För oss med barn som inte sover!!!

Amma såklart!
Sen bär ni barnet i en ergonomisk bärsele och går ut och går i friska luften och tittar på den vackra naturen. Sedan kan ni bada tillsammans.

Hur kan man kalla sitt barn för "jävla monster"?
De som förlorat sina barn i t.ex svåra sjukdomar skulle vara vakna dygnet runt för att få tillbaks sina barn! De kan inte få sina barn tillbaka, däremot så kan ni återfinna harmonin i familjen. Men det går inte att finna någon harmoni om man kallar det om borde vara det käraste i livet för monster. Öppna ögonen och lyft blicken. Fastna inte i din egen självömkan, det hjälper inte dig och det hjälper absolut inte ditt barn.

Han lär heller inte sova bättre för att du tappar tålamodet och kallar honom för monster. Tvärtom, aggressiva vuxna leder till osäkra, otrygga barn som inte vågar slappna av.

Mitt råd är att komma ditt barn nära, så nära att du vet barnets alla signaler och uttryck.. Nära kommer man barn genom att vara med sitt barn på ett djupare plan. Att kommunicera, bära, amma (kan ju inte du), dansa, skratta, sjunga och hudkontakt och att bara andas tillsammans och uppleva livet.

Fusion: Jag känner mycket väl till vreden som kommer när man inte får sova och inget verkar duga, då säger jag högt till mig själv att det inte är riktat MOT mig även om det känns som det när man är den som får ta det. Detta är naturligtvis sånt som alla vet, men det kan lätta lite att säga det till sig själv.
En annan sak jag fått lära mig när allt känns tufft är att förflytta tanken ut ur kroppen och titta ner på dig själv. Försök att föreställa dig hur det ser ut uppifrån, upplevs det lika jobbigt då eller är det våra känslor som förstärker det jobbiga?

Du med dina vackra, romantiska tips!

Vi fick på recept ut Zantac oral lösning dom trodde det kunde vara nått sånt med, men inte hjälpte det inte...
Utan hans problem är mest att han vill ha närhet och rörelse vilket kan vara mysigt då men otroligt jobbigt då man inte hinner med nått annat..

När det blir för mycket och tålamodet är slut då lägger jag honom bara i sängen så får han skrika , mestadels somnar han efter ett tag, och sen efter det så släpper det på mig jag blir ledsen och frustrerad för man vet inte vad man ska ta vägen när det är så här hela dagarna ..

Ok, då har ni ju i alla fall provat... Glöm bara inte att det går över och det kommer relativt snart att bli bättre. Det är så svårt med första barnet eftersom man vet att det kommer att bli bättre men man inte har upplevt det. Med andra barnet kommer ni att vara lugnare eftersom ni vet att även jobbiga perioder har sitt slut.
Någon sa att när det är jobbigt med barn finns det en sak som alltid funkar: Gå ut! Det stämmer faktiskt väldigt bra. Även när man är trött så gör en frisk luft gott.

har ni kvinnor bättre psyke och ork vad det gäller sånt här ..
Min sambo hon är med helt slut men tar det som det kommer medans jag är så trött på allt..

Vi är alla olika för att kunna kompletera varnadra. Håll ut och ta en dag i taget. Skriv ner saker ni ser samband i och samarbeta.

Det är klart att det går över , men man vill ju ha lite lugn och ro när han är vaken åtminstone nån timma på dagen utan skrik och att man måste passa på honom vore underbart ..

fusion
jag tycker helt klart att det låter som det är nåt "fel" alltså medicinskt. Ni MÅSTE kräva att få honom utredd! Det är INTE normalt för ett barn på 5 månader att skrika sig igenom hela dagarna!!

Min dotter är också inne i en krävande period just nu och vill inte sitta själv så då får hon hänga med mig överallt jag går.