Känner mej utanför i min klass =(

jag känner delvis igen det du skriver, det är skitsvårt när grupper bildas att komma in i efterhand.. Själv har jag precis börjat en utbildning o har inte heller varit med på nån nollning osv Det känns som det livet redan är gjort på nåt sätt. Nu har jag haft turen att ha fler i klassen med småbarn som inte heller varit med på nåt så vi håller ihop lite.
Iden om ett mejl om nån kul barnvänlig aktivitet tycker jag låter bra. Bara du kan hantera om ingen skulle svara... sad but true...
Sen tror jag oxå att ibland så tror vi saker om tex klasskamrater som inte alls stämmer, kanske har dom en bild av dej som du skulle bli förvånad av att höra. Dom kanske ser dej som en som pratar lite med alla o vill hålla distans, kanske tror dom att du lägger all energi på studier o inte vill störa?

läste presis om det där med "den tysta" i klassen. Vi fick lära oss att den som är tyst har en enorm makt i en grupp, folk vet inte vart dom har den tysta "vad är det hon sitter o tänker på" osv. Hon/han skapar en osäkerhet i gruppen omedvetet. Nu är ju inte du den tysta men det kankse är lite så ändå? Att folk inte riktigt hur dom ska vara runt dej? Hur det har blivit så är ju en svår fråga... Vad man kan göra åt en ännu bättre

TS ingen dum tanke Då bryter du ju isen om inte annat

vet du TS, innan jag kom in på denna utbildningen startade jag en annan jag inte kände 100% att jag ville gå. I den klassen var alla runt 19 o singlar. När jag sa att jag hade barn blev det helt tyst Förstår känslan av utanförskap..