Jag önskar så mycket att det fanns något jag kunde göra för dig för att ge lite av min kraft, du ger så otroligt mycket av dig själv. Du känns som sådan god och omtänksam människa.
Jag såg dig på Kalla Fakta i början av hösten och tog även del av chatten efteråt, med reportern Magnus, där somliga skrev att de tyckte att reportrarna utnyttjat din familj på något sätt, att det kändes snaskigt. Men mitt intryck var att ni ville dela med er av detta eftersom så många av oss i Sverige blivit berörda av historien genom nyheterna. Att du och din familj är generösa och öppna, ni bjuder in främlingar i er sorg och tillåter oss att sörja också för när barn blir så brutalt överfallna i hemmet lämnas ingen oberörd! Till och med min man som är en riktig karla-kar med skägg och allt grät när han såg dokumentären.
Med all respekt för dig skulle jag vilja ställa två frågor men du behöver naturligtvis inte svara. Den första är, är du inte lite rädd för att vara så här öppen i media och på internet, att någon annan galning ska bli besatt av din historia och kanske söka upp dig?
Den andra frågan handlar om vad din far uttalade i Kalla Fakta-inslaget. Det etsade sig fast i mitt minne, att han sa att barnen var så illa skadade att det nog var lika bra att de ej överlevde. Jag undrar hur han resonerade med tanke på att dina skador var mycket omfattande och att du verkar vara i fysiskt gott skick idag. Jag blev illa berörd av hans uttalande och det är därför jag frågar. Hoppas att jag inte väckt anstöt hos dig eller någon annan med dessa frågor.
Slutligen vill jag ge dig och din sambo alla lyckoönskningar för framtiden. Må ni få en trevlig och vilosam helg.