Att ha en narcissist som förälder
Jag är fullständigt övertygad om att min mor är narcissist. Varje gång jag läser om störningen blir jag mer övertygad. Innan jag ramlade på en förklaring hade jag en förtvivlad tid där jag klandrade mig själv, hatade mamma och grät av förödmjukelse varje gång hon flög ut över mig i sina hätska attacker.
Om jag skulle ta och beskriva henne lite:
*Hon vill alltid vara i centrum, avsett när och hur så vill hon sitta på kortsidan av bordet, hålla bästa talet, höras mest och bli mest beundrad.
*Alla andra är idioter och hon fnyser åt alla, oavsett hur smarta de är. Jag är ett särskilt utvalt mål.
*Hon har alltid rätt, även när hon har fel. När jag var liten kunde hon ta mina argument och vända på diskussionen så det blev hennes. Jag var över 20 år innan jag upptäckte fenomenet.
*Hon tycker själv att hon är Klippan och Jobbaren på sitt jobb. Ändå tillbringar hon ganska mycket tid med att maska.
*Hon är den enda i hela världen som Kan Allt på sitt jobb, det är hon väldigt noga med att upplysa alla om.
*Hon hatar karlar numera. De är idioter allihop, även min man som faktiskt är den som är snällast mot henne - av alla i hela världen faktiskt.
*Hon tycker jag är knäpp som vill konferera men honom innan jag tar beslut som rör hela familjen; det är väl bara att bestämma och sen berätta för honom. Som om det var en diktatur! 
*Hon tar aldrig personligt ansvar för saker som är hennes eget fel. Hon har ALDRIG erkänt att hon haft fel! Hon har - total i hela mitt liv - sagt förlåt färre gånger än handens fingrar.
Det här är en narcissist:
Narcissisten ser sig själv som mer värd än omgivningen.
Narcissisten kräver, och tycker sig ha rätt till mycket uppmärksamhet av sin omgivning.
Narcissisten kan inte se sina egna brister och svagheter.
Narcissisten kan inte känna medkänsla med sina medmänniskor.Han har en brist på empati.
Narcissisten kan inte ta kritik. Blir rasande och förödmjukad om han/hon blir kritiserad.
Källa: www.psykopat.se
Ser ni likheterna?
Jag har inga andra saker som säger något om henne. Hon är inte generös, inte snäll, inte empatisk, jättetrevlig i början och totalelak vid minsta lilla, hämndlysten, ensam, egenmäktig. Jag har inte några försonande drag att komma med - hon är inte ens snäll med mina barn! Hon särbehandlar dem och tillfredställer inte ens deras basala behov till förmån för hennes lättja (dvs hon orkar inte torka dem ordentligt, göra riktig mat och ge dem möjlighet att sova på dagen) hon säger aldrig nej till dem och skyller deras ignorerande av henne på att JAG inte lärt dem säga nej!
Men i hennes värld är hon ju jättesnäll - de får göra som de vill när de är med henne! (i min värld är det inte alls snällt, barn vet inte sånt som vuxna vet) Hon tycker själv att hon är trevlig och glad - jag ser det i nästa steg: när hon är i centrum är hon det. När man ignorerar/delar uppmärksamheten till förmån för resten av sällskapet visar hon en annan sida. Då går hon på små bitska kommentarer. Typ: "ska du verkligen ha mer, du som är så tjock" och liknande. Hon blir en hämdlysten skata helt enkelt.
Jag behöver ingen medömkan, jag har greppat min och hennes situation för ganska länge sen och försökt ändra mitt beteende så hon inte får sina anfall av Egon mot mig. Bla är jag sällan eller aldrig ensam med henne, det är en vanlig "trigger" till attacker.
Men det måste finnas fler än jag som lever med en narcissist! Hur gör andra? Är det någon som lyckats få en diagnos på "sin" narcissist?
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2008-09-08 15:30
www.geocities.com/zpg1957/narcissists.htm
En länk som har checklista. På engelska.
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2008-09-10 14:48
mental-health.families.com/blog/category/1396
En till bra länk på engelska.
Fast barnet är sååå gullig, kramas och pussas jättemycket så skiter hon i det, det är bara ettan som duger. 