• Anonym
    Äldre 10 Sep 14:21
    4715 visningar
    29 svar
    29
    4715

    Känner mej utanför i min klass =(

    Jag har påbörjat termin 2 på universitet och jag känner mig så enormt utfryst och ogillad i min klass... där jag kommer ifrån så har jag aldrig haft svårt för att få kompisar om jag velat det och har några bra vänner. Jag har inte så stort behov av att umgås, även om jag inte kan påstå att jag är osocial... får dock det mesta sociala umgänget från min familj, men man vill ju gärna ha någon att vara med på skolan också!!
    Är rätt tillbakadragen och i en ny social situation tar det lång tid för mig att smälta och oftast brukar de flesta ha överseende med det, men inte denna gång. Känns som om alla har hittat sin grupp i klassen och alla har någon att vara med och jag sitter själv... folk svarar inte när jag pratar med dem! Det känns hemskt och jag vet inte hur jag ska hantera denna situation... känns lite bittert att sitta ensam på varje lektion och föreläsning i flera år framöver =(

  • Svar på tråden Känner mej utanför i min klass =(
  • Anonym Trådstartaren
    Äldre 10 Sep 15:11
    #1

    Ingen som har en liknande erfarenhet?

  • Anonym Trådstartaren
    Äldre 10 Sep 16:01
    #5
    Alderia skrev 2007-09-10 15:15:49 följande:
    Jodå. Jag trivdes inte alls på Juridicum i Lund. Tur i oturen var att jag upptäckte att jag inte tyckte att juridik var särskilt roligt så jag bytte inriktning på mina studier. Om du är säker på att du valt rätt utbildning är det nog bara att bita ihop och försöka hitta kompisar utanför klassen istället.
    Jo, jag är säker på att jag vill gå den här utbildningen och ska inte låta min klass få mej att sluta! Det är redan en jag vet som har slutat dvs på grund utav hon blev utmobbad... Jo, det är nog så att jag får umgås med folk enbart utanför skolan... eftersom jag har barn så är det nog inte så svårt att hitta kompisar, men delvis så har jag inte mkt tid att gå på familjecentraler och träffa folk att fika med från FL t.ex.
  • Anonym Trådstartaren
    Äldre 10 Sep 16:03
    #6
    Excellence skrev 2007-09-10 15:17:51 följande:
    Men vad tråkigt Jag vet hur det känns för jag är också lite försiktig i början i nya sociala sammanhang, men det brukar de flesta vara också. Svarar de verkligen inte när du pratar med dem?? Iså fall låter det som utfrysning/mobbning tycker jag. Har du försökt med alla grupperna? Det kanske går lättare om du går till någon annan grupp? Sånt här är jättesvårt alltså, försök stå på dig, det kommer ordna sig på ett eller annat vis tror jagStyrkekram!
    Nej, jag kan säga Hej och le, men flera stycken i min klass har bara tittat på mej som om de hört ett spöke, så jag går förbi och känner mej såklart jävligt besviken och kränkt.
    Nej, jag har inte försökt med alla grupper, men i början innan grupperingarna skedde så fick jag ingen kontakt alls med någon individ från vissa grupper så de känns helt främmande för mej. Jag tror inte ens de vet vem jag är ibland! Men man kan ju alltid försöka!
  • Anonym Trådstartaren
    Äldre 10 Sep 16:07
    #8
    Anonym (Samma här) skrev 2007-09-10 15:47:59 följande:
    TS, jag känner precis samma sak som du! Jag har börjat 1:a terminen på en lång utbildning och känner mig redan utanför. Jag är blyg och lite tillbakadragen med nya människor, även om jag verkligen försöker att prata mer spontant med folk. Nu känns det rent tungt att fara till skolan pga de grupperingar som bildats. Jag har missat alla kvällsaktiviteter pga ett annat åtagande, men jag har varit med på en fest som inte alls kändes kul eftersom jag kände mig sååå utanför. Alla vet redan vad alla andra heter osv, utom jag. I övrigt har jag nära relationer med andra kompisar och familjen. Tyvärr har jag alltså inget råd till dig utan hoppas på bra svar i den här tråden!
