mångkulturella familjer i Sverige?

Hej! Jag läser just nu "Tala många språk" av Gunilla Ladberg. Den är verkligen jättebra! Däremot så skriver hon något mycket intressant, hon skriver "Tron på konsekvensens avgörande betydelse är mycket utbredd - men den är felaktig. Det finns ingenting som tyder på att det skulle vara nödvändigt för ett barns språkutveckling att vara konsekvent. Barn lär sig inte blandspråk för att man blandar språk. Att lära sig olika språkproblem och hålla isär språken är av allt att döma inget problem (...).

jag hoppas det stämmer, skulle ju underlätta mitt liv en hel del :) Hon skriver också att man inte behöver välja bort ett språk, barn lär sig de språk de behöver. Så vi kan glatt fortsätta prata även engelska då, antar jag...

Hur som helst en bok som rekommenderas!

Hej! Vill också vara med på ett hörn här!

Jag är gift med en holländare och vi flyttade hit från Nederländerna i fjol. Barnen switchade huvudspråk väldigt snabbt, och min mans svenska blir bara bättre och bättre. Men han har inte haft någon lust att gå några kurser alls. Han är mer eller mindre självlärd, och inte har jag hjälpt speciellt mycket heller eftersom vi pratar holländska med varandra.
Jag skulle nog vilja säga att han har lärt sig svenska på en god portion vilja, läsa böcker, se svenska dvd-filmer och på att försöka komma i kontakt med svenskar och på så sätt vara tvungen att prata svenska. Han jobbar och skriver en massa rapporter, och t o m de ser riktigt OK ut, isynnerhet när man betänker att han aldrig gått någon kurs. Det är riktigt kul att se att man också som vuxen kan lära sig ett nytt språk på det sättet!

hej
vilken rolig tråd! min man är tibetan och jag är svenska - vi har bott i sverige sen 2004 då flyttade vi hit (igen för min del) från nepal. Har nu en fyra månaders son :)
han kommer nog att lära sig fyra språk från hemmet...svenska, engelska, nepalee och tibetanska :)
ska läsa den där boken som mama chaka tipsade om :)
vi bor i gällivare - nån fler i norrbotten?

För att inte få tråden kickad från första sidan så tänkte jag höra med er om ni alla också pratar er mans språk? Varför/varför inte?

Dessutom är jag lite nyfiken på om ni har upplevt kulturkrockar (vilka? vad hände?) och/eller fördomar?

Mina egna svar är att jodå, jag pratar flytande holländska. Vi lärde ju känna varandra därnere och för mig var det alltid självklart att lära mig språket som talas där jag bor. Men även om jag inte bott där, skulle det vara självklart att jag skulle försöka lära mig min mans språk så bra som går.

Kulturkrockar finns, men inom familjen/släkten är det snarare frågan om "familjekultur-krockar", och det handlar mindre om Sverige-Holland än om två släkters olika sätt att göra saker och ting. Vissa saker (som t ex syn på föräldraskap) har iofs också med kulturen att göra.

Jag har haft lite svårt för den något lutherska moralsynen på smärtlindring vid förlossningar därnere, t ex (fram till för några år sedan fick man i princip ingen EDA. Lustgas förekommer inte.)Och sedan blev jag lite kulturkrockad över hur många tänker över hemmafruar och kvinnor med barn, som jobbar, samtidigt som föräldraledigheten är närmast obefintlig. Det är verkligen bara mammorna som räknas som föräldrar därnere, så vi fick kämpa för vårat (någorlunda) jämställda förhållande.

Annars handlar många av krockarna om skillnader i bullrighet, direkthet/fräckhet och rätten till att göra/inte göra olika saker. I Nederländerna ligger tonvikten mer på rätten till att få göra olika saker (röka var man vill/bära slöja/leva rövare/gå till horor/låta sin hund bajsa fritt/säga vad man vill), medan jag som svensk är mer van till rätten att inte bli pådyvlad rök/religion/buller/hundbajs/sexistiska eller rasistiska skämt... och till och med tycker att det är bra att man i Sverige inte får lov att gå till en prostituerad.

Min man har inte märkt så mycket av kulturkrockar här i Sverige, förutom i valtider när han klampar runt som en elefant i porslinsbutiken och har åsikter åt alla håll och kanter om politik och partierna och vill få alla runtomkring att bekänna färg. :D Och han blir lite perplex av att hans moderata kollegor faktiskt inte ens tror honom när han själv bekänner sin vänstervridning. *asg*

Hej. Min sambo är från Ghana..Vi har en son som är 3,5 år och väntar en till bebis i maj. Min sambo pratar sitt modersmål med sonen..men sonen svarar på svenska..

