swe! Jag lider med dig - fattar verklgien det där med att bara gå ut ur rummet, till slut orkar man bara inte. Och så jbbigt som du säger, att du kämpade så himla mycket med amningen och nu går det inte att sluta...
När jag hade det som intensivast med amningen (dvs precis innan jag slutade, då fick jag amma mer än någonsin, eftersom det inte mättade längre) kände jag mig väldigt låst och kunde inte alls gå ifrån A. Inte för att det hjälper dig att jag säger så. Men det kanske går bättre med flaska om bara Jamie är hemma och inte tuttarna finns i närheten? Fast vad läskigt att chansa. Usch, jag har inga tips! Som Björklöv sa, ha du testat med pipmuggen? Fast visst fick inte F i sig något ur den förut? Jag håller tummarna för dig och din utekväll idag hursomhelst. kram!
Björklöv: det där känner jag ockåså igen - man blir så ARG på sig själv när man ammar hela natten fast man bestämt sig för att INTE. Men när man är så trött så fungerar inte hjärnan som den ska... kroppen bestämmer liksom, och den vill ju sova. Alltså ammar man.
Nu ska jag snart ut och träffa min syster som är på blixtvisit från london - hon kom igårkväll och åker imorgon på dagen. Ikväll ska vi ha middag här hos oss, vi blir 14 pers. Hua!