    Jo, jag har verkligen försökt vara social också! Prata, ställa frågor och så... men jag tror delvis jag är utmobbad nu är för att i början hamnade jag i grupparbete med klassens två "nördar" så de kanske tror att jag är "sån" också... Men jag är inte efter på nät sätt, ser bra ut, är framgångsrik och allmänt trevlig och inte en ond människa liksom... det enda är att jag kanske ser lite bithig ut men det är bara jag som är blyg och tillbakadragen som person... har inte gjort någon nåt! Jag har inte varit med alls på någon aktivitet utanför skolan, för jag vill inte supa och har inte fått barnvakt... och nu är jag gravid, så därför vill jag absolut inte hänga på någon krog mitt i natten! Funderar på att skicka ut ett mejl till alla och fråga om någon vill hitta på ngåot på en helg, och göra nåt barnvänligt så att alla som har barn kan ta med sina barn osv... För det är väl dom med barn i min klass som verkar någorlunda normala...
  • Anonym Trådstartaren
    Äldre 10 Sep 16:08
    #9
    Sadie skrev 2007-09-10 16:03:32 följande:
    Om ni har olika grupper i klassen så kan du ju faktiskt prata med din lärare om att få byta grupp?
    Nej, alltså jag menar att det har skett sociala grupperingar... markerade gäng!
  • Anonym Trådstartaren
    Äldre 10 Sep 17:59
    #13
    Fridapida skrev 2007-09-10 16:16:47 följande:
    Det är ju helt otroligt! Du går på universitetet. Vuxna människor... vad är det för fel på folk? Jag förstår verkligen att det är tufft. Verkar vara en ganska dålig stämning i klassen om folk slutat tidigare pga mobbing. Inte så lätt att vända sig till lärare på universitetet. Men finns det ingen du gillar? Ibland finns det några äldre i klassen. De brukar, som du, ha familj och inte vara så intresserade av att skapa nya "polare" utan vill utbilda sig. I den typen av grupper är det lättare att komma in. Förhoppningsvis...
    Jo, det känns ungefär som att vara tillbaka på högstadiet!! Jag tyckte att folk behandlade varande med mycket mer respekt och acceptans på komvux och kanske till och med på gymnasiet! För om jag sitter själv vid ett bord liksom, jag är van vid att någon kommer och sätter sig eller att någon säger hej iallafall, men ALLA i min klass, förutom den kvarstående klassens "nörd" (den andra hoppade av) går bara förbi en och ser väldigt till illa mods ut när de ser mej... Nej, lärarna har knappt tid med att rätta tentorna, så ärligt talat så tror inte jag att de skulle bry sig så mkt... Jo, det finns en äldre kvinna i klassen, men hon har sagt många konstiga otrevliga saker till mig och nu när vi börjat igen efter sommaren så har hon inte ens tittat på mej typ! Det är väl några i klassen som JAG skulle kunna tänka mig att umgås med, men de verkar inte ha så stort itnresse av mig, och de umgås mest med varandra, och verkar inte "behöva" mig liksom... har försökt prata med dom, men alla är liksom bara ytliga med mig och pratar de med mej ena dagen så gör de inte det andra dagen =(
  • Anonym Trådstartaren
    Äldre 10 Sep 18:05
    #14
    Alderia skrev 2007-09-10 16:15:00 följande:
    Om det är som du säger, att en student slutat pga av mobbning, så tycker jag att du ska ta kontakt med någon studiesocial-ansvarig på skolan för att se om de kan hjälpa till. För då handlar det inte om att bara ha svårt att få kontakt utan om ett mycket allvarligare gruppbeteende som måste stävjas.
    Jag tror ärligt talat att ingen förstår hur det känns för mej när de fryser ut mej, men om jag skulle berätta för någon hur jag känner eller prata med någon lärare som drog ärendet vidare, så skulle folk tycka jag var ännu konstigare!
  • Anonym Trådstartaren
    Äldre 10 Sep 18:37
    #17
    Konvaljen skrev 2007-09-10 18:14:55 följande:
    vad tråkigt att det blivit såhär.Tyvärr är det ju inget som universitetet eller någon av dina lärare kan göra åt saken.Du verkar ju också dela in i grupper då du pratar om "klassens två nördar". Du har valt att gå den här utbildningen och kanske kan det göra att det känns lättare, det är inte som mellanstadiet då man hade skolplikt utan du vill verkligen göra det här. Jag har läst många år och hamnat i olika grupperingar och känt mig ensam i vissa av dem. Självklart är det tråkigt, men man får försöka hitta ett socialt liv utanför istället. Sätt dig bredvid folk på föreläsningarna, vid fikat etc, kan ju vara en bit på vägen.