Moster ia:

jag pratar lite Swahili, vardagsspråk. jobbar på att lära mig mer men det är svårt när man inte är på plats. Den enda swahilin ajg hör pratas är min sambo och hans kompis som pratar mycket "street slang" och jättefort och rätt opegripligt i största allmänhet. Och min sambo vill ju lite koncentrera sig på att lära sig svenska nu. Och om sanningen ska fram så är jag lite lat också. Men jag VILL hemskt gärna prata Swahili och jag jobbar på det. Läser barnböcker just nu, går rätt bra :)
När det gäller kulturkrockar så ja... en hel del. Fast vi är rätt överrens om det viktiga, barnuppfostran (iaf nu får se när barnet kommer) och arbetstsfördelning hemma (min lägenhet har aldrig avrit så ren förrut som den är nu när min sambo flyttat in!)
Däremot har vi väldigt olika syn på t.ex ekonomi. Jag är rätt sparsam på gränsen till snål medan min sambo, som fick sin första lön i sitt liv förra månaden, plötsligt vill köpa allt NU! (typ ny dator, bil, videokamera, hus... han arbetar deltid som tidningbärare) LITE jobbiga diskussioner som gör att jag känner mig som en vansinnigt tråkig nejsägare... Jag vill så klart också ha bil men det kostar en del och vi har faktiskt inte råd...

Sen är han väldigt upprörd över vår höga skatt...
Och det är väldigt svårt att förklara begrepp som försäkringskassan, arbetsförmedlingen osv... Politik har vi knappt kommit in på än...

Mama chaka:
Är nog lite avis på dej för att du har en anledning att lära dig Swahili.Det låter så coolt. Det är väl inte konstigt om du inte hänger med i tugget ännu när din sambo och hans kompisar snackar slang, när du är på barnboksnivå, tycker jag.
För min man var mina långa telefonsamtal på svenska till kompisar nog den största motivationen att lära sig svenska ;) I början hörde han bara sitt namn mitt i långa haranger av "hördi bördi knäckebröd...", men nu jädrar kan jag inte längre skvallra ismyg, ens på riktig bonddialekt! :D

Var tvungen att skratta lite över alla samhälls-grejor som kanske är svåra att förklara för en "utsocknes" - det är nog inte så lätt att begripa om det ens eget land inte är organiserat på liknande sätt. I Holland finns ju ungefär allt sådant också, men där låter man gärna de politiska och religiösa samfunden ordna välfärden, under statens överinseende. Det innebär att man måste välja sin försäkringskassa (ungefär som man väljer försäkringsbolag i Sverige), och det var rätt underligt för mig i början..
Skulle gärna sitta i ett hörn och smyglyssna när ni har sådana diskussioner :D

jag vill också vara med här. Kommer själv från Kuba, min man är svensk och vi har två tjejer tillsammans ( 2 år och 9 månader gamla) har bott i sverige i snart 8 år och trivs som fisken i vattnet. försöker att prata så mkt spanska som möjligt med barnen men det blir lätt så att man låter bli när det finns andra närvarande och som inte förstår vad jag säger. måste bli bättre på det!!

Moster Ia: jag kan förstå vardagsswahili men i och med att man inte hör det dagligen så tappar man det rätt fort, spec att själv prata, jag förstår ju vad min man pratar om när han pratar i tele med sin familj :) Skulle gärna lära mej mer men som sagt, om man bosätter sej där nån period så gåre nog rätt fort att lära sig. Nu är vi så inne på att han ska lära sig svenska och komma in i samhället... Aldrig kul för någon att vara beroende och nu har min man fått sommarjobb som belöning för sitt slit med språket :)
Men ska bli spännande att se hur det går i framtiden för lillan med alla språk som talas här hemma (som by the way kom första april)

kulturchockar njaeee, jag tror mycket har att göra med att jag har varit nere i tanzania och kan förstå varför han reagerar som han gör ibland, och eftersom han bodde i finland i 4 år innan vi träffades så var väl ingenting direkt nytt när han flyttade hit till sverige. Jo kanske att svenskarna småpratar mer till skillnad mot finnarna, han fick sej en kulturchock på fikarasterna ;)
sen var det lite kul att hans mamma blev överraskad över att han ringde henne från förlossningsrummet, va? får mannen följa med? :)

Min man är muganda (från Uganda), så vi har tre språk i familjen: svenska, engelska och luganda. Vår son är nu nästan fem år, men vi har inte bott ihop hela tiden så han pratar nästan bara svenska. Lite engelska förstår han, eftersom vi föräldrar oftast pratar engelska sinemellan och han ser film på engelska ibland. Luganda blir det inte mycket av, vi har inget nätverk av bekanta som talar det här, så jag tror inte riktigt att sonen känner något behov av det. Modersmålsstöd i luganda finns inte tillgängligt, men jag frågade sonen häromdagen om han ville ha en modersmålspedagog i engelska. Han svarade "nej, luganda", så intresse har han väl i alla fall...

