Somna utan gråt/NCSS, en mjuk "metod" för att hjälpa barnet att sova

Pasadena; Nä hon har inte sovit igen ett dyft - tvärtom!! Länge sen hon sov så kasst och när hon vaknade upp efter 25 min (typ aldrig hänt mindre än en halvtimme) i vagnen och tittar bestämt på mig. Fångar min blick och spottar sakta men bestämt ut nappen, lite trotsigt (upplever jag...). Då vet man att det är kört.
Började storgråta (moget...) och lämnade sambo med vagn och trotsig unge.
Orkar inte med minsta lilla motgång när jag sovit så här dåligt. Blir som en stor bebis själv.
Huh ja, syskon känns inte som stor risk att hon får några...

Alicia

Alicia
åh vännen, jag gjorde faktiskt likadant igår när hon bara blåvägrade att somna fast ögonen gick i kors och hon knappt kunde hålla upp dem utan bara skrek och protesterade. Jag bara grät och ville ha NÅT/NÅN att skylla på men när det inte finns så finns det bara en sak att göra, nämligen gråta och blir förbannad.

Ibland undrar jag om det är jag själv som skapar detta genom att så enträget kämpa, att jag liksom gör dålig karma (dravvel jag vet) men det vet vi hur bra det gick när jag sket i alltihopa, nämligen ännu värre

GAAAH vad gör man?! Kör 5 mm (dåligt skämt usch)

Pasadena; ang. blöja så har jag Liberos (upplever deras ytskikt som överlägset bäst) blöja 7-18kg. Ska inte den klara en natt med en 8 kgs kan man tycka??
Kanske ska testa byxblöja istället då. Vad har du?
Vilken bra dag du haft med sömnen?! Men mindre kul med cirkusen!
När E gör så så lägger jag ned henne i sin säng, klappar om och säger godnatt och går. Oftast somnar hon helt själv då och på momangen så jag tolkar det som att hon inte vill ligga i famnen när hon beter sig så.

Tack igloo för din sympati!! Tur vi har ett forum att prata i!

Alicia

Testa med annan blöja, det kan funka! Vi har ocks libero 4-9 kg eller vad det är, nr 3 ialla fall. Vi köper även pampers easy-up ibland och de funkar också bra.

Ja verkligen tur man har andra att dela sin ilska med, sambon har ju inte riktigt samma insyn eftersom han bara får kämpa på helgerna , visserligen får han höra mina klagosånger varje dag men jag brukar säga det ibland att tänk dig det här gånger 3/dag, dvs kämpa 3 ggr/dag VARJE dag. När jag tycker synd om mig själv..

Ja, verkligen skönt att kunna ventilera med andra som förstår hur man har det.

hola

minns ni mig .

jag har kommit ut på "andra sidan". minns ni hur våra nätter var för...ja en vecka sedan? uppvak varannan, var tredje timme, långa uppvak mellan 04-06 och tre flaskmatningar med uppemåt 500 ml/natt...

igår natt och natten som var gnydde hon vid...tja tre eller fyra gånger - vi avvaktade - och hon somnade om SJÄLV! hon har sedan i förrgår inte ALLS ätit på natten, sedan i måndags år hon EN gång och då rök nappen dag som natt.... det är knappt jag tror det är sant. är beredd på bakslag men har nu bestämt mig (vi har bestämt oss) - här är det sömn som gäller. och har hon då fårr gråta sig till sömns? nej - inte en enda gång - för är hon arg har hon fått vara det - är hon ledsen har jag bekräftat att jag är där - och sen bekräftat igen när hon somnat in...'

så - gråt flera timmar/natt för en vecka sen kontra gny tre ggr/natt, tror nog att vi alla mår bättre idag! så tyvärr lämnar jag nog detta forum för jag nådde inte fram med vagga/buffa/sova i vår säng/napp - det blev bara värre och värre - det går säkert men jag hade INTE egergin eller kunskapen att lyckas.

