Plötslig separationsångest - jobbiga lämningar på dagis...

En sätt som fungerade för oss med sonen var "5-minuters"-tekniken. Du stannar kvar med honom och säger direkt när ni tagit av ytterkläderna att du stannar 5 minuter och visar 5 fingrar. Sedan efter en stund säger du att du ska gå om 4 minuter och visar 4 minuter. Sedan 3 minuter osv, till det är noll minuter och då säger du puss och kram och går. Han är för ung för att förstå tid som vi, så till en början kan dessa "5 minuter" vara 15-20 minuter, för att sedan minska varje dag. När det väl flyter på kan det vara bara 1-2 minuter, och sedan behövs det inte mer. Men låt det ta 1-2 veckor av detta om det behövs.

För att underlätta ytterligare är det bra att varje morgon prata med honom om dagen. Även om han sedan inte minns allt, är det en trygghet att varje dag få höra om dagen och att den ser likadan ut. T ex att "efter frukost ska vi borsta tänderna, sedan tar vi på kläderna och går till dagis. Där har ni samling, leker ute, äter lunch, och sedan är det vila, och sedan..." osv tills att du beskriver att du/pappan hämtar honom.

På kvällen innan han somnar går ni igenom dagen som varit och kort om dagen som ska komma. Då ökar man känslan av struktur, igenkänning, regelbundenhet och trygghet.

Vidare kan man om det är mkt jobbigt för honom under dagen, köpa en sådan där liten dock-telefon som du kan spela in ett litet meddelande t ex "hej lilla NN, det är mamma. Mamma/pappa kommer snart, pusspuss" ungefär. Det kan trösta, men det beror på barnet. En del kan bli mer ledsna, men för min son var det bra ibland när han drabbades av längtan under dagen, t ex vid vila.

Lycka till

Jag skulle inte lämnat sonen genom att de sliter bort honom från mig gallskrikande. En gång gjorde vi det och det blev bara sämre. Så jag satsade på att få honom lite lugnare. Inte glad men lugn iaf.

Ett annat sätt som också hjälpt är att sonen fick ta med sig en leksak hemifrån för att berätta om på dagis. Kanske för alla på samlingen eller bara för en i personalen (beror på barnet och hur de är en viss dag). Det kan göra det roligare.

Också, det kan ju finnas någon speciellt rolig leksak på dagiset som finns på samma ställe varje morgon som han får springa till och hämta när han kommer till dagiset , alltså fråga sonen var den finns och om han kan hämta den, som han sedan kan ha med sig under dagen så länge han vill. t ex en bil, eller ett leksaksdjur. Då finns det också ngt att se fram emot och ha som lite tröst och trygghet.

Hur snabbt det går över? För oss (vi har bytt dagis och kört flera inskolningar... och haft ett par s k bakslag när vi varit borta längre) har det med dessa tekniker, tagit ca 1-2 veckor. Sedan har det varit bra igen.

Hur går det för er? Bättre hoppas jag