Var tredje helg???
Är det någon/några här inne som har sina styv/bonusbarn var tredje helg? Jag vet att det är vanligast att ha barnen varannan vecka eller varannan helg om föräldrarna har delad vårdnad.
Inlägg från: Bluelight
|
-
-
Svar på tråden Var tredje helg???
-
Då kanske det finns finns hopp för mig också då.....
Önskar att min sambos tös kunde komma lite mer sällan. För mig är helger väldigt viktiga att umgås med min älskling och bara göra saker tillsammans han och jag...
Men när tösen (13 år) är med känns det inte lika avslappnat
Jag har föreslagit att eftersom jag också bor i huset så kan jag väl också få vara med och bestämma lite över hur vi alla ska lösa det med tösen. Eftersom hennes vistelse hos oss även påverkar mig så tycker jag att jag ska få kunna få en kompromiss...då blir ju alla i "familjen" nöjda och det är väl bra??
Biomamman tycker inte att det är en bra idé....varannan helg är varannan helg punkt slut...
Vad ska man göra....har ni några tips eller tröstande ord till lilla mig?? -
Lever man två föräldrar tillsammans så kan man alltid åka iväg någonstans och göra saker på egenhand utan barn. Det kan man inte som ensamstående förälder utan får passa på de helger där barnet är hos sin pappa.
Dag o natt skrev 2007-10-19 12:32:27 följande:
Jag ska inte klaga på dig, jag känner inte ens dig och jag kan inte påpeka hur du BÖR känna inför detta. Givetvis har du rätt till att känna som du gör. Men ibland får man nog vara lite mer ödmjuk och tänka sig in i hur andra känner. Din kille saknar säkert sin lilla flicka! Flickan saknar sin pappa säkert och skulle kanske tycka det var jobbigt att vara utan honom så länge. Du har ju vh helt ensam med honom och en vardag. Pappan och biomamman har ansvar för flickan som föräldrar och att ge allt ansvar till mamman och aldrig avlasta henne mer än var tredje helg är kanske också fel. Lever man två föräldrar tillsammans så kan man alltid åka iväg någonstans och göra saker på egenhand utan barn. Det kan man inte som ensamstående förälder utan får passa på de helger där barnet är hos sin pappa. Även om man nu saknar sitt barn ändå såklart! Jag tycker du får försöka hålla dig tillbaka med dina önskemål. Flickan börjar bli så pass stor att hon snart kanske självmant kommer mer sällan pga kompisar osv. Men så länge så låt henne vara välkommen hos er och hos sin pappa! Det finns väl inget härligare än att se glädjen mellan förälder och barn när de träffas om det nu är sällan. Unna dig din kille den glädjen och var glad för tiden som ni har tillsammans!Oj då! Det var mycket på en gång! Min första rektion till det ni skriver till mig är att det är typiskt biomammors sätt att se på saken. Ni är troligtvis äldre än mig (24 ÅR) som redan levt ett liv och haft pojkvänner så räcker och blir över. Jag tycker att även om en kille har barn från ett tidigare förhållande så bör han kunna på bästa sätt göra så att alla i sin nya familj mår bra. Skilsmässobarn mår inte inte sämre av att inte komma och bo hos en utav sina föräldrar, tvärtom de har redan det bästa av två världar. två familjer, två boenden....dubblet av allting!!! Det är inte alls synd om dem! Jag själv har förlorade min far när jag var 5 år i cancer och jag har växt upp utan pappa....men jag lever och mår bra för det! -
Jag har inte förbjudit henne att inte komma...men för allas trevnad skulle det vara bra om vi satte upp nya regler nu när det tillkommit en ny familjemedlem (jag) Hon bor ju så himla nära ändå och då kan hon ju komma och hälsa på oss på vardagar några timmar.
Min sambo har sagt att det inte spelar någon roll för honom hur ofta hon kommer, bara hon kommer någon gång naturligtvis...
Han är mest "rädd" att biomamman lägger sig för mycket.
En annan sak som jag vill poängtera att jag inte är elak mot min styvdotter. Jag måste böja mig för allt hon hittar på och hon kan ibland vara otroligt kaxig. Så fort hon gjort entré i vårt hus så sätter hon sig vid datorn....och förblir där till på söndag eftermiddag när det är dags att åka hem till sin mamma!!!!