Tips på jobb som utvecklar svenska språket (och är hyfsat lätt att få) är att jobba som vårdbiträde på gruppboende ller ålderdomshem. Min man började lära sig bra svenska när han jobbade på ett ålderdomshem, för de är inte lika benägna att prata engelska som de flesta andra svenskar!

Min man har bott i Sverige i sju år snart, och kan svenska bra nu. Men vi blandar mycket, och han och jag pratar fortfarande mycket engelska med varandra. Det har liksom blivit "vårt" språk... Jag försöker lära mig luganda, men det är inte så lätt att få tillgång till material. Och jag kan liksom inte börja prata det bara sådär, utan att ha någon grund att stå på. Så tyvärr kan jag bara en del fraser och ord, men inget riktigt tal.

Det här verkar kunna bli en intressant tråd :o)

Moster Ia:
Haha, hördi bördi knäckebröd... det msåte jag börja köra med. Ja jag misstänker att det är ungefär så svenska låter när man inte kan det:)
Har iaf lyckats lugna ner bilsnacket nu! Jag kom hem igår och var plötligt positiv! typ "det kalrt vi kan köpa bil, men det kostar så här mycket" och så ahde jag gjort en uträkning på vad han skulle ha kvar varje månad efter hyra, räkningar mat och bil var betalt... Då var det inte lika roligt längre. och så sa han "men då kan vi ju inte spara något " nej det kan vi inte. "om vi ska köpa bilen måste vi ta av dina sparpengar och då finns inga pengar kvar till att åka till Tz nästa år och inte att bygga hus till mamma". Nej det skulle det inte finnas då, men om du hemskt gärna vill ha en bil så kan vi börja titta efter en... då backade han en hel del och tyckte att vi skulle vänta. och började snacka om att skaffa ett jobb till... gärna för mig :)
Jag hoppas att mitt barn ska kunna få hemspråksundervisning på Swahili i framtiden. men det beror ju på hur många fler som pratar det och tillgång på lärare. Så vi får se. Ska uppmuntra till att läsa de få barnböcker på swahili som Stadsbiblioteket i malmö har iaf :)

Just nu har vi ett rätt stort språkproblem. Det är nämligen så att min sambo blev misshandlad och nedslagen förra veckan. Så nu ska vi gå igenom en hel svensk rättsprocess med förhör och åtal och rättegång och allt vad det är (de grep tre på plats så med största sannolikhet går det till åtal). Jag påpekade att vi behöver tolk på Swahili då. De frågade om det går bra på engelska men ajg sa att nej, ajg tror inte det.
Vet till exempel ni vad till exempel målsägandebiträde heter på engelska? Jag gör det inte och absolut inte min sambo... suck!
Men han har ju rätt till tolk på swhaili så det är ju bara för dem att leta upp en, men jag får nog tjata lite...
Vi fick åka till akuten efteråt också, och första mötet med svensk sjukvård var också intressant. Det går låååångsamt på akuten på MAS i malmö mitt i natten! efter fyra timmar började han klä på sig kläderna och skulle gå hem "för han tänkte minsann inte vänta mer, och det var precis lika dåligt som i tanzania!"...
SOm tur var kom doktorn med röntgensvaren just då och de visade som tur var varken på skallskador eller revbensfrakturer så vi fick gå hem. Hurra!....

I övrigt har ajg kommit på att om vi nu ska prata engelska hemma i familjen också, och det lär vi bli tvungna till, så MÅSTE jag skärpa till min engelska! Jag har bott i London, jag KAN vettig engelska, men när ajg pratar med sambon blir det lätt "afrikansk engelska". De liksom förenklar. Istället för where are you going? så blir det where you go?. Det är INTE bra. Skärpning jag! (sambon kan ju inget annat än sån engelska så han kan ju vara förlåten och ska för örigt snacka swahili ändå annars blir jag arg...haha)
oj det är blev lååångt! sorry!

Mama chaka: Men herregud! Man brukar ju räkna med att 87% av malmöborna är utlandsfödda - det ska väl inte vara så himmelens krångligt för dem då att skaka fram en swahili-tolk?? Det är ju inget litet språk vi pratar om. Nä, stå på er där. Annars får de ju bara ta och flyga in någon från någon annan del av Sverige.

Usch bara för att sambon råkade ut för misshandel Det låter inget vidare kul.

