Mina två änglar

Så många vackra inlägg. Villket enormt stöd. Jag måste sätta mig o svara på vissa saker, det går inte att låta bli. Ibland går tankarna som någon av er skrev, att hur sjutton hadde det känts om någon av barnen avlidit av en sjukdom, hadde det kännts på samma sätt? El hadde det vart annorlunda? Spontant känner jag att det självklart vart anorlunda, men det hadde nog gjort lika ont. Ingen sorg är djupare än den andra. Så därför känner jag mig trygg i att prata med er som mist sina barn även på många andra sätt. Vi har olika uppleveleser bakom oss, men sorgen i hjärtat har vi gemensamt. Om barnen avlidit av en sjukdom el liknande hadde jag fått ta farväl, jag hadde inte lämnat deras sida om de vart så sjuka, så jag hadde antagligen vart där. Kanske haft de i knät el iaf fått säga att jag älskade dom innan de tog sitt sista andetag. Det som hände mina små var att de fick bevittna när jag, deras egen mamma blev misshandlad, villken skräck för ett sånt litet barn. Därefter få samma fruktansvärda upplevelse. När händelsen var över tog det ca tre timmar innan deras hjärtan slutade slå. Först pojken sen flickan. Jag var då påväg i helikopter till ett annat sjukhus. Jag fanns inte ens i samma stad el ens vid medvetande när barnen lämnade livet. Jag kunnde inte hålla deras händer deras sissta minuter.

ja, hur gör jag får att skapa ordning i huvet? Jag pratar o pratar, skriver o upplever o kämpar att få reda på allt, lägga bit för bit av pusslet. Men framför allt delat med mig på alla sätt och vis av vad jag har i huvudet. Det har hjälpt mig enormt. Och på nåt sätt får jag ordning i mitt huvud av det. Jag e så tacksam för att jag hr så många som orkar lyssna o orkasr finnas vid min sida hela tiden.

Sitting here alone with my memories Staring at a picture of you and me They say I look fine but if walls could talk They?d tell you all about how much I break apart I think we were right but we did it wrong Every since you left me I just can?t go on No I can?t even read the news today ?Cause everything reminds me of yesterday Empty room Empty heart Since you?ve been gone I must move on Empty room I never realised it could make me cry To hear the children laugh and play outside A walk in the park shouldn?t be that bad But everything without you seems to make me sad I thought we were good we were meant to be The way it turned out is still a mystery No I can?t even read the news today Reminds me of yesterday Empty room Empty heart Since you?ve been gone I must move on Empty space Lonely days My life goes on Just like the moon And to sail across the sky alone Forever trying to find its home I can?t believe I have to say I don?t know where you are today Empty room Empty heart Since you?ve been gone I must move on Empty space Lonely days My life goes on Just like the moon Empty room Empty room