Jag tycker att det är fruktansvärt jobbigt och psykist påfrestande vad man måste offra sig för styvbarn! Ok, om hon skulle visa en smula tacksamhet, men det gör hon absolut inte!!
Så till er alla "arga" biomammor och perfekta styvmammor
JAG VET ATT DET JAG KÄNNER INTE ÄR FEL ATT KÄNNA, JAG FÖRTÄNAR OCKSÅ OMTANKE!
Här går man och jobbar häcken av sig för att kunna köpa mat och betala av huset...som hon kommer att få ärva en "vacker" dag....
*snyft*....tur att det finns någonting att trösta sig med här i livet... -
Huset är mitt och min sambos hus! Det har även han själv sagt!! Flickan är gäst hos oss de helger som hon är hos OSS som "lagen" säger när föräldrarna är skilda. Flickans mor tar hand om henne och om hon har ett riktigt hem så är det hemma hos henne. Våra gemensamma barn måste oxå kunna känna att vi är en kärnfamilj och känna sig trygga med sin mamma och pappa i SITT hem.Anonym skrev 2007-10-19 15:10:51 följande:Ert hem är flickans hem också...även om hon inte bor där jämt.Menar du att hon ska gå runt och vara "tacksam" i sitt eget hem då? För att hon en dag ska få ärva allt?Var barn i detta land ärver sina föräldrar...Och mig veterligen så vet jag inget barn som går runt och är tacksam för det.Jobbar och kämpar i livet gör de allra flesta!Du och pappan gör er plikt bara ju...Och är man 13 år....i puberteten så ÄR man lite kaxig och ostabil. Kort sagt på grund av den kemiska obalansen som puberteten innebär!Måste säga att jag inte förstår alls hur du tänker...så förklara gärna.
-
Ha ha ha...jag bara skrattar!!!!
Ni är sura på mig och jag är lycklig för jag vet att min sambo älskar mig mest....han gör allt för mig och är upp över öronen förälskad i mig
Han gjorde tösens mamma på smällen men räknade aldrig med att han skulle bli pappa...han har själv erkänt att han "strulat till det för sig".... -
Men det kommer han ALDRIG att göra!Bluescreen skrev 2007-10-19 18:28:36 följande:Bluelight; Barnet i det här sammanhanget tycks vara du, inte din styvdotter. Jag tror aldrig någonsin att jag läst något så omoget! Ska din sambo välja dej och omtanke om dej framför att ta hand om sin egen dotter? Herregud, du är 24 år, vilket torde ha gett viss erfarenhet och mognad genom åren. En sexåring kan inte visa tacksamhet såsom du vill, en sexåring är nämligen ett BARN. Din sambos barn!!Jag tycker inte du ska lämna din sambo. Jag tycker att HAN ska lämna DEJ.
Ni alla härinne får skita ner er av ilska över mina inlägg men min sambo älskar mig och känner sig tvungen att ta hand om sin dotter för att han måste!! -
Nu säger jag en sista sak!!!!
Jag tänker dumpa min äckliga sambo (hatar honom just nu)
Jag t'änker bli lycklig på egen hand...
Nu ska jag leva livet
hejdå föralltid perfekta bonus och biomammor -
Tråden är härmed avslutad
åt helsicke med alla bonusbarn!! -
Jag har redan äventyrat den...relationen altså...jag har redan sagt till tjejen att jag avskyr henne
-
Dag o natt skrev 2007-10-19 23:03:40 följande:
Jag kan bara säga en sak till dig TS. Jag undrar vad som är värst.. Att ha förlorat en förälder som dött eller har kvar en i livet där man inte är välkommen?Att ha förlorat en såklart...se vad som har hänt med mig så förstår du -
Problemet???
Jag ska säga vad problemet är!!!
Min mamma och pappa väntade på mig i hela 15 år (min mor kunde inte bli gravid) När jag är 5 år dör min pappa...min mamma blir sig inte lik, deppig och har ångest varje dag...detta skrämde mig när jag var liten...nu kan jag inte ens hitta mig en kille som bara ser mig...för det är det som jag söker...e så jäkla besviken på livet