Inlägg från: nonayti |Visa alla inlägg
  • nonayti

    Mina två änglar

    Jag har också läst om er och gråtit flodar för er.
    Jag beklagar er sorg och kramar om dig hårt

  • nonayti

    Lilla älskade emmy. Men jag tror ändå att du var där hos de. De kände din kärlek. ditt hjärta och själ var hos de.

    Ja som du säger, det finns ingenting som är värre än att förlora ett barn oavsätt på vilken sätt. Och ingenting ersätter de.Jag såg dig på kalla fakta och jag beundrade dig när du sa att du inte känner hat. Jag vet inte vad jag skulle känna men när jag tänker logisk så skulle man med hat bara skada sig själv. Man skulle bara bli bitter och ond. Och vad hjälper det, man får inte tillbax sina kära änglar.
    Många säger att man är stark. Jag brukar svara att man väljer inte att bli stark utan man tvingas till det.
    Jag skickar till dig många kramar och jag tänker på er varje dag.
    Noura


    emmy840508 skrev 2008-09-28 17:08:53 följande:
    Så många vackra inlägg. Villket enormt stöd. Jag måste sätta mig o svara på vissa saker, det går inte att låta bli. Ibland går tankarna som någon av er skrev, att hur sjutton hadde det känts om någon av barnen avlidit av en sjukdom, hadde det kännts på samma sätt? El hadde det vart annorlunda? Spontant känner jag att det självklart vart anorlunda, men det hadde nog gjort lika ont. Ingen sorg är djupare än den andra. Så därför känner jag mig trygg i att prata med er som mist sina barn även på många andra sätt. Vi har olika uppleveleser bakom oss, men sorgen i hjärtat har vi gemensamt. Om barnen avlidit av en sjukdom el liknande hadde jag fått ta farväl, jag hadde inte lämnat deras sida om de vart så sjuka, så jag hadde antagligen vart där. Kanske haft de i knät el iaf fått säga att jag älskade dom innan de tog sitt sista andetag. Det som hände mina små var att de fick bevittna när jag, deras egen mamma blev misshandlad, villken skräck för ett sånt litet barn. Därefter få samma fruktansvärda upplevelse. När händelsen var över tog det ca tre timmar innan deras hjärtan slutade slå. Först pojken sen flickan. Jag var då påväg i helikopter till ett annat sjukhus. Jag fanns inte ens i samma stad el ens vid medvetande när barnen lämnade livet. Jag kunnde inte hålla deras händer deras sissta minuter.
  • nonayti

    När jag läser det du skriver blir jag mer och mer övertygat att dina barn hade den bästa mamman som de kunde få. Och när jag tänker på det mer och mer så blir jag mer och mer ledsen att de inte fick stanna kvar och växa och bli godhjärtade och varma som deras mamma, för sådana människor som du behövs här i världen. Människor som inte hatar utan bara älskar.

    Sen jag förlorade min lilla flicka tänker jag "varför jag" hela tiden. Jag blir liksom arg att det drabbade mig.

    Jag önskar att jag kunde vara lite som dig. Spara min kraft till att gå vidare istället för att slösa den på bitterhet och ordet varför.

    Kram
    Noura

  • nonayti

    Hej Emma.
    tänkte skicka dig en länk där en mamma skriver och sjunger sånger till minne av hennes förlorade son lucas. Jag finner mycket tröst i dessa låtar.
    Min favorit är "ljuset inom dig"
    Jätte jätte jätte fin sång.

    www.lealin.com/lucas/default2.asp&show=8

    Kram Noura

  • nonayti

    Ville bara säga hej och att jag tänker på dig och din familj...

    Kramar om också

  • nonayti

    hoppas hoppas att det blir sista gången du måste se henne och efter det får hon aldrig komma ut och se dagsljuset... hoppas hon får inte bara ett livs utan flera livs fängelse.....

    tänker på dig


    emmy840508 skrev 2008-10-08 00:22:01 följande:
    Imorgon ska vi till tingsrätten igen. Få veta hur det gick på rättspskyk för henne. Det är nervöst att sitta i samma rum som henne igen. Kanske e därför jag e uppe fortfarande fast klockan snart e halv 1 och vi ska upp 8 imorgon. Hon är skyldig enligt tingsrätten och självklart mig med, jag har ju sett henne. Men vad hon får för påföljd.... det återstår att se. Jag önskar bara att det blir livslångt.
  • nonayti

    Vilken tur att Emma har dig och alla andra i din familj...
    Ni verkar vara en varm och goo familj

    Sänder massa kramar till er


    idaja skrev 2008-10-08 14:44:16 följande:
    Detta hemska som har hänt har verkligen blivit stort.Här ser jag ett stort deltagande hos er mammor/änglamammor som läser Emmas inlägg. Jag själv är Emmas största lillasyster Ida. Tanken har funnits länge hos mig att starta ett forum här på familjeliv för att få ventilera och skriva av oss. Men ville lämna detta beslut till Emma eftersom jag inte visste om/när hon ville gå ut med det. Visserligen har det stått massor i tidningarna om det fruktansvärda som hänt, men ni förstår säkert mitt beslut ändå. Jag måste skriva och tacka er alla för allt stöd och alla uppmuntrande ord! Det är det vi har levt på och som delvis gjort att vi klarat oss igenom allt det senaste halvåret. Under tiden Emma låg på sjukhuset var media trycket ganska stort. Men mitt i allt så fanns allmänheten där som skickade blommor och kort, grannar som kom med mat och fika, kompisar som fanns vid ens sida och såg till att vi klev upp på morgonen, fick i oss mat och orkade med vardagen.Ni kanske inte tror att ett litet "Tänker på er" eller "Beklagar sorgen" betyder så mycket i allt det jobbiga och hemska för oss. Men jag tror att jag pratar för hela vår familj när jag säger att det är dem orden som värmer mest och som får oss att orka med livet. Saknaden efter mina små syskonbarn är enorm. De var världens gulligaste och bästa ungar! ALLT jag gör påminner om dem. Skulle göra vad som helst för att få tillbaka dem.... Jag har läst igenom många av era inlägg och måste säga att ni alla skiver många uppmuntrande ord. Många av er frågar hur Emma kan vara så stark, hur hon sörjer, hur hon orkar med livet.Emma är sådan som person är det bästa jag kan säga om detta.Jag och Emma har alltid stått varandra nära som systrar (även våran lillasyster!). Emma har alltid varit min förebild och jag har alltid sett upp till henne (och gör fortfarande!). När jag var liten sa jag alltid att jag skulle bli som hon. Stark, glad, positiv och världens snällaste! Jag är fortfarande förundrad över hur en människa kan bry sig så mycket om andra när den själv har mycket att tänka på och mår dåligt. Men Emma är sån!Alla sörjer på sitt sätt, även Emma.Vi i familjen finns där för henne när hon behöver det.Den bästa systern man kan ha! (Självklart är min andra syster också bäst!) :)
  • nonayti

    Hej emma.
    Ser att du är inloggat.
    Hur mår du?
    Hoppas allt gick precis som du ville?

Svar på tråden Mina två änglar