Var tredje helg???

Jag ska inte klaga på dig, jag känner inte ens dig och jag kan inte påpeka hur du BÖR känna inför detta. Givetvis har du rätt till att känna som du gör. Men ibland får man nog vara lite mer ödmjuk och tänka sig in i hur andra känner. Din kille saknar säkert sin lilla flicka! Flickan saknar sin pappa säkert och skulle kanske tycka det var jobbigt att vara utan honom så länge. Du har ju vh helt ensam med honom och en vardag. Pappan och biomamman har ansvar för flickan som föräldrar och att ge allt ansvar till mamman och aldrig avlasta henne mer än var tredje helg är kanske också fel. Lever man två föräldrar tillsammans så kan man alltid åka iväg någonstans och göra saker på egenhand utan barn. Det kan man inte som ensamstående förälder utan får passa på de helger där barnet är hos sin pappa. Även om man nu saknar sitt barn ändå såklart! Jag tycker du får försöka hålla dig tillbaka med dina önskemål. Flickan börjar bli så pass stor att hon snart kanske självmant kommer mer sällan pga kompisar osv. Men så länge så låt henne vara välkommen hos er och hos sin pappa!

Det finns väl inget härligare än att se glädjen mellan förälder och barn när de träffas om det nu är sällan. Unna dig din kille den glädjen och var glad för tiden som ni har tillsammans!

Jag är både biomamma och bonusmamma(liksom dig). Jag kan nog känna för båda parter och förstå både din syn och biomammans syn. Men du har rätt att jag är äldre än dig. Jag är 32 år. Jag har själv levt ensam med mitt barni många år. Ett barn som längtat efter sin pappa och blivit oerhört besviken och ledsen om det kommit saker emellan som gjort att de inte kunnat setts på den planerade varannan helgen. Visst finns det positivt också med att ha två familjer som du skriver, absolut. Men det förutsätter ju också att man har två familjer och inte känner att man bara hälsar på den ena. Jag beklagar att du förlorade din pappa. Jag vet inte vilket som är värst? Att förlora en förälder som inte finns mer eller att ha en i livet där man inte är välkommen?

Jag skrev innan att jag inte klankar ner på hur du känner! Det gör jag inte heller och du har rätt till att känna precis hur du vill! Sen vill jag bara berätta att tonåringar är vad dom är. Det är som tur är övergående. Dom är väldigt speciella och man får nog försöka se över en tuff attityd. Givetvis får man inte låta sig trampas över för den sakens skull. Kanske skulle ni sätta gränser för hur mycket tid vid datorn som är okej per dag? Det är inte fel att ha lite regler även om hon inte bor så ofta hos er.

Bestämmer biomamman mycket?

Jag tycker det är fel att stänga dörren och ha "öppet-tider" nu när ni bor så nära. Hon vill/behöver naturligtvis känna att hon är välkommen till er när som helst. Men jag kan ju förståss förstå att du som bonusmamma gärna vill veta när du kan planera olika saker och det är tomt hemma hos er.

Ts, det är bara 11 år mellan er och du har chansen att få en kanon relation till din killes dotter! Ni båda kan ju ha en oerhörd glädje av varandra när hon blir lite äldre. Varför inte ta chansen?

Jag kan bara säga en sak till dig TS. Jag undrar vad som är värst.. Att ha förlorat en förälder som dött eller har kvar en i livet där man inte är välkommen?

Men vad har hänt med dig? Mår du så dåligt??? Kan jag hjälpa dig på något vis? Har du ingen att prata med? Varför känner du så här????

Jag förstår att du är besviken! Men den enda som bär ansvar för hur du ska känna inför ditt liv är du själv. Ingen annan kan göra det jobbet åt dig och du måste själv ta ansvar för detta. Däremot kan man stötta dig OM du vill??? Att kasta skit på någon annan (bonusdottern) eller folk här på tråden kommer inte göra att du kommer må bättre, tvärtom! Vill du hjälp så finns det att få!

Ts, oavsett om du driver med oss eller inte.. så mår du inte alls bra! För din egen skull (o omgivning) så sök hjälp.