komma igenom skrapningen, vänta någon månad så att hormonerna kommer i ordning och sedan försöka igen.

Lycka till, du har höga odds att det går bra nästa gång, det gjorde det i alla fall för mig.

/MA i v 13.

Vet precis vad du pratar om!!! De finns inga ord hur man ska förklara hur jobbigt de känns, man måste verkligen vara med om de för att verkligen föreställa sig hur de är! Jag fick själv ett MA i dec 06, då visades de på ett ultraljud att barnet hade dött i vecka 6, fast jag trodde att jag var i vecka 12!!! Jag hade alltså gått med dött foster i 6 veckor sen kom de ut, snacka om vad hemskt de var! Sen halvåret efter testade vi äntligen plus igen, blev jätte glad...åkte på gyn för att kolla..där pickade ett lite hjärta i ca vecka 6, åkte dit 2 veckor senare då hade ett tvilling ägg dött precis i celldelningen....nu försöker vi igen, men de är så jobbigt vissa stunder, är rädd att vara med om samma sak igen! De orkar jag inte! Kramar till dig som vet hur de känns!

jag fick skrapas andra missfallet...

Jag tycker inte att gråten försvinner när man bestämt sig för att gå vidare! Jag har förlorat 3 av mina 7 barn. Alla 3 änglar finns hela tiden med mig!
När jag fått min efterlängtade bebis i min famn så har tankarna gått till det lilla knyte som jag aldrig fått lära känna. Så mina tårar på förlossningarna har varit både av glädje men oxå av en tomhet som inte kan beskrivas.,,,, Något kommer ALLTID att fattas mig!
Men att man fortfarande gråter betyder inte att det fortfarande är så jobbigt, tårarna är helt enkelt en del av mig...
Så låt tårarna rinna, torka dem och vårda de minnen som du hunnit få ihop med din mage.
Jag kommer i håg glädjen när jag + ade, se hur magen växte, och även hur jag planerade för vårt barn. Sorgen kan dämpas med de positiva tankarna, kanske inte med en gång men med tiden.
Jag lyssnar till denna sång när jag tänker på dem,
">

 .
Vill du så finns jag för att lyssna och stötta, maila eller skriv i gb så svarar jag!
Kram!!!!
/förlorat 2 krabater -99 och 1 -06

det är sorgligt det som hänt jätte tufft.tårarna tar aldrig slut men med tiden så förstår man o det läker lite, ja har själv förlorat en dotter föddes v 33 men hon dog 5 dagar senare, det är 4 månader sen det hände... du har e tuff tid men ja lovar att du kommer att bli gravid igen..

kramar Ledsen pappa
Http://novaevelina.dinstudio.se kolla in den sidan om du orkar

min bebbe försvan i vecka 8 men jag fick veta det i 12. Det har gått snart 16 månader å jag har fått en underbar dotter efter, men kan fortfarande börja gråta när jag tänker å mitt lilla barn som vi förlorade. tror inte att man någonsin kan glömma det är något man alltid bär med sig. kram

Hej! stora stoa tröstande kramar till dig! gick igenom precis samma sak för tre å sedan, fick också MF i vecka 14 och även min bebis hade varit död i sex veckor! grät så otroligt mycket och tänker på det än idag!tyvärr pratade jag aldig med någon förutom min man om det, mitt tips: prata med de du orkar prata med.
sex månader senare blev jag gravid igen och nu har vi en liten flicka till ( har en stor sen innan) men tänker fortfarande ofta på min änglabebis!!!!