    Nja, det är nog inte jag som skulle säga att de är nördar, men de har varit mycket utanför och kanske inte är lika "hippa" som de flesta i klassen... Jo, det är ju så att jag sätter mej brevid folk osv. har provat att komma först till en föreläsning också och sätta min mitt i rad och hoppas på att folk sätter sig bredvid mej, men jag läser med andra klasser (fristående kurs mm) också och tro det eller ej, men jag får sitta ensam i hela min klass på hela raden!! Jag känner mej som pumba i lejonkungen!! Då ger man upp tillslut.. sätter mej vid ett bord på fikat, men alla går förbi mej... om jag stället mej och pratar med folk så går de efter ett tag och jag vill inte förfölja dom liksom! Man brukar ju ge människor en invit, typ "ska du hänga med". Men icke här verkar det som...
  • Anonym Trådstartaren
    Äldre 10 Sep 18:41
    #18
    Anonym (mk) skrev 2007-09-10 18:25:08 följande:
    jag känner delvis igen det du skriver, det är skitsvårt när grupper bildas att komma in i efterhand.. Själv har jag precis börjat en utbildning o har inte heller varit med på nån nollning osv Det känns som det livet redan är gjort på nåt sätt. Nu har jag haft turen att ha fler i klassen med småbarn som inte heller varit med på nåt så vi håller ihop lite. Iden om ett mejl om nån kul barnvänlig aktivitet tycker jag låter bra. Bara du kan hantera om ingen skulle svara... sad but true...Sen tror jag oxå att ibland så tror vi saker om tex klasskamrater som inte alls stämmer, kanske har dom en bild av dej som du skulle bli förvånad av att höra. Dom kanske ser dej som en som pratar lite med alla o vill hålla distans, kanske tror dom att du lägger all energi på studier o inte vill störa?
    Ja, de har säkert en bild av mig som inte jag är medveten om... jag tror inte att någon ogillar mej för jag har inte gjort någon nånting... däremot så verkar de känna sig osäker på mej och unviker mej pågrund utav det...vet dock inte vad jag ska göra för att folk ska återfå något sorts intresse av mig för jag är ju den jag är och ja jag är ju väldigt upptagen, men jag vill ju ändå kunna prata liksom... och umgås lite!!  
    Jo, jag pallar nog med om ingen svarar, för det har redan hänt flera gånger att jag skickat sms och mail till en del i klassen och försökt ta kontakt och så, men de har ignorerat mej bara... inte så kul, men känns ändå som om jag måste "chansa" liksom...även om det kommer göra ont att inse sanningen isf...
  • Anonym Trådstartaren
    Äldre 10 Sep 18:57
    #21
    Anonym (mk) skrev 2007-09-10 18:51:32 följande:
    läste presis om det där med "den tysta" i klassen. Vi fick lära oss att den som är tyst har en enorm makt i en grupp, folk vet inte vart dom har den tysta "vad är det hon sitter o tänker på" osv. Hon/han skapar en osäkerhet i gruppen omedvetet. Nu är ju inte du den tysta men det kankse är lite så ändå? Att folk inte riktigt hur dom ska vara runt dej? Hur det har blivit så är ju en svår fråga... Vad man kan göra åt en ännu bättre
    Jo, de kanske tycker jag är skum eller nåt? Jag kanske skulle klä ut mig till clown någon dag!! Så kanske de skulle vara mindre skrajja för mej =)
  • Anonym Trådstartaren
    Äldre 10 Sep 19:00
    #23
    julmusten skrev 2007-09-10 18:56:11 följande:
    Laser du pa universitetet?? Det dar later ju helt knappt ju.Fast som Xyra sager sa har du ju sjalv delat in folk i grupper da du kallar nagra for nordar och sant. Trots att du kanske inte kanner att du gor det pa samma satt som dina klasskamrater sa uppmarksammar du ju att de dar tva, (eller en), personerna inte ar med i gemenskapen och for att skilja dem fran dig sjalv sa kallar du dem for nordar.Jag skulle sluta bry mig faktiskt. Jag laste ju har i USA och da sa gar man inte i klasser med samma folk sa jag var relativt ensam precis hela tiden. Jag tyckte det var skont for jag ville koncentrera mig pa att plugga.Hur manga ar har du kvar och kommer du vara med samma manniskor hela tiden??
    Jag har 3,5 år kvar och kommer läsa med samma personer hela tiden...!
    Jo, jag har gått in med den inställningen nu faktiskt att skita i alla totalt och bara plugga plugga plugga... och det lär ju bli så också om det fortsätter så här... men jag hade tänkt försöka med något innan jag ger upp helt och "drar mig tillbaka"...
  • Anonym Trådstartaren
    Äldre 10 Sep 20:55
    #25
    julmusten skrev 2007-09-10 20:12:36 följande:
    Men gud sa knappt alltsa.Jag tycker du ar tapper som orkar forsoka, sjalv skulle jag gett upp for langesedan. Speciellt om jag hade kompisar pa utsidan med. Men gor det som kanns ratt for dig. Om du behover en sista grej att gora innan du lagger ner sa tycker jag du skall gora det.

