Vad har ni för råd angående namnbyte, vi vet inte om vi ska ha kvar det afrikanska tilltalsnamnet eller ge vår flicka ett svenskt tilltalsnamn och behålla det afrikanska som mellan namn. Hon är 15 månader och lystrar naturligtvis till sitt afrikanska namn antar jag.
jag tycker ni ska behålla namnet som andranamn och kanske försvenska namnet om det går. Lystrar hon till sitt förnamn så är det lite tokigt om ni plötsligt byter till Maria eller något liknande.
så behåll det och gör ett svenskt förnamn av det om det går.
Vi har redan nu bestämt att vi kommer till 99% byta namn på vårt barn när det är våran tur. Det ska vara om namnet är ganska neutralt redan, så vi behåller det. Vi känner att vi vill ha ett ganska vanligt, Svenskt namn.
Men smaken är ju som baken och gör det ni känner för själv. Det blir nog det bästa i slutändan!
Vi behöll namnet på vår första son som redan hette Kevin. Han var nästan 4 mån då vi fick honom. När vi fick vårt andra barn, en pojke på 19 månader så behöll vi hans namn, Juan Felipe, men ändrade tilltalsnamnet till enbart Felipe med uttal "Felipp". Hans ursprungliga tilltalsnamn var dubbelnamnet. Han reagerade inte något särskilt vid bytet, det var ju ändå liite lika. Vi kände det som viktigt att behålla namnen som de var, om det går, alternativt försvenska dem.
Ni får göra vad som känns rätt för er. Lite svårt att råda. Ursprungsnamnen är säkert väldigt viktiga för en del adoptivbarn, men kanske inte för alla.
Det kanske kan bero på hurpass lätt namnet är att uttala också? Det finns ju de som har kört dubbelt d.v.s använt både det nya svenska namnet och ursprungsnamnet ett tag och sedan övergått till det svenska namnet. Sedan finns det ju barn som typ i tonåren eller senare har velat byta åt antingen ena eller andra hållet och då är det ju bara att stötta dem.
Vi behöll ursprungsnamnet, men det var ändå ett gångbart namn i Sverige också (om än ovanligt). Hon har ju hetat Ruth i 3 år redan, och så tyckte vi det var ett vackert namn. Vi har lagt till ett namn som mellannamn också. Om hon hade haft ett afrikanskt namn hade vi nog försökt att behålla det också, eftersom hon var så pass gammal när vi fick henne.
Det är alltid klurigt hur man ska göra. Vissa adopterade när de är äldre gillar att de fick ett nytt namn och vissa blir ledsna att man tagit bort deras ursprungsnamn, men man vet ju inte nu vad de kommer att tycka senare i livet.
Vi "smakade" på hennes namnet ända tills vi fick henne och då när hon var hos oss så kändes det bara så rätt att behålla namnet. Det är inget man måste bestämma med en gång, låt det sjunka in lite och fundera mera på vad ni känner.
Lycka till. 
Oj, det får man själv avgöra...Allt beror på omständigheterna...Min bror hette Daniel med chilenskt uttal i Chile men fick heta Daniel med svenskt uttal när han kom till Sverige 2,5 år gammal. Det var liksom ingen diskussion...För mig var det jätteviktigt att heta ett namn som mina föräldrar gett mig men jag var stolt över mitt andranamn som jag hette i Ecuador. Hade jag fött en dotter hade hon fått heta det efter mig i andranamn tillsammans med sitt ursprungsnamn eller om vi adopterat från Sydamerika.
För oss var det aldrig tal om att vi skulle behålla vår sons vietnamesiska namn även om dte var kort och relativt lätt att uttala. Men sonen får välja när han blir stor vad han vill kalla sig