Hur firar ni julafton?

Tack för din medkänsla, den värmer vill jag lova!
Min sambo och jag har inte pratat med varandra sen vi blev osams för många timmar sen och snart är det kväll och läggdags med arbete daagen efter som gäller så jag känner mig rätt så låg. Jag tänker denna gång dessutom inte ge mig, vilket jag ALLTID har fått göra för att få frid i huset.
Jag har gett min sambo det budet som du föreslår, men han känner tydligen så mycket krav på sig från sina föräldrar + sina barn att det måste åkas dit. Redan förra julen blev vi ju osams och då fick jag ge med mig. Det gick så långt den gången att vi tom bröt upp och hela hans släkt fick veta det....

Han har dessutom 0 förståelse för att jag inte följer med, han kan inte acceptera det. Men, jag tänker försöka stå på mig i år. Sen får väl han och hans barn åka iväg själva då och jag sitta här ensam med min son och vårt fosterbarn. Det känns också taskigt, mot mina barn, men vad ska jag göra? Liksom, hur jag än gör så blir det taskigt mot min son och vårt fosterbarn!
Suck, tror istället jag åker till min väninna och hennes barn. Hon är singel med sina barn, förvisso firar hon jul hemma hos sin mamma tillsammans med sina syskon och deras respektive, men hon är innerligt less på att ljämt åka iväg under jularna.

men det kommer knastra här hemma och det känns ju verkligen inte som en bra inledning inför att ta emot ett litet fosterbarn!

När vi blev ihopa så firade vi jul var för sig. Men när vi fick barn så har vi firat julafton med mina föräldrar och dagen innan med hans. Då hans förlädrar alltid har haft mini julafton den 23:e. Så nu har vi 2 st julafton med precis samma sak båda dagarna. Det enda som skiljer dem åt är kalle anka.

Förra året så firade vi julafton med hans föräldrar redan den 22:a då de ville åka till stugan. Så för våran del så har vi löst det jätte bra.

Vi har 2 småbarn.
Brukar turas om vartannat år, hans släkt/min släkt. Orkar inte flänga runt.

Den vi inte firar med på julafton byter vi julklappar med på juldagen.

Jag tycker helt klart du ska fortsätta att stå på dig!!!! Det är tungt jag vet. Men någon gång måste det få ett slut. Våra sambos kanske är bröder? Skämt åsido. Men iaf så har jag på någotvis fått min sambo att förstå att jag tycker julen är jobbig. Försök få honom att stanna hemma och prova ett år? Han kanske också skulle tycka att det var skönt att vara hemma bara han har fått prova? Det skulle ju inte vara hela världen att fira jul på skilda håll heller. För barnen kan det ju bli ett orosmoment. Men ni får se det som ett provade år i år då?

Jag ska försöka stå på mig. Vi är inte lika osams nu heller.....

Tack för din omtanke och KRAM

Skönt!!! Du får gärna uppdater om hur det går?! Kram!!

Vi firar tillsammans med min bror o våra föräldrar samt svägerskans för'ldrar.

Firar under dagen med sambons föräldrar, kvällen spenderas med syster + man och eventuellt några vänner!

Jag firade bara jul för att min mamma var troende.
Nu har jag ingen anledning att fira mer.
Blir väl sen när lilla ninjan kommer och ska ha julklappar och myskänsla men då varken jag eller pojkvännen är troende så känns det bara som hyckleri.
Funderar på att ha en julklappsbytardag med vännerna.
Man har en mysardag då man fikar, kramas och byter klappar med varann.
Då slipper man allt jox med pynt, mat och släktfejder