    Jo, det känns konstigt... trodde itne att det skulle vara såhär! Brukar ju alltid vara någon man kan vara med liksom...


    Ja, jag ska försöka ta kontakt med de som ahr barn i klassen, men om ingen vill vara med mej kommer jag bara skita i alla och bara tänka på mina studier och sitta själv på alla raster osv... kan ju alltid använda den tiden att läsa eller nåt för det har man ju inte tid med hemma =)

  • Anonym Trådstartaren
    Äldre 10 Sep 21:09
    #28
    Anonym (mk) skrev 2007-09-10 21:03:22 följande:
    vet du TS, innan jag kom in på denna utbildningen startade jag en annan jag inte kände 100% att jag ville gå. I den klassen var alla runt 19 o singlar. När jag sa att jag hade barn blev det helt tyst Förstår känslan av utanförskap..
    Jo... problemet för mig att kanske att jag är yngst av de som har barn...? Yngsta i min klass är 19 år och jag är 21 år ch väntar andra barnet! De som har barn är nog mellan 25-30 år allihop... fast det är rätt många som har barn, och jag tycker barn är sammanförande på nåt vis, men verkar inte vara så i denna klass!! Jag hade hellre velat umgås med de som har barn för man har mer gemensamt och kan förstå och hjälpa varandra med studierna på ett annat sätt..
  • Anonym Trådstartaren
    Äldre 10 Sep 21:15
    #29
    Konvaljen skrev 2007-09-10 21:05:44 följande:
    en till tanke, om du läser fristående kurser så kan det ju vara så att de flesta känner att man inte orkar engagera sig i att lära känna nya människor. Jag läste hela min utbildning på fristående kurser och gick ofta med några stycken som jag kände hyfsat. Då blir man - dessvärre - lat och orkar inte vara så social som man borde eftersom man vet att det kommer att komma en massa nya människor till varje termin. Det är också därför jag tycker du ska försöka se utbildningen som just en utbildning, du verkar ju vara en jättetrevlig person som säkert har ett stort socialt nätverk utanför universitetet. Vårda det!
    Nej, "tyvärr" läser jag ett program som är fyra år långt!
    Men ärligt talat har jag pratat mer med de som läst fristående kurser än de i min klass =) Men de försvinner ju eftersom...
    Tyvärr så har jag inte speciellt mycket socialt nätverk i denna stad, utan bara i min hemstad, men det går ju att bygga upp ett bra nätverk här också... kanske går fortare att göra det när man slutat hoppats på att få kompisar i klassen... Jo, jag ska försöka se detta som enbart en utbildning! Kommer inte ångra mej sedan när jag fått min examen hur jäkla utfryst jag än blir... förhoppningsvis så får jag en bra arbetsplats sedan där ingen mobbar ut mej =(
Svar på tråden Känner mej utanför i min klass =(