Till er som vill föda hemma; varför i all världen vill ni det?

De som har argumentet att man trivs och känner sig mer hemma när man är just hemma- herregud man den lilla tiden man är på sjukhuset är ju ingenting i jämförelse med hur mycket man kan vara hemma sedan. Varför riskera att något går snett och att man kanske inte kan åtgärda detta om man är hemma?

Gaspari. Det är på sjukhusen de farliga bakterierna finns.
Marsden Wagner som varit chef för WHO´s mödra- och barnavårdsenhet i 15 år (som jag skrev om i mitt förra inlägg) säger att det inte minst är för smittoriskens skull som det är säkrast att föda hemma.
Men om man har TBC och andra smittsamma sjukdomar ska man ju inte vara hemma, framför allt inte föda barn hemma.

Violiejolie skrev 2008-12-23 12:34:04 följande:

Det skulle tillföra debatten mycket mer om de som kastar sig in i den först läser igenom åtminstone den senaste sidan först, och bemöter något av inläggen.

Jag ville föda hemma innan.Läste på en massa och tyckte det lät bra.Tycker jag fortfarande i mångt och mycket.
Men efter att ha fött två barn så känner jag inte så längre.
Jag skrev i mitt förlossningsbrev med mitt andra barn att vi ville vara ifred jag och min man.Om vi inte bad om hjälp.
Det fick vi också.
Nu blev jag akut sjuk vilket gjorde att viss övervakning var nödvändig.
Men vi fick styra förloppet och jag tänkte inte på att vi faktiskt var på ett sjukhus.
Så det går att få en fin förlossning som man styr själv även på sjukhus.Bara man är bestämd och vågar säga ifrån så är det inga problem.
Med första barnet så förlöstes jag,men med mitt andra barn födde jag så att säga.
Så med tanke på riskerna som ändå KAN inträffa så håller jag mig på sjukhus där hjälpen finns nära om den behövs.
Men att kvinnan eg mår bättre av att vara hemma,och att vi inte bara klarar av att föda hemma,utan även är skapta så är jag övertygad om.
Ett värkarbete avtar under stress och om kvinnan känner sig otrygg.
För en del betyder detta att det är bäst att vara i hemmiljö..för andra att vara i sjukhusmiljö.
Alla gör som man vill.
Jag hade dock inte vågat ta risken längre.
Allt kan hända..och då vill jag vara nära hjälp.

Det avgörande är att man tänker på hur man arbetar - sterilt alt. rent - och därigenom inte för över smittämnen.Exempelvis har jag tidigare arbetat med benmärgstransplantationer,och där är hygienen livsviktig för patienterna, eftersom man TOTALT slår ut deras eget immunförsvar inför behandlingen. Det är ett hantverk att göra/tänka rätt, och skydda patienterna. Fram tills för hundra år sedan var det t. ex. kutym att någon(ofta de gamla i hushållet) matade de små barnen och förtuggade maten till dem,spottade ut och matade. Gemene man kände inte till mikroorganismer, och därigenom blev barn smittade av TBC och annat. Sen spred sej kunskaperna om hygien till allmänheten. Säkerhetsgraden ligger alltså i att man arbetar aseptiskt, var man än är.Självklart ska man jobba för att inte sprida smitta, men jag undrar likväl över om det inte är bättre bakterieflora för en nyfödd i hemmet om man nu jämför med sjukhuset.

Självklart ska man jobba för att inte sprida smitta, men jag undrar likväl över om det inte är bättre bakterieflora för en nyfödd i hemmet om man nu jämför med sjukhuset.Målsättningen är att barnet inte ska exponeras för smittämnen på sjukhuset heller, inte fria besök för allas anhöriga. Väldigt enkla men effektiva åtgärder.
Det brukar fungera tillräckligt bra.
Skulle fungera optimalt om inte politiker drog ner på t ex. städbudgeten i sjukvården, men dom fattar oftast inte vad dom beslutar om...men det är ett kapitel för sej.