För övrigt kan min man också få sådana där köpryck, då han vill köpa något nytt flashigt TV-surround-system, eller någon ny dator eller box med hårddisk till TV'n eller så. Det är bara att vi nyss har flyttat in i vårt nybyggda hus, och vi inte har någon som helst koll på pengarna ännu. Så jag tycker det är liiite onödigt att gå och skaffa extra utgifter just nu. Ibland begriper han, tror jag. Nåja, drömma är ju gratis

amaninaupendo: GRATTIS till lillan! vad tyckte din kille om att få vara med på förlossningen? Eller, han kanske har smygförändrats under årens lopp till att tycka att det var fullständigt logiskt? Det är mycket man ändrar på utan att man riktigt märker det när man bor i en annan kultur. Ofta småsaker.
Jag själv märker det t ex på att jag tycker att jordnötssmör är ett nyttigt pålägg När mina ungar äter frukost så ska de äta åtminstone en nyttig macka (ost, skinka, korv, messmör eller jordnötssmör) och sedan kan de få en macka med sylt eller marmelad (eller chokladpasta eller äppelsirap eller holländskt brödströssel...saker som jag förr ALDRIG ens skulle köpa hem!)
Ja, där ser man hur man kan smygintegreras!!

Jag håller nog inte riktigt med dig om engelskan, Mama Chaka :o)
Jag tycker att det är fint att det finns olika sorters engelska, precis som det finns olika dialekter av svenska. Engelska talas ju i så många länder, så det är ju klart att den blir olika på olika håll i världen... Själv är jag faktiskt rätt glad att jag inte pratar, som jag tycker, trist amerikansk eller brittisk engelska ;o) Men jag kan förstå oron om engelskan blir föör utvattnad och platt, då kan man ju gå miste om nyanserna i språket och förståelsen blir lidande.

Tips på nyttigt jordnötssmör, Moster Ia: Kung Markatta tillverkar ett jordnötssmör på enbart rostade jordnötter (ekologiska dessutom) och salt. Alltså ingen palmolja eller socker! Och det smakar faktiskt minst lika gott. Det är väl rätt hög fetthalt, i och för sig, men nötter har innehåller ju mest nyttiga fetter och dessutom massa bra protein och en del nyttiga mineraler. Jag hittar oftast detta jordnötssmör hemma på vanliga ICA, så det behöver inte vara svårt att få tag i heller. Om du inte hittar det där kan du prova Hemköp, som ofta har stora delar av Kung Markattas sortiment.

Vi har nu bestämt oss för att faktiskt köpa bil. Vi tar oss råd. Vi bor ju så billigt just nu så det känns som vi kan kosta på oss NÅTT iaf. Och jag bävar för att åka buss med barnvagn. Dessutom blir det t.ex billigare att åka hem och hälsa på min släkt (15mil) med bil än att betala två tågbiljetter, knäppt nog. Just nu letar vi begagnad audi, ska titta på en för 16 000kr ikväll, hoppas den är bra! För när ajg väl besämt mig för att jag ska köpa något så vill jag gärna köpa NU!:)

syster duktig... angående engelskan...jag håller med dig. och hade det handlat om att han pratade en dialekt, som t.ex min sydafrikanska kompis som pratar engelska som första språk men med för oss rätt ovanlig dialekt, så hade jag inte haft några invändningar. Men här handlar det väl snarare om bruten engelska... och det är ju dumt att prata bruten engelska om jag faktiskt kan om jag vill...:) Och som du säger, brittisk engelska är rätt trist... och så känner jag mig liksom lite tillgjord... :) SÅ jag behöver ju inte gå in för att prata oxfordenglish, men hyfsat grammatiskt korrekt kan ju vara bra... tycker jag :)

Absolut, Mama Chaka. Och det är säkert mycket smidigare i skolan för ert barn om det lär sig vanlig engelska istället för pidgin. Korrekt gramatik och "rätt" ord är ju bra för en fördjupad förståelse! Om man sen uttalar det "maa ån wee" eller "may åwn wej" är ju av mindre betydelse...

Hej hej!
Min man är född i Chile men uppvuxen i Spanien och Sverige. Han har hela sin närmsta familj i Spanien och jag bodde där när vi träffades, så vi kan båda prata spanska. Tanken är att vår son 14 månader ska bli tvåspråkig. Vi var nyligen i Spanien och där pratar ju alla spanska med honom. Jag pratar dock svenska med honom.

mama chaka: tack för tipset om boken! Ska genast skaffa den!

Jag är svenska och gift med en man från Yemen.

Heijssan alla! Jag har stora familj. Min pappa är svenska och min mamma är franska. Jag har många kusiner och deras familj är from engelska. Min släkt är annorlunda men jag älskar min släkt.