Mina två änglar
Hej Emma!
Jag har läst din tråd i evigheter och velat säga något, men jag vet inte vad. Jag gråter ofta över det som hände dig och dina små. Det är så ofattbart!
Jag har själv två barn, en flicka och en pojke och det skulle lika gärna kunnat vara jag. Jag heter till och med Emma... Jag har sett dig på TV flera gånger och du verkar vara en underbar person. Stark, vacker, klok, omtänksam. Du är en av dem jag beundrar mest i hela världen. Sättet du hanterat hela situationen på är otroligt.
Du gick rakryggad genom en hemsk rättegång, öga mot öga med den person som tog dina finaste ifrån dig. Du har en enorm livsgnista, det riktigt lyser om dig. Jag förstår inte hur du gör.
Det som hänt er gör ont i hela min kropp och tårarna jag gråtit skulle kunna fylla ett halvt hav... Det är en stor sorg, trots att jag aldrig träffat varken dig eller barnen..
Allt kan sammanfattas som ett stort "Varför?"
Något jag måste fråga som känns viktigt är om det är okej att gå till graven med en blomma? Vi bor inte i Arboga, men vi åker förbi när vi ska till Sthlm.
Det skulle kännas väldigt fint och viktigt att få göra det...
Stor kram.