Målsättningen är att barnet inte ska exponeras för smittämnen på sjukhuset heller, inte fria besök för allas anhöriga. Väldigt enkla men effektiva åtgärder. Det brukar fungera tillräckligt bra. Skulle fungera optimalt om inte politiker drog ner på t ex. städbudgeten i sjukvården, men dom fattar oftast inte vad dom beslutar om...men det är ett kapitel för sej.Precis, och det är de där bakterierna jag menar att jag helst undviker.
Jag jobbar själv inom vården och vet hur lätt hänt det är att man blir exponerad för smitta.

Målsättningen är att barnet inte ska exponeras för smittämnen på sjukhuset heller, inte fria besök för allas anhöriga. Väldigt enkla men effektiva åtgärder. Det brukar fungera tillräckligt bra. Skulle fungera optimalt om inte politiker drog ner på t ex. städbudgeten i sjukvården, men dom fattar oftast inte vad dom beslutar om...men det är ett kapitel för sej.Inte bara städningen är eftersatt, utan många som jobbar inom sjukvården är tyvärr väldigt dåliga på det här med hygienen. Om framför allt läkarna kunde lära sig att de inte är några högre väsen som inte smitta fastnar på så skulle det inte spridas så mycket skit på sjukhusen.
Jag var med om många hårresande saker när jag jobbade på neonatalavdelning på St Görans barnsjukhus på 80-talet. Bl.a var det en läkare som kom svischande i sin vita rock direkt från infektionsavdelningen och gick utan att blinka igenom slussen in till ett kuvösrum med prematurer. Men innan han hann öppna kuvösen till det barn han kommit dit för att undersöka ställde jag mig i vägen med armarna i kors och bad honom gå ut i slussen och ta av sig klocka och ringar, tvätta sig upp till armbågarna, handsprita och sätta på skyddsrock. Vilket han faktiskt gjorde, rodnande och muttrande.
Det här vara bara ett enda exempel. Jag skulle kunna berätta många fler.
Men så gick det också ofta otäcka virus och bakterier på avdelningen , RS-virus var tex rätt vanligt, vilket verkligen inte är lämpligt på en neonatalavdelning..

Inte bara städningen är eftersatt, utan många som jobbar inom sjukvården är tyvärr väldigt dåliga på det här med hygienen. Om framför allt läkarna kunde lära sig att de inte är några högre väsen som inte smitta fastnar på så skulle det inte spridas så mycket skit på sjukhusen. Jag var med om många hårresande saker när jag jobbade på neonatalavdelning på St Görans barnsjukhus på 80-talet. Bl.a var det en läkare som kom svischande i sin vita rock direkt från infektionsavdelningen och gick utan att blinka igenom slussen in till ett kuvösrum med prematurer. Men innan han hann öppna kuvösen till det barn han kommit dit för att undersöka ställde jag mig i vägen med armarna i kors och bad honom gå ut i slussen och ta av sig klocka och ringar, tvätta sig upp till armbågarna, handsprita och sätta på skyddsrock. Vilket han faktiskt gjorde, rodnande och muttrande.Det här vara bara ett enda exempel. Jag skulle kunna berätta många fler. Men så gick det också ofta otäcka virus och bakterier på avdelningen , RS-virus var tex rätt vanligt, vilket verkligen inte är lämpligt på en neonatalavdelning..Jag tror att man på 80-talet levde invaggade i en falsk trygghet om att penicillin och vaccin skulle lösa "allt" på sikt. Då kunde man också bete sej en aning mer arrogant!
Hursomhelst är det mycket länge sedan jag såg någon synda på ovan nämnda sätt, tvärtom har man nu en hög medvetenhet i sjukvården om hur man måste agera.
Och att man får människor, helt i avsaknad av immunförsvar, att överleva och bli friska på ett sjukhus talar tydligt för att man kan arbeta på ett tillförlitligt sätt,om man får resurser.

Gaspari, tyvärr tror jag det över lag ser likadant ut med hygienen hos läkarna idag som på 80-talet. För bara någon månad sedan såg jag ett tv-pogram som handlade just om att läkarna struntar i att följa reglerna för hygien, som om de trodde att bakterier bara fastnar på sjukskötersor och uskor.