Inlägg från: Dadindacity |Visa alla inlägg
  • Dadindacity

    pappa söker?

    Tror det finns två stora anledningar för varför det är svårt att träffa nån ny för många singelföräldrar:

    1. Det är svårt att hitta tillräckligt med tid för att över huvud taget träffa någon, och om man ändå skulle stöta på drömprinsessan/prinsen så är det nästan ännu svårare att få tid över för att dejta.

    2. Om det man önskar sig mest av allt är att träffa nån ny och få den familj man hoppats på nån gång i tiden så märks det på en, och alldeles oavsett anledning så upplever dom flesta att desperata människor är oattraktiva.

    Men å andra sidan har man betydligt mer tid över för sitt/sina barn och kan vara en mycket bättre förälder än alla som inte är singelföräldrar

  • Dadindacity

    Men hördu TS, jag blir lite nyfiken på hur du tänker? Vad är det som är så bra med "tvåsamhet" och vad är så dåligt med att vara singelförälder att det här tar så stor plats i dina tankar?

    För egen del tycker jag att det egentligen finns övervägande positiva saker med att vara ensam förälder. Visst kan man sakna vissa aspekter av att dela livet med någon (mer än sitt barn) men å andra sidan har man en frihet som dom flesta i parförhållanden verkar sakna, eller åtminstone inte tillåta varandra (menar alltså inte sex nu om nån trodde det).

    Om jag tar en titt på dom i min bekantskapskrets som är par så kan jag inte säga att jag skulle vilja byta med någon av dom, helt enkelt för att inte en enda av dom verkar vara speciellt lyckliga. Alltför många verkar ägna en oproportionerligt stor del av sin tid till att göra saker dom inte vill, köpa saker dom inte vill ha, träffa människor dom egentligen inte tycker om, åka till platser dom inte vill besöka, etc, utan att ens själva märka vilket missnöje dom utstrålar.

    Som ensam förälder bestämmer man ju allt själv, så om det är något man inte vill göra så struntar man bara i det. I alla fall för mig är det otroligt mycket värt och håller mig på ganska gott humör för jämnan.

    Hmm, det här blev kanske ett onödigt långt inlägg. Min poäng var bara att om man först formulerar för sig själv vad man egentligen är ute efter kanske det blir lättare att också veta vad och var man ska leta, istället för att slänga ut krokar till höger och vänster och tro att första bästa napp löser alla problem. För vad är oddsen att det är en person man passar ihop med som kommer fram till killen på bussen med singeltryck på tröjan?

  • Dadindacity
    mrbandit1 skrev 2008-06-10 00:57:15 följande:
    ...angånde mig så är jag inte desperat eller kommer springa runt i en singel T,shirt,
    jag förstod att singel-T-shirten var ett skämt, men det är ändå en bra metafor
  • Dadindacity

    På sätt och vis är man ju mer kräsen, men på andra sätt betydligt mindre kräsen tycker jag.

    Skillnaden är väl att det man är kräsen med nuförtiden känns lite viktigare. T ex skulle jag aldrig orka engagera mig i nån som jag inte tycker är en bra människa nu, medan jag är betydligt mer "okräsen" med hur någon ser ut.

    Kanske var det dom menade med att mogna när man var yngre, haha.

  • Dadindacity
    Sailor skrev 2008-06-15 14:46:15 följande:
    ...personen måste tycka om barn och gilla att leva med barn osv. De gamla krierierna de gäller fortfarande: Måste se bra ut och attrahera mig. Måste vara intelligent. Varm. Ha ett ordentligt jobb. Humor.
    och om personen själv har barn ska dom defo vara snälla, dom får inte vara odrägliga, gapiga och ouppfostrade.
  • Dadindacity

    Varför inte prova att delta i andra debatter på forumet än att bara puffa din egna söka-sällskap-tråd? Då kan ju dom som eventuellt skulle vara intresserade se vad du är för en person och vilka värderingar du har. Då är nog chansen större.

  • Dadindacity
    Sailor skrev 2008-06-16 11:08:18 följande:
    dadindacity och om personen själv har barn ska dom defo vara snälla, dom får inte vara odrägliga, gapiga och ouppfostrade.Nja...alltså jag har en föreställning om att det skulle vara lättare att träffa ngn som inte har barn alls...och om personen har barn så vill jag helst inte att det är typ tre stycken, helst ett högst två. Men jag eftersom jag älskar barn i allmänhet så är det okej om de är lite skrika. Man är ju van. :)Samtidigt tror jag att föreställningen man har om den man ska träffa ngn gång inte behöver överensstämma den dag man verkligen blir kär.
    Jag har en rätt högljudd en också, så jag är inte den som är den. Egentligen tänkte jag specifikt på en kille på vårt dagis som slåss, bits och lär alla andra barn alla könsord som finns. Inte för att jag är pryd eller så, men han är otroligt enerverande och jag skulle inte vilja ha in nån som är på det sättet i ens egen familj.

    Det skulle ju vara ett otroligt sammanträffande om man skulle träffa och bli kär i någon som stämmer in på ens egna föreställningar, så det alternativet har jag nog inte ens räknat med
  • Dadindacity
    Sailor skrev 2008-06-16 13:37:09 följande:
    alltså jag menar det säjer ju kanske ngt om föräldrarna..?
    Det har du så klart helt rätt i Sailor
Svar på tråden pappa söker?