Jag har nu läst Pantleys bok både en och flera gånger och får tyvärr konstatera att jag blev besviken. Läste och läste och undrade när de där "förlösande" tipsen skulle komma. Kändes mest som hon räknade upp en massa grundläggande förutsättningar som varje människa med lite sunt förnuft redan uppfyllt. Hade hoppats på något nytt. Ni som gillar Pantley - vilka av hennes råd tycker ni har fungerat för er? (Fast när jag läser i tråden verkar ju ingen av er särskilt framgångsrik )

Vår son är 7½ månad och vaknar varannan timme på natten och vill amma. Det har han gjort sedan han var 3 månader. Ofta vaknar han också väldigt tidigt på morgonen och tycker att han har sovit klart. Jag tycker att vi redan gör det mesta som Pantley rekommenderar, men det finns ingen förbättring i sikte när det gäller nattsömnen.

Han sover bra på dagen (2 pass à 1½-2 timmar). Då sover han ofta i babysittern eller i vagnen på promenad, och han somnar då utan amning (dvs Pantleys råd om längre dagssömn och på annat sätt än på natten). I sängen har han snuttefilt. Jag har sjungit samma vaggvisa ("nyckelord") för honom sedan BB. Vi försöker få honom att äta så mycket som möjligt under dagen. Vi har en enkel läggningsrutin: tvätt och blöjbyte, pyjamas, äta välling/gröt, sitta i babysittern en stund för att smälta maten/varva ner, lägger oss i vår säng och "tankar fullt" (dvs ammar), han somnar och vi lägger över honom i sin säng, som står i vårt rum.

Upplever det som att han oftast somnar utan bröstet i munnen. Han släpper bröstet själv, vänder sig om och somnar. Samtidigt förstår jag ärligt talat inte hur det skulle få honom att vakna färre gånger på natten om man är noga med att lirka bort bröstet varje gång han äter. När han väl ligger vid bröstet är det ju för att han redan har vaknat! Är det verkligen någon som har lyckats med det?

Vi har provat att pappan försöker söva om honom på nätterna. Efter tre veckor utan resultat (och när pappans julledighet var slut) fick vi ge upp.

Det enda vi gör som går emot Pantleys råd är att lägga honom lite senare än 19 (typ 20-21), men det är för att vi har provat tidig läggning, och då har han vaknat jättetidigt på morgonen.

Sen kan man ju undra varför en så nyskriven och modern bok vänder sig till enbart mamman. Visst kan det mesta hon skriver om göras även av pappan, men tilltalet i hela boken är ju uteslutande till mamman, vilket gör att jag blir irriterad och inte riktigt kan ta till mig det hon skriver. Och påståendet att det skulle vara farligt att någon annan än mamman ligger bredvid barnet vid samsovning - vilka belägg har hon för det? Har aldrig hört något sådant bland svenska rekommendationer.

Härligt Snorpan! Måste kännas underbart att få sova

Hej Bast, det låter som du vet vad du talar om! De sover sin sista långa 45 min-2 timmar och vaknar kring 17 18 tiden. Sen kan de köra en powernap vid 20-tiden och t.o.m en till vid 22. I natt gav jag upp och körde bil med dem för att bryta övertröttheten (deras alltså). De somnade då vid 00.30 för att vakna litelite när vi kom hem en kvart senare. Gick då att flytta dem till sängen bredvid mig och de ammade inte och jag tror jag somnade innan dem!

Jag ska tillägga att de är snoriga och hostiga, så jag har inte velat bråka med att väcka så tidigt eller hålla dem vakna längre än de orkar på dagen!

Ploten: Jag tycker att från att ha fått gå upp 10 - 20 gånger/natt (jag överdriver inte) till att gå upp 1 - 4 gånger/natt är framgång! Så visst är vi framgångsrika. Så är det för mig i alla fall (kan inte tala för andra). Bara genom att plocka bort nappen.

Visst kanske hon skriver mycket om sunt förnuft. Men när man vakat i veckor natt ut och natt in så har man nog inte så mycket förnuft kvar att ta till. Då känns det skönt att någon ger en handfasta råd och tips och hjälper en att lägga upp en plan steg för steg. Jag gillar boken och är helnöjd.